|
Brev
til FN 2024.11.24 I ett brev till Antonio Guterres, FN:s generalsekreterare, kräver 52 länder och två organisationer vapenstopp till Israel. Turkiets utrikesminister Hakan Fidan tog initiativ till detta brev som skickades den 1 november. Det skickades även till FN:s säkerhetsråd som för tillfället leds av Storbritannien. ”Vi har skrivit detta gemensamma brev i vilket vi uppmanar alla länder att avsluta all försäljning av vapen och ammunition till Israel”, sade Hakan Fidan vid en konferens i Djibouti, enligt peoplesdispatch.org. Och Fidan tillade: ”Vi måste fördöma de länder som har sålt vapen till Israel.” De länder som undertecknat brevet är: Turkiet, Iran, Palestina, Bahrain, Bangladesh, Förenade Arabemiraten, Bolivia, Brasilien, Brunei, Burkina Faso, Algeriet, Djibouti, Kina, Indonesien, Marocko, Gambia, Sydafrika, Irak, Qatar, Kazakstan, Kirgizistan, Colombia, Komorerna, Kuwait, Kuba, Libyen, Libanon, Maldiverna, Malaysia, Mexiko, Egypten, Mauretanien, Namibia, Nigeria, Nicaragua, Norge, Pakistan, Ryssland, Saint Vincent och Grenadinerna, Sao Tomé och Princípe, Senegal, Somalia, Sudan, Saudiarabien, Chile, Tunisien, Oman, Jordanien, Venezuela, Vietnam, Yemen och Zimbabwe. På listan saknas Sverige! Vilka länder är då de främsta vapenexportörerna till Israel? USA och Tyskland. USA stod för 69 procent av Israels vapenimport mellan 2019 och 2023, enligt Stockholm International Peace Research Institute (Sipri). Där ingick flyg, missiler, stridsvagnar m m. Under 2024 har USA tillfört ytterligare stridsflyg av modell F-35 och F-15. Tyskland bidrog mellan 2019 och 2023 med 30 procent av vapenimporten. Kommer FN att kunna stoppa vapenexporten? Nej. ”USA har alltid använt sitt veto för att vidmakthålla sina imperialistiska ambitioner i Mellanöstern genom att stödja Israel. För USA:s del hindrar Israels existens att Iran och dess allierade, framför allt Ryssland, utvidgar sin kontroll”, skriver peoplesdispatch.org. Israel
på palestinsk mark 2024.11.04 Från befolkningsminoritet till kärnvapenbestyckad apartheidstat på drygt hundra år; nu en stat som med stöd av USA bombar grannar i norr och söder. Hur gick det till? Kommentar har ställt samman en tidsaxel som ger en sammanfattning och förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig. Tidsaxeln börjar årtiondena före första världskriget under vilket Storbritannien, genom Balfourdeklarationen, tillerkände judarna ett ”nationellt hem” i Palestina, givet att ingen skada tillfogas samhälleliga eller religiösa rättigheter för ”existerande icke-judiska samhällen i Palestina”. Läs mer Klimat 2024.11.04 De fossila utsläppen i Sverige skenar. Ökningen var 5,6 procent under andra kvartalet 2024. Regeringens politik är en av de stora orsakerna, eftersom reduktionsplikten har sänkts. Det skriver klimatgranskaren.se Det är statistikmyndigheten SCB som presenterar de nya siffror över de fossila utsläppen. ”Den första januari 2024 förändrades reduktionsplikten (andel biodrivmedel) från 30,5 procent till 6 procent för diesel och från 7,8 procent till 6 procent för bensin. Utsläppen från transportbranschen ökar till följd av detta med 163 kiloton vilket ger en ökning på 10 procent”, skriver klimatgranskaren.se. Läs mer Venezuela 2024.10.06 Det helautomatiserade valsystemet i Venezuela går inte att manipulera, skriver journalisten Zoltan Tiroler, nyss hemkommen från Caracas, Venezuela. Han är sedan årtionden engagerad i solidaritetsarbete för Latinamerika, främst Kuba. De sista åren som yrkesverksam var han chefredaktör för en teknisk branschtidskrift. Läs mer Råvaror 2024.10.03 ”Idag hotar allt större och kraftigare maskiner och en snabbt ökande konsumtion av bränslen och metaller att åstadkomma oreparabel skada på jordens tillgångar... Jorden är privategendom och har delats upp i intressesfärer av de stora monopolen. Deras verksamhet har varit och är inriktad på hänsynslös plundring av råvaror för att göra stora och snabba vinster genom att betala låga löner...” Citat: J D Bernal, Science in History, 4 vol Pelican Books, (citat sid 18 i Plundring och Planhushållning, uf-förlaget, Stockholm 1980). För 44 år sedan gav en av Kommentars studiegrupper, Råvarugruppen, ut en bok med titeln Plundring eller Planhushållning. Det finns idag stor anledning att åter studera utplundringen av råvarorna på vår planet. Under vinjetten ”Plundring eller Planhushållning” kommer Kommentars hemsida att publicera texter som handlar om plundringen av vår planets tillgångar på livsnödvändiga råvaror och de konsekvenser som följer. Det nödvändiga alternativet är att skapa ett produktionssystem där vi människor hushållar med vår planets resurser. Plundring eller planhushållning: Förnyelsebara energikällor växer men ersätter inte fossila bränslen Plundring eller planhushållning: Vaclav Smil om vårt fossilberoende och fyra avgörande material: ammoniak, cement, stål och plast USA:s
krigsförberedelser 2024.10.03 USA:s militära dominans i världen är helt beroende av satelliter. För dem behövs nedtagningsstationer. Det har varit en skrämmande erfarenhet att lära sig hur Norden, framför allt Norge och Sverige, upplåter sina landområden till plattformar för olika installationer som tjänar USA:s krig via rymden. Det skriver Agneta Norberg, fredsaktivist och kärnvapenmotståndare som specialiserat sig på USA:s rymdkrig. Läs mer Venezuela 2024.08.19 Nu medger plötsligt flera bolagsmedier och deras anlitade experter att Venezuelas valsystem är "bombsäkert" och "vattentätt"! Vad återstår för kuppanhängarna och deras rop om "valfusk" nu? ”Venezuelas röstmaskiner kan bli regimens fall” Så skriver bolagsmedierna nyhetsbyrån TT på MSN den 10 augusti. Och vidare: "För att undvika valfusk skapade Venezuela ett bombsäkert elektroniskt röstningssystem, 'omöjligt' att manipulera. Nu kan det bli regimens fall. Det pratas i sociala medier om id-fusk och påstås att maskinerna kan ändra på rösterna. Men utvärderingar visar att så inte är fallet”, säger den venezuelanske journalisten och experten på valfusk Eugenio Martínez, till tidningen El País. Griselda Colina, chef för organisationen Global observatory of communication and democracy, är inne på ett liknande spår: ”Regimen ville skapa ett så starkt valsystem att ingen skulle kunna lura dem. Faktum är att det är så robust att det har tillåtit flera olika falanger att vinna val. Om det kunde ändra på röster, varför förlorade då chavismen i 2015 års val?” säger hon till El País. (Det enda val där oppositionen inte ropat ”valfusk!”. Intressant också att det framställs som suspekt att vänstern ville skapa ett säkert valsystem. Men det är ju ovanligt i Amerika, inte minst hos den store grannen i norr.) TT fortsätter: "Under årens lopp har tekniken förfinats och maskinerna blivit än mer sofistikerade. Den elektroniska röstningen följs alltid upp av ett kvitto – ett röstningsbevis – i pappersform. Röstningsmaskinerna skriver ut dessa certifikat innan de digitala valresultaten skickas vidare till valkommissionen CNE. Det är detta 'pappersspår' som kan bli nyckeln till avgörandet om vem som vunnit valet,” skriver El País. Så långt TT/MSN. Men nu medger alltså dessa, samt El Pais och de tillfrågade experterna att Venezuelas valsystem är "bombsäkert". Intressant efter flera veckors obevisade påståenden om valfusk. Det är detta vi sagt sedan länge: att Venezuelas valsystem är vattentätt, något som också Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent, Ivan Garcia, slog fast 29 juli. Mediestormen mot Venezuela är väl orkestrerad, organiserad och finansierad. Liksom vid tidigare val har inget fusk kunnat beläggas och högeroppositionen har vägrat att överlämna sina ”bevis” till valdomstolen. Det som tar tid för Högsta Valdomstolen är att röst för röst jämföra de data som överförts elektroniskt med de manuella blanketterna. Enligt vallagen ska resultaten tillkännages inom en månad efter valet, alltså senast 28 augusti. Zoltan Tiroler Rykten om valfusk redan 2006 Vid valet 2006 i Venezuela ingick jag i en svensk delegation som valobservatör. Vi besökte en rad vallokaler, observerade hur röstsedlarna hanterades och talade med de som stod i kön för att rösta. Bland dem fanns sådana röstade på oppositionen. De hade inget till övers för Hugo Chavez, den sittande presidenten. Han fick sextiofem procent av rösterna. Den gången spreds också rykten om valfusk. Ingen av oss kunde se något sådant och inte heller de andra delegationerna, bl.a. en från EU, som vi hade kontakt med. Gábor Tiroler, redaktionsmedlem i Kommentar Gaza-rapporteringen
2024.08.19 DDen senaste fasen i Israels krigföring mot Gaza har nu pågått i mer än tio månader. Kriget är sällsynt brutalt, ockupationsmakten slår mot civila strukturer, sjukvård, vatten- och livsmedelsförsörjning. Att detta kan pågå beror på att Israel har västvärldens stöd. Såväl med vapen som politik. Att stödet fortgår trots folkmordsanklagelser beror inte bara på den sympati USA och övriga västländer hyser för Israel som politiskt allierad utan också på att de flesta européer och USA-invånare inte vet tillräckligt mycket om vad som sker. Israel har sedan långt före 7 oktober 2023 kontrollerat Gazas gränser och haft makt över hur mycket mat och vatten Gazas invånare skulle konsumera, vem som kunde resa för att besöka familj eller för att få sjukvård. Efter det för Israel så förödmjukande anfallet 7 oktober, drogs snaran åt hårdare och Israel ville inte ha några vittnen till effekten av sina krigshandlingar. Alltså tilläts inga internationella journalister att resa in i området. Det arbete Gazas lokala journalister gör under ständigt dödshot är oerhört viktigt, men det är också vidarerapporteringen från redaktioner i resten av världen. Det vi inte vet kan vi inte reagera mot. Därför är det en katastrof att så många redaktioner i Sverige, Europa och USA gjort ett dåligt och dessutom partiskt jobb. Nätverket the Intercept har publicerat en studie som visar hur massmedier i USA påverkar hur människor ser på vad som sker i Gaza. Undersökningen visar siffror på trender som har blivit allt mer uppenbara: tittare som får sina nyheter via traditionella tevekanaler stödjer oftare Israels krigsinsats, de är mindre benägna att tro att Israel begår krigsförbrytelser och mindre intresserade av kriget i allmänhet. Människor som får sina nyheter främst från sociala medier, YouTube eller podcaster, däremot, ställer sig i allmänhet på palestiniernas sida, tror att Israel begår krigsförbrytelser och folkmord, och anser att frågan är av stor betydelse. I Sverige publicerade tidningen Dagens ETC den 5 augusti ett debattinlägg från 18 journalister som skriver att ”nyhetsrapporteringen om Gaza skildrar händelser ur ett israeliskt perspektiv, helt utan saklighet och opartiskhet”. Efter att ha beskrivit de brister de ser i den svenska rapporteringen skriver de vidare att: "…..Den bristfälliga nyhetsrapporteringen får oerhörda konsekvenser då den påverkar vad människor tror, tycker och agerar. I stället för att tydligt visa vad Israel gör mot en befolkning de enligt internationell lag har en skyldighet att skydda, presenteras bilden av en demokrati som slåss mot terrorister." Skribenterna påpekar också att de ”…kontaktat ett fyrtiotal journalister för detta upprop. Flera instämmer i kritiken men vågar ej skriva under.” Tidskriften Kommentar uttrycker härmed sitt fulla stöd för debattinlägget. Zambia 2024.08.19 Några av världens rikaste män, Bill Gates (Microsoft) och Jeff Bezos (Amazon), har köpt andelar i ett gruvprojekt i Mingomba i Zambia som företaget KoBold Metals från Kalifornien är delägare i. De planerar att utvinna kobolt som ingår i batterier till elbilar. Andra metaller som används till elbilars batterier är litium, nickel och koppar. KoBold köpte 2022 in sig i projektet som är ett joint venture. Där fanns redan riskkapitalet EMR Capital från Australien och Zambias statsägda gruvföretag för lastbilar. Planen är att produktionen ska vara igång först i början av 2030-talet. Zambias president Hakainde Hichilema hoppas att landets produktion av koppar då är uppe i tre miljoner ton per år. Det kan jämföras med världens största koppargruva Escondida i Chile som 2022 producerade över 770 000 ton koppar. Inimfon Asifa skriver om gruvprojektet i nigerianska nyhetstidningen Nairametrics på nätet. Även Cecilia Jamasmie, som är redaktör på nättidningen mining.com bevakar internationella gruvfrågor från redaktionen i Kanada. Tidningens största ägare är det kinesiska energiföretaget Huiyong Holdings. Gruvan är alltså en koppargruva, men kobolt förekommer vanligtvis tillsammans med andra metaller som koppar och nickel. Tillgången på koppar i Mingomba är den största i Zambia, enligt Josh Goldman, ordförande i KoBold. Han jämför den med Kamoa-Kakulagruvan i Demokratiska Republiken Kongo på andra sidan gränsen. Kamoa-Kakula-gruvan ägs av Kanadas Ivanhoe Mines och Kinas Zijing Mining. Den producerade 2023 nära 400 000 ton koppar. Befolkningen betalar elbilbatterierna med sin hälsa 2024.08.19 Fortfarande, trots att det har gått 30 år sedan utvinningen av metallen bly avslutades i Zambias, fortsätter människors hälsoproblem och miljöförstörelse. Forskning visar att bly, som bland annat används vid tillverkning av bilbatterier, fortsätter att förgifta landets städer, floder och jordar. Det skriver journalisten Oscar Nkala från OXPECKERS Investigate Environmental Journalism. Han belyser situationen för befolkningen som lever i gruvområdena i Zambia, och tar som exempel orten Kabwe i den centrala provinsen. I Kabwe, där en zink- och blygruva stängdes 1994, är jorden fortfarande obrukbar. Gifterna finns också i vattnet och luften. I Kabwe får barn redan före födseln höga nivåer av bly i kroppen. Det leder till att andelen kvinnor i Kabwe, som drabbas av missfall, dödfödslar och barn som föds med organskador, är hög. Zambia har en rad bestämmelser som ska garantera människors hälsa och skydd av miljön. Samtidigt finns det många kryphål, skriver Oscar Nkala. Så snart mineraler har upptäckts har gruvans ägare företrädesrätt. Det gör invånarna i trakten mycket utsatta. De kan vräkas från sina hem eller tvingas ge upp sin mark. För att kunna försörja sig blir de därefter tvungna att arbeta i gruvan för ringa eller inget betalt. De länder som hittills har dominerat gruvbrytningen i Zambia är Kina, Sydafrika, Hong Kong, Mauritius och Indien. De har exploaterat koppar, guld, litium, kobolt och mangan. Nu utmanas de av USA. År 2022 undertecknade USA ett Memorandum of Understanding med Zambia och Demokratiska Republiken Kongo för att utveckla elbilbatterier. Kommantar: Marknaden för elbilar exploaterar människor och jordens resurser 2024.08.19 Demokratiska Republiken Kongo står för nästan 60 procent av världsproduktionen av kobolt. I flera reportage har de livsfarliga arbetsförhållandena i gruvorna i Kongo beskrivits. Vuxna och barn arbetar utan skyddsutrustning, som anställda eller på eget initiativ, i trånga tunnlar som ibland rasar samman. Kobolt är giftigt. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ”finns risk för allvarlig förgiftning vid inandning, hudkontakt eller förtäring.” I Sverige används kobolt traditionellt inom hårdmetallindustrin. De som arbetar med kobolt kan få hudproblem och eksem som gör att de inte kan vara kvar på arbetsplatsen. Att utsättas för kobolt i arbetslivet kan också leda till hjärt- och kärlsjukdom, cancer och problem med luftvägarna. Genom studier av hudceller i labb har forskare vid Örebro universitet visat att kobolt går igenom huden och skapar inflammation i cellerna. (Katharina Hedström, Arbetsliv, 2021-02-19) Även batterifabriken Northvolt i Skellefteå deltar i kapplöpningen om metallerna. Northvolt siktar på att sluta avtal om kobolt med en större gruva i Kongo som samarbetar med multinationella företag. (Jern Kärrman, Dagens industri, 2024-01-19) På Northvolts egen jätteanläggning i Skellefteå pågår också arbete med metaller och kemiska processer som kan vara farliga för de anställda. Fyra unga anställda utan underliggande sjukdomar har under 2024 dött efter arbetstid. Dödsfallen är oförklarliga, enligt polisens utredning. (Lovisa Gustavsson, Norran, 2024-08-10) Tillgången på metaller som kobolt och litium är begränsad. I Sverige finns fyndigheter bland annat i Bergslagen, Kiruna och Skellefteåfältet, men ingen gruva än så länge. Privatbilismen ifrågasätts inte utan ska leva vidare.. Inte med bensinmotorer utan med batterier. Bilismen ifrågasätts inte. Kollektivtrafiken får vänta på sin tur. Palestina/Israel 2024.05.21 Det senaste halvåret har inte bara striderna i Palestina, såväl Gaza som Västbanken, tilltagit utan också mediebevakningen. För att kunna förstå strömmen av händelser och den oftast bristfälliga och osammanhängande nyhetsförmedlingen är det viktigt att ha en bas av kunskap om området. Att förstå ockupationen av Palestina och staten Israels tillkomst och utveckling kräver kunskap om bakomliggande politiska idéer. Pankaj Mishra, en indisk författare och essäist som återkommande skriver i The New York Times, The Guardian och New Review of Books, presenterar en uppgörelse med sionismen, ledarskiktet i Israel och det västerländska stödet, framför allt USA:s, till Israel. Författaren beskriver hur de rika västmakterna och Israel sedan 1960-talet har utnyttjat Förintelsen för att försvara Israels projekt att annektera Palestina och att förfölja och fördriva palestinierna från deras land. Han citerar en rad judiska författare som Zygmunt Bauman, Primo Levi och Boaz Evron vilka har analyserat och kritiserat hur frågan om Förintelsen har utnyttjats mot palestinierna. Pankaj Misha noterar samtidigt en sorts "förintelseförnekelse" hos eliter i tidigare imperialistiska länder som "vägrar adressera sina länders historia av brutala folkmord och utplundring". I Syd ser författare och politiker hur Väst "undviker att utforska det uppenbara sambandet mellan imperiers slakt i kolonierna och den folkmordsterror som begicks mot judar i Europa". Aftonbladet publicerade artikeln på svenska i mars med rubriken Förintelsen efter Gaza. Den brittiska tidningen Guardian publicerade i april en artikel av Rashid Khalidi som beskriver hur dagens våldsamma förtryck i Palestina uppstått. Den bidrar till förståelse av varför så stora delar av världen inte delar ”västs” (USA, f d europeiska kolonialmakter och deras närstående, typ Sverige) syn på konflikten. Richard Falk, FN-rapportör och professor i internationell rätt, lyfter i en intervju publicerad av Counterpunch fram hur det syriska inbördeskriget, såväl dess inrikes- som utrikespolitik, påverkar palestinierna i Syrien, deras överlevnad och strävan efter befrielse. Han talar också om situationen i de övriga grannländer där fördrivna palestinier bor sedan mer än tre kvarts sekel och om hur Israel bemött Hamas sedan de vann det palestinska valet 2006. Texten förklarar Palestina och palestiniernas ställning i regionen, arabvärldens inställning och USAs låsning till Israel. Richard Falk menar att Israels hybris under de senaste månaderna kan leda till att det sionistiska projektet faller, att det nu verkar mer rimligt än före den 7 oktober: ”Historiens ironier kan förvandla Palestinas mörkaste stund till en ny gryning av befrielse.” Folkmordet
i Gaza 2024.05.13 Medlemmar i Läkarförbundet, Vårdfacket och Psykologförbundet har lämnat sina organisationer i protest mot deras tystnad om det pågående folkmordet i Gaza. Fackförbunden har hänvisat till att de inte tar politisk ställning samtidigt som deras ledningar uttryckligen protesterat mot Rysslands invasion av Ukraina och givit ett aktivt stöd till det sistnämnda landet. Som svar har vårdarbetarna bildat ett gemensamt vårdfack inom SAC, syndikalisterna. Intervju med en av läkarna har publicerats i Läkartidningens nätupplaga. Utöver detta har en av Kommentars redaktionsmedlemmar som medlem fått en insändare i detta ämne publicerad i sitt fackförbunds tidskrift, Fysioterapeuten, och fått ett svar från chefredaktören. Folkomröstning om DCA 2024.05.11 Regeringen godkänner kärnvapen på svensk mark. Fler namnunderskrifter behövs 16 000 namn om försvarsavtalet DCA med USA överlämnades den 8 maj till riksdagen. Fler namn behövs för förlängd tid för folklig debatt om detta avgörande vägval. Kampanjen för folkomröstning om DCA-avtalet, USA-baser och kärnvapen i Sverige startade i mitten av januari. Initiativet togs av 70 personer bosatta från Kiruna i norr till Ystad i söder. Kampanjen stöds nu av både freds- och klimatorganisationer. Kända skribenter som Jan Guillou, Johan Croneman och Göran Greider har fördömt avtalet som hotar både fred och säkerhet. Avtalet kallas Defence Cooperation Agreement (DCA). Men det handlar uteslutande om USA:s militära behov. Det inskränker Sveriges rättigheter att besluta om det egna landets militära anläggningar, vapeninförsel och utländsk trupp. Och gör Sverige (inte USA) till militär måltavla. ”Vi kan inte utesluta kärnvapen i krigstid”, sade energiminister Ebba Busch (KD) den 5 maj i SVT:s partiledardebatt. Så var det sagt! DCA-avtalet innehåller inte heller något skriftligt förbud mot kärnvapen på svensk mark. USA:s försvarsmakt har varit mycket angelägen om att få operera direkt från både norskt, finskt, danskt och svenskt territorium. Utan att gå via Nato. På så vis får de nära tillgång till både Ryssland, Östersjön och Arktis. Redan i augusti 2022 - före Sveriges inträde i Nato – ”opererade strategiska bombplan från USA över svenskt territorium”, skriver kärnvapenforskaren Hans M Kristensen. ”Till exempel i augusti 2022, flög två B-52-plan – en version som kan bära kärnvapen och en som inte kan bära kärnvapen – över Sverige.” Nu är det bråttom att rösta! Kräv folkomröstning mot DCA-avtalet på https://folkomrosta.nu Kontakta din riksdagsledamot om DCA-avtalet! Kräv att vi får rösta om USA:s trupper i Sverige 2024.04.10 Det är hög tid att delta i fredsarbetet mot DCA, Defence Cooperation Agreement, USA:s militära avtal med Sverige. – Tag kontakt med fredsgruppen där du bor, uppmanar Eva Jonson, aktiv i Stockholm, i Riksföreningen Nej till Nato. Hon håller också kontakt med fredsgrupper mot DCA i hela landet och i de nordiska länderna. – Delta i namninsamlingen för Folkomröstningen på folkomrosta.nu, säger Tomas Magnusson, medlem i Svenska Freds i Göteborg. Han reser nu runt i landet och föreläser mot DCA. Enligt DCA-avtalet får USA fritt disponera 17 försvarsområden i Sverige med vapen och ammunition. Det största övningsfältet Vidsel är lika stort som Blekinge. Ett förbud mot kärnvapen saknas i avtalet. Sveriges försvarsminister Pål Jonson och USA:s försvarsminister Lloyd Austin undertecknade detta försvarssamarbete den 5 december 2023. Remisstiden har varit kort. Den gick ut den 25 mars. Redan 8 maj ska proposition läggas och beslut i riksdagen planeras tas före midsommar. – Den politiska planen är att snabbt lotsa förslaget genom riksdagen, säger Tomas Magnusson, före detta ordförande i Svenska Freds. Återigen! Sveriges ledande politiker spelar ett högt spel, när de nu upprepar vad som skedde under Natoprocessen: En säkerhetspolitisk fråga av stor vikt snabbehandlas utan ambitionen att förankra beslutet i de breda folklagren. Frågan om att anordna en folkomröstning väcktes på en konferens arrangerad av Folk och Fred i Sälen i början av januari. Tomas Magnusson, var en av fyra talare från de fyra nordiska länderna, och han berättar: – Vi brottades med samma problematik – att USA ska bli delägare i ett antal militära anläggningar i våra länder. Eftersom detta är en förändring av Sveriges säkerhetspolitiska situation som är mer genomgripande än till och med Natomedlemskapet, pekade jag på att det borde vara en demokratisk rättighet att denna fråga inte genomförs utan att folket har informerats och förstår konsekvenserna. Flera av lyssnarna nappade på förslaget och när kampanjen lanserades var det 70 personer från Kvikkjokk till Ystad som stod som initiativtagare. Organisationer och lokala föreningar har välkomnats att stödja kampanjen, men det förblir ett tvärpolitiskt och organisations-öppet initiativ, enligt Tomas Magnusson. Läs vidare nedan om hur du kan delta i namninsamlingen Folkomröstning och om möten och demonstrationer som är aktuella i dagarna! Delta i Folkomröstning! Kräv att vi får rösta mot USA:s trupper i Sverige 2024.04.10 Vad gör de fredsgrupper som arbetar mot DCA-avtalet? - Vi har flygbladsutdelningar, arrangerar informationsmöten om DCA och demonstrationer, berättar Eva Jonson. Hon uppmanar alla fredsvänner: ”Gå med i en grupp där du bor!” – Det pågår redan aktiviteter i bland annat Stockholm, Göteborg, Umeå, Lund, Växjö, Helsingborg och Visby, säger Eva Jonsson, aktiv i Riksföreningen nej till Nato. För dig som inte vet vilken fredsgrupp som finns där du bor, kontakta Eva Jonson, tel 076-214 71 69. eva.e.jonson@gmail.com. – Svenska Freds och Nej till Nato startade arbetet mot DCA. Nu deltar också lokala fredsgrupper som Kristna fredsrörelsen och Kväkarna i arbetet på olika orter i landet. Via vårt nätverk håller vi kontakt med varandra. I Stockholm har vi hittills anordnat två informationsmöten om DCA och fler ska det bli. Om du går in på folkomrosta.nu kommer du till namninsamlingen ”Folkomröstning”. Där finns också information om hur du kan engagera dig och delta i aktioner och event. Samarbete i Norden mot kärnvapen Norge och Finland har redan infört DCA-avtal med USA. Danmark är på väg. I Norges och Danmarks avtal tillåts inte införsel av kärnvapen i fredstid. Finland har en lag mot införande av kärnteknologi i landet. – I Norge var motståndet mot DCA-avtalet mycket stort. Fredsgruppen som arbetade emot avtalet där har återupptagit sitt arbete. Norge har upplåtit fyra baser åt USA som nu vill ha tillgång till ytterligare åtta baser! ”Vi är under ockupation”, säger den norska fredsgruppen till mig, berättar Eva Jonson. I både Norge och Danmark är motståndet mot DCA-avtalen fortsatt starkt. Natoländer som härbärgerar amerikanska kärnvapen är Tyskland, Turkiet, Italien, Belgien och Holland. Frankrike har egna kärnvapen. USA berättar aldrig var de har eller tänker placera kärnvapen. Hela DCA-avtalet finns att läsa på regeringen.se. Mer information om DCA-avtalet ser du längre ner på Kommentars sida under rubriken: Nato och DCA – Så blir ett beväpnat Sverige en farlig plats. Planerade demonstrationer: I Stockholm den 12 april och i övriga landet den 13 april. Ett stort gemensamt utomhusmöte för alla fredsgrupper mot DCA ska hållas den 4 maj på Sergels Torg i Stockholm. För mer info se folkomrosta.nu! Material att beställa: Flygblad, lista för namninsamling, brev till riksdagsledamot och posters A3 finns att beställa från folkomrosta.nu. Om du har frågor, skriv till: folkomrosta@gmail.com. Rockmärken med texten: Nej till Nato-baser i Sverige, Vykort med karta på de 17 militära regementen som USA får tillgång till och tidningar kan beställas från nejtillnato.se. Kommentars redaktion Facket om Gaza Svensk fackföreningsrörelse rätt tyst när det palestinska facket vädjar om stöd 2024.04.10 I mitten av oktober 2023 bad den palestinska fackföreningsrörelsen om stöd från den internationella fackliga rörelsen. Våldet hade då stegrats i de ockuperade områdena sedan 2022, men särskilt efter 7 oktober 2023. Den 14 mars 2024 skrev vi till TCO, LO och Saco, alla deras medlemsförbund samt Union to Union för att försöka få en samlad bild av hur den svenska fackföreningsrörelsen agerat. Vi skickade 63 brev och bad om svar senast 28 mars. Vi har fått svar från tre TCO-förbund och en centralorganisation: Journalistförbundet (två svar, från presschef och ordförande), Unionen, Scen & Film och LO. Vi kan förstå att Journalistförbundet var snabbast med att svara, dels för att de har något att svara, dels för att medlemmar i deras systerorganisation är extremt svårt drabbade av ockupationsmaktens våld. På fem månader har minst 103 journalister dödats i Gaza. Med det argumentet, svårt drabbade medlemmar i systerorganisation, hade vi dock också väntat oss större engagemang från svenska vårdfack. De svar vi fått handlar om uttalanden och demonstrationer, (Sv Journalistförbundet, artikel i DN, Sv Journalistförbundet, International Federation of Journalists, Scen & Film, Scen & Film) om stöd för centrala uttalanden (LO, LO och TCO) och om sympati. Ingen organisation nämner det palestinska fackets uppmaning att ”stoppa försäljningen och finansieringen av vapen till Israel – och relaterad militär forskning”. Efter det att vi fått svar på vår enkät riktade sig flera europeiska fack (dock inga svenska fack bland undertecknarna) till EU med krav på att avbryta EUs associeringsavtal med Israel och införa militärt embargo. Nato och DCA: Olof Palme verkade för en kärnvapenfri zon runt Östersjön 2024.04.07 Olof Palme verkade för en kärnvapenfri zon i Östersjöområdet. Redan år 1982 undertecknade han en motion till riksdagen om att regeringen, som då var borgerlig, skulle arbeta för en kärnvapenfri zon kring Östersjön. Han träffade Indiens premiärminister Rajiv Gandhi i februari 1986 i Delhi. En av punkterna på deras dagordning var det stundande toppmötet i september med de Alliansfria staterna där Indien och Sverige hade ledande poster. Deras uppgift var att uppmana USA och Sovjetunionen att fortsätta det stopp för kärnvapenprov som varit i kraft i tre år. Sovjetunionen hade redan förbundit sig att inte vara först att bryta moratoriet och stödde förslaget på ett fortsatt stopp för kärnvapenprov. USA:s president Ronald Reagan hade deklarerat att USA måste återuppta sina provsprängningar senast i mars, vilket USA också gjorde. Frågan kom inte upp på toppmötet. Den 28 februari samma år mördades Olof Palme. Det har gått 38 år sedan mordet. Dagen har etsat sig fast i många svenskars minne. Ett mord som ännu inte är uppklarat. Månaden efter genomförde USA en provsprängning och frågan försvann från programmet för de Alliansfria staternas möte. Så blir ett beväpnat Sverige en farlig plats 2024.03.10 Två nya militära överenskommelser gör Sverige till en farligare plats att leva på och ger i praktiken USA överhöghet över vårt land. Båda har hastats igenom utan folklig förankring. Här sammanfattar Kommentar följderna av de två överenskommelserna, varav DCA -Defence Cooperation Agreement (se notis i mittspalten) - behöver bekräftas av riksdagen. En namninsamling mot ett godkännande har startats. Sammanfattningen inkluderar Natos roll som USAs lydorgan och som instrument för amerikanska ekonomiska och strategiska intressen, dess påstått "mjuka" imperialism. Läs mer Arne
Ruth i öppet brev till svenska
riksdagsmän: 2024.02.20 I dagarna avgörs Julian Assange öde av brittiska domare. Om han utvisas till USA från det brittiska högriskfängelse, där han sedan fyra och ett halv år sitter inspärrad, riskerar han 175 års fängelse i USA. I ett öppet brev, som publiceras av webbtidningen Parabol, uppmanar fd chefredaktören Arne Ruth svenska riksdagsmän att agera. Julian Assange, som är journalist och förläggare på elektroniska media - han är grundare av Wikileaks, är inte dömd för något brott. Han sitter inspärrad för att han som journalist avslöjat krigsförbrytelser som USA:s trupper begått i Irak och Afghanistan, påpekar Arne Ruth. "En fällande dom mot Julian Assange kan påverka journalisters frihet både direkt och indirekt och minska ramarna för yttrandefrihet även på utgivarnivå", skriver Arne Ruth. Han beskriver i brevet den brutala och godtyckliga behandling som Julian Assange utsatts för, som starkt påverkat honom och framhåller att Sverige är medskyldigt till hans situation. I brevet citeras Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard, som påpekat: ”Det är ett anmärkningsvärt faktum att nästan 20 år efter krigen i Afghanistan och Irak har praktiskt taget ingen ansvarig för misstänkta amerikanska krigsförbrytelser blivit granskad, än mindre åtalats. Ändå riskerar en förläggare som avslöjade sådana brott livstids fängelse. Detta går långt utöver en enskild människas öde.” Läs mer Pakistan 2024.02.19 Imran Khan var mycket karismatisk, talangfull och oerhört populär som ledare i Pakistan. Hans popularitet och oberoende hållning föll inte USAs administration i smaken. Der skriver Jeffrey D Sachs, professor vid Columbia University och med olika poster inom FN, i commondreams.org. Som premiärminister ville Imran Khan samarbeta med både Ryssland, Europa, Kina och USA. Men, enligt Jeffrey D Sachs, är USAs utrikes mantra och den princip som CIA följer: ”Antingen är du med oss eller mot oss.” Khans öde beseglades troligen den 6 mars 2022 då han framträdde vid ett massmöte i norra Pakistan. Han kritiserade Väst – särskilt 22 EU-ambassadörer – för att pressa honom att fördöma Ryssland vid en omröstning i FN. Han kritiserade också Natos krig mot Afghanistan för att det varit ytterst förödande för Pakistan. ”Pakistan vill förbli neutralt och arbeta tillsammans med dem som försöker få ett slut på kriget i Ukraina”, sade Imran Khan vid mötet. Dagen efter Khans massmöte skickade USA ett hemligt, krypterat meddelande till Islamabad. Innehållet läckte till nättidningen The Intercept. I meddelandet kritiserades premiärminister Khan för att inta en ”aggressivt neutral hållning” till underförstått Ukraina. Ett hot framfördes dessutom via Pakistans ambassadör i Washington om en möjlig förtroendeomröstning i parlamentet i Islamabad mot premiärministern. Fem veckor senare röstade parlamentet i Islamabad – över vilket militären har ett starkt inflytande – bort Khan. Den nya regeringen följde upp med anklagelser om korruption. När Khan i sin tur avslöjade det diplomatiska meddelandet, anklagades han för spionage. Han dömdes till 10 år i fängelse. Avsikten var att förhindra Khan från att återkomma till makten vid valet som hölls den 8 februari 2024. Israel-Palestina 2024.02.16 För ett år sedan, i januari 2023, skrev vi om 2022 som det år som sett den värsta upptrappningen av våldet på Västbanken sedan 2006. Sedan dess har det blivit värre. Amnesty har nyligen publicerat en rapport om de starkt försämrade förhållandena. Under 2023 har minst 507 palestinier, varav 82 barn, dödats av bosättare och militärer, ofta i samarbete. Bara mellan den 7 oktober och den 31 december 2023 dödades 299 palestinier. Därutöver har minst 61 palestinier, inklusive 13 barn, dödats mellan den 1 och 29 januari 2024, enligt FN-organet OCHA. När israelisk militär går in i palestinska samhällen på Västbanken gör de det med bepansrade fordon och bulldozers. Vägar, hus, vatten- och elledningar förstörs. De hindrar sjukvårdspersonal från att nå människor och har även trängt in i sjukhus för att genomföra utomrättsliga avrättningar. Allt fler fördrivs med våld och hot om våld från sina hem. Många familjer förlorar odlingar, inkomster och hem. De bor i tält och barnen kan ofta inte längre gå i skolan. De som försöker göra motstånd skjuts eller fängslas. Bosättarna som nu har sina representanter i Israels regering arbetar under skydd av och ofta i samarbete med israeliska armén. (Källa: +972 Magazine) Ramzy Baroud, journalist, författare och redaktör för Palestine Chronicle, beskriver förändringarna i förhållandet mellan den israeliska militären och bosättarna på Västbanken sedan kriget i Gaza. Hans analys är att Israels högerpolitiker är ute efter ett religiöst krig. Fångar Cirka hälften av alla palestinska män har suttit i fängelse. Antalet palestinska fångar var stort före oktober 2023 och har sedan dess ökat dramatiskt. Ett stort antal av dem är så kallade administrativa fångar, det betyder att de är fängslade utan dom och kan hållas på obestämd tid. Många är barn eftersom israelisk lag för palestinier på ockuperat område inte gör skillnad på barn och vuxna. Den palestinska människorättsorganisationen för stöd till fångar, Addameer, visar aktuella siffror. På SVT play finns en film om palestinska barns liv under ockupation, Två barn om dagen Inför fångutväxlingen under vapenvilan i november 2024 utfärdade Israel strikta regler för hur de palestinska fångarna fick tas emot. Inga stora grupper av människor fick möta dem och inget firande fick ske. Sedan dess har Israel fängslat många fler palestinier än de som frigavs. De palestinier som tillfångatagits av israelisk militär under striderna i Gaza hålls långa tider på okänd ort under svåra förhållanden. Detsamma gäller de som fängslats för att de, med giltiga arbetstillstånd, befann sig i Israel den 7 oktober. Israel har sedan länge använt förnedring som en del i sin krigföring. Förnedring av levande och döda Ramzy Baroud har skrivit om hur Israel sedan fördrivningen på 1940-talet till idag använt sig av psykisk och fysisk förnedring av palestinier, hur israeliska soldater bokstavligen pissar på palestinier. Han har också skrivit om hur ockupationsmakten försöker förminska de ockuperade genom kulturhistorisk förstörelse. Ett annat exempel på förnedrande behandling är det sättpå vilket döda hanteras. På Gaza har begravningsplatser körts sönder med bulldozers och döda grävts upp. När de döda återlämnas sker det i containrar där döda i olika stadier av förruttnelse packats in. Palestinier tvingas begrava dem utan möjlighet att fastställa deras identitet. Nymornat intresse för tvåstatslösning Alltmedan dödstalen stiger i Palestina säger sig allt fler politiker i väst vara för den fred genom en tvåstatslösning de aldrig tidigare arbetat för. Freden har varit inom räckhåll under 75 år, skrev nätmagasinet TheIntercept i november 2023. Det skulle dock ha krävt att Israel ger upp land, och Israel har alltid föredragit konflikter med statslösa palestinier framför en sådan lösning. Klimat 2024.02.12 Climatereanalyzer.org gör det enkelt att gissa att 2024 blir ännu varmare än 2023 – det hittills varmaste året på i storleksordningen 150 000 år. De direkta effekterna av ett varmare klimat – extremvärme och dito fuktighet – medför dödsfall som går att räkna, men de som dör av de indirekta effekterna är vida större. Extrem torka: svält. Översvämningar, regional uppvärmning: sjukdomar. Judith Deutsch, tidigare i ledningen för Science for Peace pekar på att just inga resurser avsätts till att beräkna kostnaden för fossildriven uppvärmning, mätt i människoliv. Med de verktyg som står till buds: matematik, mätning, statistik, algoritmer och sökmotorer skulle man kunna [med proportionering? (red. anm.)] ”identifiera dödsfall till följd av varje temperaturökning eller ökad koncentration av växthusgaser … [t]ill exempel ... hur många dödsfall en transatlantisk flygtur kostar … hur många en Nato-insats … hur många en skeppslast stål … eller apelsiner … eller köttätande och därtill relaterad metanemission, avskogning och transport”. Men uppgifter av det slaget har fått stå tillbaka för kalkyler över allt större ekonomiska förluster som följd av ett alltmer aggressivt klimat (talande exempel). Artikeln ger en översikt av fossilsamhällets redan inträffade och alltmer förväntade följder, däribland den avsmältning av glaciär och polar is som börjar inträffa vid en atmosfärisk koldioxidhalt över 350 ppm. Den är för närvarande kring 420 och ökande. Judith Deutsch slutsats ekar av en i stort sett enig forskarvärlds propå: en snabb avveckling av onödig verksamhet måste ske tills dess koldioxidhalten reducerats till oskadliga värden. ”Det står klart att oerhörda områden av jordytan är på väg att bli obeboeliga”. Sabotage 2024.02.12 Den svenska utredningen om Nord Stream I och II har nu lagts ned. Gasledningarna mellan Ryssland och Tyskland sprängdes 26 september 2022 utanför Bornholm. Åklagare Mats Ljungqvist säger, enligt Marc Skogelin/TT/SvD (2024.02.08) att ”utredningen läggs ned eftersom svensk jurisdiktion saknas”. Och Ljungqvist ”kan inte berätta vad den svenska utredningen kommit fram till eftersom det råder sekretess då utredningen i Tyskland fortfarande pågår”. Den undersökande journalisten Seymour Hersh i USA pekade (2023.02.15) på substack ut president Biden som ansvarig för sabotaget. Han lät, enligt Hersh källor, ett dykarteam från CIA och med norsk assistans förbereda sprängningen av de båda gasledningarna. Seymour Hersh skriver i en ny artikel (2024.02.06) att USAs underrättelsetjänst har stött journalister, via tyska tjänstemän, med alternativa rapporter om bombningen av gasledningarna. En sådan historia handlar om att en besättning på en segelbåt har stått för den ”högrisk tekniska dykningen”. USA har också nekat Ryssland att få en oberoende utredning i FN av explosionerna, enligt Hersh. Läs kommentar: 2023.02.24. Eldupphör
i Gaza 2024.02.08 Hellre än att verka för eldupphör i Gaza söker den svenska regeringen riksdagens stöd för att delta i USAs och Storbritanniens militära upptrappning i Röda havet. Alternativet att spara liv i Gaza och Jemen – och samtidigt säkra sjöfarten – genom att verka för eldupphör nämns inte ens av utrikesminister Tobias Billström. För denna militära upptrappning finns inget stöd i området annat än från Israel. Vi uppmanar riksdagen att vägra stödja en upptrappning av våldet och kräva att regeringen verkar för ett omedelbart eldupphör i Gaza (se nedan 2024.01.26). Kommentars redaktion Oxfam: 2024.02.02 De fem rikaste männen i världen har fördubblat sina förmögenheter sedan 2020. Under samma period har fem miljarder människor blivit fattigare. Med nuvarande takt kommer det att ta 230 år att avskaffa fattigdomen i världen. Koncentrerat företagsägande och monopol förvärrar ojämlikheten världen över. Sju av åtta av de i världen största företagen leds antingen av en miljardär eller har en sådan som största aktieägare. Ägarnas allt större rikedomar sker genom att arbetarnas löner hålls tillbaka, skatt undviks, offentlig verksamhet privatiseras och klimatkatastrofen påskyndas. De rikaste en procenten äger 43 procent av världens alla finansiella tillgångar och ägandekoncentrationen ökar. Klyftan mellan det globala nord och det globala syd har ökat för första gången för 25 år. Låg- och lägre medelinkomstländer måste betala närmare en halv miljard i räntor och skulder fram till 2029 och de får göra stora nedskärningar för att klara detta. Över hela världen trycker företag på för att privatisera offentliga sektorn, göra varor av nödvändigheter som utbildning, rent vatten och hälsovård, ofta med jättelika vinster som resultat på skattebetalarnas bekostnad. Världsbanken och andra finansiella rådgivare driver på för att öppna offentliga sektorn för privat exploatering. Det som krävs för att avskaffa den extrema ojämlikheten är att världens regeringar beslutar om en radikal omfördelning av makten från miljardärer och företag till förmån för vanliga människor. Värst utsatta är kvinnor, icke-vita och marginaliserade grupper i alla samhällen. Eldupphör
i Gaza 2024.01.26 Den jemenitiska politiska rörelsen Ansar Allah, mer känd som Houthirörelsen, uttryckte redan i oktober när det israeliska folkmordskriget mot Gaza började, sitt stöd till palestinierna. Sedan december har de försökt pressa fram ett eldupphör i Gaza genom attacker mot fartyg i Röda havet med anknytning till Israel. USA, som egentligen inte vill ha en utvidgad konflikt i Mellanöstern och inte heller vill sumpa den fredsprocess som är på väg i Jemen, agerar som om det inte har uppfattat budskapet att eldupphör skulle öppna Röda havet för trafik och samtidigt rädda tusentals liv i Gaza. Istället har USA och dess vapenbröder bildat en koalition av länder för att öppna handelsvägarna med hjälp av militära attacker. Den svenska utrikesministern säger att Sverige vill vara med i USAs försök till militär utpressning. Även EU överväger att agera med stridsfartyg. Dessa västledare som dag efter dag beslutar att fler och fler palestinier ska dö, visar inget intresse av att överväga möjligheten att Ansar Allah menar vad de säger. Helen Lackner, författare specialiserad på Jemen sedan ett halvsekel, beskriver läget och de risker det medför på nätmagasinen ArabDigest och ORIENT XXI Att Bidenregeringen valt att öppna en ny front och riskera fredsprocessen i Jemen istället för att avsluta Israels massiva bombningar mot Gaza kan förklaras både av de kostnader de jemenitiska attackerna orsakat – bara för Israel miljarder US dollar då antalet fartyg som anlöper Eilats minskat med 85 procent – och en önskan om att utmåla Iran som skyldigt, skriver Helen Lackner 24 januari 2024 i en uppdatering på Jacobin. Bilden av Ansar Allah som Iranregimens lydiga redskap stöder de högerkrafter i USA och Israel som söker konfrontation med Iran. Den bilden delas av dominerande massmedier i Sverige. Inget av länderna runt Röda havet, inte ens Egypten som också förlorar stort på den minskade sjötrafiken, har anslutit sig till USAs angrepp mot Jemen. Istället har Ansar Allah, liksom Hamas, vunnit i folkopinionen i arabvärlden – och stora delar av det globala syd – på att stå upp till Palestinas försvar. I december 2023 skrev Helen Lackner om det historiska förhållandet mellan Jemen och Palestina på Jakobin. Ett exempel är att en av de första offentliga demonstrationerna mot det brittiska styret i den dåvarande brittiska kolonin Aden redan 1947 tog formen av en tre dagar lång strejk mot Storbritanniens prosionistiska politik i Palestina. Rapport
från fredsorganisationer 2024.01-15 ”Amerikanska baser och kärnvapen på svensk mark är något som många inte såg framför sig när Natoansökan kom upp på bordet”. Det skriver Svenska Freds och skiljedomsföreningen och Svenska läkare mot kärnvapen den 8 januari 2024 i en gemensam rapport. De granskar vad ett svenskt Natomedlemskap kan innebära i praktiken. År 2010 fastställdes att Nato är en kärnvapenallians. Det bekräftades senast 2022. Nato präglas av hög sekretess vilket innebär att regeringen inte behöver tillfråga riksdagen om att ta emot militärt stöd från Nato vid krig eller krigsfara eller tillåta att kärnvapen förs in i landet. Enligt fredsorganisationernas analys kommer ett Natomedlemskap att påverka hur politiker, journalister och organisationer i civilsamhället får information om Nato. I Sveriges Defence Cooperation Agreement (DCA), som regeringen har undertecknat med USA, finns inte heller några förbehåll mot att kärnvapen lagras på svenskt territorium. DCA ska nu först godkännas av riksdagen. Fredsorganisationerna skriver: ”Klart är att det finns behov av en bredare debatt om vad Nato är för en organisation och om vad ett medlemskap kan innebära för Sverige.” Israel–Palestina
och USA 2024.01.09 Staten Israel har sedan sin tillkomst anklagats för att inte behandla alla invånare lika inom de områden staten styr över. 2022 samlade Amnesty kritiken i en rapport som visar att Israel upprätthåller ett system som enligt folkrätten går att likställa med apartheid. Som vi skrev 2023.11.16 lämnade chefen för New York-kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Craig Mokhiber, sin post den 28 oktober 2023. Han anklagade i sitt avskedsbrev FN för att ha misslyckats med sitt uppdrag att förhindra ett ”skolexempel på folkmord” i Gaza. Craig Mokhiber som arbetade i mer än tre decennier för FN och bodde i Gaza på 1990-talet, jämför nu i en intervju med Mondoweiss (14 december 2023) den nuvarande situationen i Gaza med den i Rwanda 1994 då han menar att USA inte vidtog åtgärder för att stoppa det som blev ett folkmord. ”De ville inte.” I fallet Gaza hävdar han att det inte bara handlar om att USA inte har vidtagit åtgärder för att stoppa det hotande folkmordet utan att de har deltagit aktivt i det. – Medan dessa grymheter har ägt rum i realtid, har USA beväpnat, finansierat och tillhandahållit underrättelsestöd och diplomatisk täckning – till och med upprepade gånger lagt in sitt veto för att stoppa en vapenvila så att Israel kan fortsätta med dessa handlingar, säger Mokhiber som anser att detta motsvarar medverkan till brott enligt internationell rätt. Censur i Israel och mord på palestinska journalister Få israeler tar del av nyheter om hur Israels attacker på Gaza drabbar befolkningen där. En av de få som talar öppet om det är Gideon Levy, journalist på den israeliska tidningen Haaretz. I en intervju med Owen Jones talar han om denna tid som den mörkaste i israeliska massmediers historia och drar slutsatsen att bara internationella påtryckningar kan påverka Israels politik. Haaretz skriver om hur Israels journalister blivit en del av regeringens krigspropaganda.I det demokratiska förfallet ingår också statens, ofta genomfört av militärmakten, hindrande av journalisters arbete. Internationella journalister hindras från att arbeta i Gaza och ett skrämmande antal palestinska journalister dödas. CPJ, Committee to protect journalists, uppdaterar antal döda journalister i detta krig. Den 5 januari var de 77, varav 70 palestinier. Nättidskriften TheIntercept har tagit del av ett dokument, en order om censur, från den israeliska krigsmakten, IDF. Dokumentet nämner åtta ämnen som media är förbjudna att rapportera om i Israel. Exempel på förbjudna ämnen är vilka vapen Israels militär använder, läckor från säkerhetskabinettet och berättelser om människor som hålls som gisslan av Hamas. Ken Klippenstein och Daniel Boguslaw påpekar att dokumentet, skrivet på engelska som en censurorder till media, utgör ett mycket ovanligt drag för IDFs censor. TheIntercept beskriver också hur nyhetsbyrån CNN hanterar journalistik under Israels vakande öga. Rafiah al Talei skriver på tankesmedjan Carnegie Endowment att ”Israels straffrihet för att rikta in sig på journalister undergräver inte bara USA:s trovärdighet i Mellanöstern, utan även pressfriheten och säkerheten för journalister i hela regionen.” Sverige, Israel och folkrätten Den svenska regeringen har upprepade gånger hävdat Israels rätt att försvara sig ”inom folkrätten”. En grupp jurister skriver nu i ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström att det finns tydliga indikationer på att Israel begår krigsförbrytelser i Gaza och att ”om folkrätten inte längre är utgångspunkt för svensk utrikespolitik bör regeringen sluta använda uttrycket ’inom folkrätten’ ” Sydafrika har nu anmält Israel till ICJ, International Court of Justice, och Israel har börjat instruera sina ambassader om hur de ska motarbeta hotet. Vad som gör det som nu sker i Gaza till folkmord beskriver Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, på nättidningen Parabol, och journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman visar i en artikel i Dalademokraten hur regeringens politik varierar beroende på om det gäller Ukrainas eller Palestinas lidande. Kommentar
uppmanar 2023.12.10 BDS står för Boycot, Desinvestment och Sanctions och innebär att inte köpa israeliska varor, att förmå företag att lägga ner sina verksamheter i Israel och medverka till att det israeliska banksystemet kopplas bort från det internationella monetära transfereringssystemet SWIFT. Var och en som vill motarbeta staten Israels förtryck av palestinierna och dess återkommande grymma krig kan lära sig praktisera BDS. Precis som i fallet med den effektiva bojkotten mot Sydafrika ska allt samröre med Israel på ekonomins, idrottens, kulturens och vetenskapens områden upphöra. Palestinagrupperna Föreningen Judar för israelisk palestinsk fred, JIPF Vill du undvika att köpa israeliska varor när du handlar så kontrollera varans streckkodsnummer. Israels landsprefix är 729. (Tyvärr kan israeliska produkter gömma sig även bakom andra länders landsprefix där de kan ha förädlats eller paketerats.) Exempel på varor att undvika är: Vin, starkvin och lättdrycker av märkena Carmel, Yarden och Golan Heights Winery; Carmel/Agrexco är moderbolag för i princip alla israeliska jordbruksvaror (grapefrukt och apelsiner med märket Jaffa); grönsaker (ingefära); dadlar, t.ex. av märkena Deglet Nour, Jordan River, Jordan Plains; SodaStream; Moroccan oil; Ahava; Premier; Dead Sea BodyCare. USA 2023.12.10 Vice pressekreterare Sabrina Singh på USAs militärhögkvarter Pentagon räknar med att vapen ”levereras nästan dagligen” till Israel. Det säger hon vid en presskonferens i oktober, enligt Unshin Lee Harper för Air & Space Forces Magazine. Det handlar om ”nödvändiga vapen och ammunition, stridsfordon och hjälp till Israels krig mot Hamas”, enligt tidskriften. På bild ser vi ett militärt transportplan, C-17 Globemaster III, som kommit från Travis militärbas i Kalifornien och anlänt till flygbasen Ramstein i Tyskland där flygpersonal lastar på gods som ska vidare till Nevatimbasen i Israel. Israel har tidigare på kommersiell väg försetts av USA med Small diameter bombs, en precisionsstyrd glidbomb på 110 kg som avfyras från luften mot markmål och har tre olika sökarlägen, radar, IR eller laserstyrning. Dessutom har Israel försetts med Joint Direct Attack Munition (JDAM) – ett vägledningskit som omvandlar ostyrda bomber till precisionsstyrd ammunition. En försvarsofficer av lägre rang uppgav det, enligt tidskriften Air & Space Forces, den 23 oktober. USAs flygvapen förstärkte den 24 oktober sin flotta i Mellanöstern. Den består vanligtvis av stridsflyg F-15E och A-10 Thunderbolt och kompletteras nu med F-16-plan och A-10 Thunderbolts. Ytterligare information om vilka vapen USA har försett Israel med sedan kriget mot Palestina startade är sekretessbelagt. Journalister i USA har begärt information och hänvisat till att ingen sekretess gäller vapenförsändelser till Ukraina. USA är fortsatt störst i världen vad gäller intäkter från vapenförsäljning. Det visar Sipris 100-i-topplista över vapenindustrins intäkter, publicerad 4 december. Med 42 amerikanska företag stod USA för 51 procent av listans totala intäkter. USAs uppgick till 302 miljarder dollar. Israel är också en av världens främsta exportörer av militära varor. Med tre företag på Sipris lista uppgick deras intäkter 2022 till 12,4 miljarder dollar. Det kan jämföras med Turkiets intäkter från fyra företag som uppgick till 5,5 miljarder dollar. Israel har en tioårig överenskommelse med USA om garanterat militärt stöd på 38 miljarder dollar. ”Och nu, när massmorden i Gaza fortsätter, rusar Washington för att förse dem med ett extra militärt stöd värt 14 miljarder dollar”, skriver journalisten och författaren Norman Solomon i Counter Punch. Han nämner också att de israeliska styrkorna har – i Gaza – använt vit fosfor som i kontakt med syre skapar fruktansvärda brännskador på människor. Israel 2023.12.10 Israel hävdar att attackerna mot Gaza handlar om hämnd, att utrota Hamas och frita gisslan. Nästan hälften av bostadshusen har förstörts, en miljon människor är fördrivna och tusentals palestinier är döda. Men Israels uppsåt handlar om mer än så, att erövra land, en grundläggande drivkraft bakom landets politik. Det skriver Caroline Lund, doktorand inom internationella fredsstudier vid Trinity College Dublin i Parabol. Hon beskriver historien bakom Israels tillkomst och bosättarkolonialismen fem faser. Den sionistiska rörelsen och dess paramilitära, då terrorklassade, grupper bedrev etnisk rensning av palestinier och fördrev 800 000, förstörde 531 byar och begick ett stort antal massakrer. Denna bakgrund är viktig för att förstå dagens läge, påpekar hon och citerar jordbruksministern Avi Dichter: "Vi har nu inlett Gaza Nakba 2023". Läs mer Israels
nya krigsföring 2023.12.08 Israel har i det nu pågående kriget mot Gaza orsakat mer död och förstörelse än under de tidigare krigen mot området och dess invånare. Enligt intervjuer med säkerhetskällor som nyhetsmagasinen Local call och +927 gemensamt publicerat beror det på en kombination av AI stridsmedel och en allt större tolerans för civila offer. Eller lägre moral om man så vill. Den s k artificiella intelligensen identifierar snabbare än människan möjliga mål. Det ökar möjligheterna för människor med allt större tolerans för döda civila att snabbt fatta beslut om hur många civila en möjlig Hamasmedlem är värd. Enligt artikeln och dess källor, godkänner den israeliska militärledningen medvetet dödandet av hundratals civila palestinier för att mörda en enda militär befälhavare från Hamas. "Siffrorna ökade från dussintals civila dödsfall [tillåtna] som s k indirekta skador (collateral damage) som en del av en attack mot en hög tjänsteman i tidigare operationer, till hundratals civila dödsfall som indirekta skador", sa en källa. "Inget händer av en slump", säger en annan källa. "När en 3-årig flicka dödas i ett hem i Gaza beror det på att någon i armén beslutade att det inte var en stor sak att hon dödades – att det var ett pris värt att betala för att träffa [ett annat] ] mål. Vi är inte Hamas. Det här är inte slumpmässiga raketer. Allt är avsiktligt. Vi vet exakt hur många indirekta skador det finns i varje hem.” Ytterligare en orsak till det accelererade dödandet är att det israeliska krigskabinettet beslutat slå mot s k maktmål. Med det menas byggnader som är så stora och/eller viktiga att de kan tänkas göra Gazaborna särskilt upprörda. Ett stort högt hus eller någon viktig institution. Den israeliska idén är då att de överlevande inte ska rikta sin vrede mot den som fällt bomberna utan mot Hamas som ju enligt den israeliska regimen är skyldiga till allt som den israeliska regimen gör. Elektrifieringen
och rättvisan 2023.12.06 Elektrifiering framhålls som universallösningen på all världens klimatproblem, särskilt av de krafter som vill se konsumtionssamhället gallopera vidare utan hinder. Den kärnkraft vi inte har målas upp som såväl fossilfri som planerbar. Utan att vara vare sig det ena eller andra. Det som krävs är en ny syn på produktion och konsumtion. 2019 arbetade forskaren Thea Riofrancos samtidigt med en undersökning av sociala och miljömässiga effekter av litiumbrytning i Chile och med att organisera en snabb energiomställning bort från fossila bränslen i USA. När hon väl insett motsättningen skrev hon tillsammans med en grupp klimat- och samhällsforskare en rapport om hur transportsektorn kan elektrifieras, "Achieving Zero Emissions With More Mobility and Less Mining". Rapporten drog slutsatsen att även relativt små förändringar som att minska storleken på bilar och deras batterier skulle kunna ge stor avkastning: 42 procents minskning av mängden litium som behövs i USA med samma antal bilar och resor. Genom att förändra produktions- och konsumtionsmönster är det möjligt att minska världens totala energiförbrukning och samtidigt skapa utrymme för ökad energiförbrukning i fattiga länder i syd. Palestina/Israel
november 2023 2023.11.16 Den fas i kriget mellan Israel och Palestina som inleddes 7 oktober har under en dryg månad krävt mer än 11 000 liv, till cirka 90 procent palestinska – enligt de siffror som finns, några internationella observatörer finns inte på någon sida – och slagit sönder i princip all civil infrastruktur i Gaza. Det våld som under 2022 och 2023 eskalerat på Västbanken ökar och israelisk militär samarbetar öppet med bosättare. Siffrorna uppdateras dag för dag av bland andra FN, Al Jazeera och barnrättsorganisationen DCI Palestine. För att förstå vad striden handlar om är det viktigt att se Israels roll i den globala maktbalansen där USA, i nära samarbete med Storbritannien, Frankrike och Israel agerar för att behålla sin militära dominans i området. New York Times Ezra Klein har i ett långt samtal med +972magazines redaktör Amjad Iraqi talat om den historiska bakgrunden, det palestinska motståndet och hur det bemötts. Särskilt intressant, med tanke på hur Hamas beskrivs av inte bara Israel utan också politiker och media i väst, är organisationens försök att få politiskt inflytande med demokratiska metoder. Hamas deltog i valet 2006 och vann. De försökte bilda regering tillsammans med andra palestinska organisationer, framför allt Fateh, men Israel och dess stödländer vägrade acceptera valresultatet. Fateh försökte i strid med valresultatet ta över styret i Gaza, men drevs ut militärt av Hamas. Kritiken mot Israels ockupation och förtryck bemöts från såväl Israels regering som företrädare för västs regeringar och massmedier ofta, medvetet eller på grund av okunnighet, som uttryck för antisemitism. Ministrar, ledarskribenter och andra skiljer inte på antisionism och antisemitism utan tycks liksom den israeliska statens företrädare vilja göra judar som etnisk och/eller religiös grupp medansvariga för den israeliska regeringens beslut och handlingar. I USA som har en ungefär lika stor judisk befolkning som staten Israel är såväl medvetenheten som motsättningarna större och landet har sett skarpa uttalanden och stora demonstrationer från judiska organisationer i protest mot att bombningarna av Gaza sker i deras namn, bland annat vid Frihetsgudinnan. Tidskriften Merip har publicerat en intervju med Neve Gordon, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid Queen Mary University i London, om krigets lagar ( Israel and the Laws of War—A Conversation with Neve Gordon - MERIP) Sedan 7oktober har mer än hundra FN-medarbetare dödats i Israels angreppskrig mot Gaza. Craig Mokhiber, chef för New York-kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har lämnat sin post i protest mot att FN "misslyckas" med sin plikt att förhindra vad han kategoriserar som folkmord på civila palestinska i Gaza under israeliskt bombardement. Han uttrycker i sitt avskedsbrev att han ser USA, Storbritannien och stora delar av Europa som "helt delaktiga i det fruktansvärda överfallet". Kommentar: 2023.11.16 Israels krigsbrott mot civila palestinier saknar motstycke på senare år. Enligt de siffror som finns har fler civila dödats i Gaza under en dryg månads krig än antal civila offer i Ukraina efter snart två års krig. Makthavarna i väst har efter Hamas krigsbrott 7 oktober visat sig mycket toleranta inför Israels krigsbrott, folkmord, bombningar kombinerat med avstängt vatten, el, mat- och bränsleleveranser. Inte heller uttalanden från israeliska regeringsföreträdare om att palestinier är ”mänskliga djur” och att det inte finns några oskyldiga i Gaza tycks störa vare sig borgerliga medier eller politiker. Följderna kommer dock att bli stora. Israels idé att för alltid och med våld och förnedring kontrollera och helst fördriva den palestinska befolkningen har visat sig ohållbar. Apartheidlandet är redan i mångas ögon en pariastat och blir så än mer. Västvärldens makthavare kommer framöver knappast att med auktoritet kunna predika för omvärlden om mänskliga rättigheter – även när de har något att tillföra. Det globala syd kommer att distansera sig mer från västliga projekt, allt från kriget i Ukraina till kommande samarbeten och allianser. USAs politiska och ekonomiska nedgång påskyndas liksom en värld med fler maktcentra. Förhoppningsvis minskar även entusiasmen för det svenska Nato-medlemskapet och specialavtal med USA om militärt samarbete. Vilka vill gå i takt med krigsherren Joe Biden som skickar tusen bomber per dag till Israel? Vi kräver: –Ett omedelbart eld upphör; –Att israelisk trupp och personal omedelbart lämnar Gaza och att gisslan släpps fri; –Att FN, Internationella Röda Korset och andra internationella hjälporganisationer ges fri lejd in i Gaza med hjälpsändningar och personal för att bistå befolkningen och avlösa den lokala personalen; –Att internationell personal får tillgång till stridsområden på båda sidor gränsen mellan Gaza och Israel för att undersöka och utreda misstänkta krigsbrott så att ansvariga på båda siodor kan dömas i internationell domstol; – Att Israels våld upphör också på Västbanken och att internationell övervakning etableras. Palestina/Israel
2023.10.17 Den 7 oktober 2023 trängde Hamas väpnade styrkor igenom Israels barriär runt Gaza. Det blev början till en enorm stegring av det våld mellan Israel och Palestina som alltid i stor utsträckning drabbat civilbefolkningen värst och därmed utgör brott mot internationella rätt. Efter en veckas total belägring är läget i Gaza nu katastrofalt med brist på el, vatten, bränsle, sjukvård. Vattensituationen var ohållbar långt före denna vecka. Raz Segal, docent i studier av förintelse och folkmord vid Stockton University, skriver på Jewish current att Israels överfall på Gaza kan ses som ett typexempel på folkmord. ?Enligt internationell rätt definieras brottet folkmord som "avsikten att helt eller delvis förstöra en nationell, etnisk, ras eller religiös grupp, som sådan", (FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrottet i december 1948). Raz Segal anser att Israel med sin attack mot Gaza har proklamerat denna avsikt. Kenneth Hermele, tidigare medarbetare på Kommentar, skriver på Sydsvenska Dagbladet att Hamas offensiv inte bara är riktad mot Israel. Breaking the silence, B’Tselem, +972mag är några av de krafter som försöker verka för rättvisa och jämlikhet för alla oavsett härkomst mellan floden och havet. Magasinet +972s chefredaktör Hagai Matai skrev 7 oktober ”…den enda lösningen är att få ett slut på apartheid, ockupation och belägring, och främja en framtid baserad på rättvisa och jämlikhet för oss alla. Det är inte trots fasan som vi måste ändra kurs – utan på grund av den”. Brant Rosen, rabbin i en synagoga i Chicago skrev 13 oktober ”Om och om igen har vi blivit varnade för det katastrofala våld som oundvikligen skulle uppstå om Israel inte ställdes till svars. Den palestinske historikern Rashid Khalidi uttryckte det nyligen så här, ’ett helt folk [har] levt under detta otroliga förtryck, i en tryckkokare. Den exploderade.’" Israels 11 september? Är 7 oktober Israels 11 september frågar sig Jon Schwartz på TheIntercept och svarar ja. Det som enligt honom förbluffade både USA och Israel var att någon lyckades åstadkomma skador i en skala de är vana vid att själva leverera. Då, som nu, beskylldes alla som påpekade dessa uppenbara fakta för att "stödja" eller "rättfärdiga" det onda tillbakaslaget. Han skriver att den hämnd som Israel nu kommer att utkräva kommer att bli lika avskyvärd som USAs och avslutar med att det han var mest rädda för 11 september 2001 var vad hans egen regering skulle göra härnäst. Dagsaktuella uppdateringar om kriget finns på t ex al Jazeera, FN organisationen OCHA och den palestinska grenen av barnrättsorganisationen Defense for children international som rapporterar löpande om hur barnen drabbas. Bakgrunder till konflikten: Tevekanalen Al Jazeera; Tevekanalen Democracy now (se högerspalten) sände 13 oktober en intervju med Muhammad Shehada, författare och analytiker från Gaza, kommunikationschef på of Euro-Mediterranean Human Rights Monitor, och kolumnist på The Forward en judisk veckotidning i New York. Intervjun behandlar såväl situationen inne i Gaza som hur konflikten diskuteras bland politiker och i media; Hanan Ashrawi intervjuades på Agenda SVT; Electronicintifada publicerade 16 oktober uppgifter från israeliska medier om att tillfångatagna israeliska civila dödats av israelisk militär under striden med palestinska militärer. Litteratur Bokanmälan som beskriver ockupationens effekt på palestiniers dagliga liv. Den
nya världsordningen 2023.10.02 Det kalla krigets vinnare hade ett val mellan målsättningar som fred, rättvisa, samarbete, kärnvapennedrustning, mänskliga rättigheter, en rättvis handel. Den andra vägen ledde mot krigshets, inblandning i andra staters inre angelägenheter, satsning på kärnvapen, nyliberal globalisering och strävan efter världsherravälde, skriver Richard Falk, professor emeritus i folkrätt, i nättidningen Counterpunch. Västvärlden valde en geopolitik inriktad på världsherravälde och avstod från en historisk möjlighet att satsa på kärnvapennedrustning, ett FN utan vetorätt och med humana styrelseskick. I BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika), en organisation som har stöd från regeringar som företräder en majoritet av världens folk, ser Richard Falk dock ett hopp för diplomatiska lösningar i Ukraina och Iran. Han anser också att BRICS trotsar den nyliberala globaliseringen genom "avdollarisering" av internationell handel och finansiella arrangemang för mindre utvecklade länder. Det breda stödet i det globala syd för fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW) utgör en utmaning mot Natos kärnvapenpolitik, framhåller han. Richard Falk skriver att slutdeklarationen vid BRICS toppmöte i Johannesburg sistlidna augusti visar på medvetenhet om och avståndstagande från USA:s världsledarpolitik men större intresse för en världsordning som respekterar FN-stadgan och folkrätten. Sammantaget ser han glimtar av hopp. Läs mer ”Inte läge att jubla för vänstern” BRICS har bjudit in Argentina, Egypten, Iran, Etiopien, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten som nya medlemmar i blocket från 1 januari 2024. I nättidningen Truthout är Tithi Bhattacharya, professor i sydasiatisk historia, och Garet Dale, universitetslärare i politik, mer skeptiska till BRICS+ som en antikolonial sammanslutning och anser inte att den är värd något jubel från vänstern sida. De ser BRICS+ som en allians ledd av länder som strävar efter ledarställning och är lika mycket emot omfördelning av tillgångar och värdighet som de gamla. De anser att utvidgningen av BRICS innebär en stor seger för Kinas president Xi Jinping och att detta visar sig som tydligast när Saudiarabien och Iran tillsammans upptas som medlemmar i rörelsen och världen påminns om att USAs övervälde bara har lett till blodsutgjutelse i regionen. Detta övervälde har sin grund i ekonomisk och militär övermakt, men också i andra stora staters gemensamma åtaganden för liberala värderingar och demokratiskt styre. Eftersom BRICS+ saknar gemensamma politiska värderingar, kommer sammanslutningen att få svårare att hålla ihop, anser Tithi Bhattacharya och Garet Dale. De påpekar att även om Kinas position för närvarande är unik, med en BNP nästan sex gånger så stor som Indiens, kommer det gapet sannolikt att krympa och att andra maktkamper inom BRICS+, särskilt mellan Saudiarabien och Iran, lätt kan blossa upp. Slutsatsen är, enligt Tithi Bhattacharya och Garet Dale, att ”hoppet ligger, som alltid, inte i att utmana BRICS+ från ett föryngrat Vita huset eller Downing Street utan på gatorna i Delhi, Teheran och Beijing”. Läs mer Chile 2023.09.20 Den 11 september 1973 satte generalen Augusto Pinochets blodiga och USA-stödda militärkupp stopp för president Salvador Allendes socialistiska projekt. Över 3 000 människor mördades och 200 000 tvingades gå i landsflykt. Diktaturen införde en ny konstitution, tog full kontroll över massmedia och utbildning och praktiserade en helt igenom nyliberal ekonomi, skriver frilansjournalisten Carole Concha Bell i nättidningen NACLA. Cirka 95 procent av alla offentliga företag såldes ut för en spottstyver till ett litet gäng Pinochet-anhängare. Redan 1975 krympte industriproduktionen med 28 procent och BNP med 12,9 procent. Idag ligger 28,1 procent av landets inkomster i händerna på 1 procent av befolkningen och Chile är ett av i-världens mest ojämlika länder. Diktaturen varade i 17 år, men därefter har militärens herravälde och den skoningslösa ekonomiska ordningen fortbestått. I oktober 2019, efter tre årtionden med demokratiskt styre, utbröt till slut massdemonstrationer över hela landet mot de växande klyftorna och skyhöga levnadskostnaderna. Det politiska ledarskapet tvingades att gå med på att utforma ett förslag till ny författning med långtgående förändringar till folkets fromma. Det drogs dock tillbaka efter en massiv kampanj från högern, och i dagsläget styrs den processen helt av högerkrafter. Inför 50-årsminnet av militärkuppen tillkännagav den unge progressive presidenten Gabriel Boric den första planen hittills för att spåra kvarlevorna efter de över 3 000 människor som försvann under Pinochet-regimen. Läs mer ”Jag såg en demokrati dö. Det vill jag inte göra igen” 2023.09.20 Den argentinskfödde författaren och människorättsaktivisten Ariel Dorfman arbetade som media- och kulturrådgivare till president Salvador Allendes stabschef. I nättidningen Counterpunch beskriver han den jublande glädje han då kände över den unika möjligheten att förändra historien med en demokratiskt vald vänsterregering i Latinamerika. Han berättar att han så sent som en vecka före kuppen talade i telefon med överbefälhavaren och blivande diktatorn Augusto Pinochet, som Allende litade på och vilken in i det sista hade svurit att försvara demokratin. Idag, när 70 procent av befolkningen inte ens var född vid tiden för militärkuppen, säger sig Chiles extremhöger och mer än en tredjedel av befolkningen ställa upp på Pinochet-regimen. Nyligen vägrade högerpartierna att skriva under president Gabriel Boric’s förslag till gemensamt uttalande att ett militärt maktövertagande under inga omständigheter kan rättfärdigas. ”Men vi måste fortsätta kampen, så att Chile kan sträva vidare på vägen mot rättvisa och värdighet för alla,” manar Ariel Dorfman. Läs mer EU-Kuba 2023.09.20 EU är Kubas främsta handelspartner och de flesta utländska investeringarna kommer från olika länder inom EU. Och mer än en tredjedel av turisterna är europeer. För Kuba är dessa handelskontakter livsviktiga eftersom USA:s blockad mot landet fortfarande råder och har förstärkts under president Bidens styre. Den 12 juli röstade dock Europaparlamentet igenom en illvillig resolution* mot Kuba. Det skriver W T Whitney, politisk journalist och pensionerad barnläkare i Maine, i nättidningen Counterpunch. Whitney upprörs över denna resolution som är ”omfattande och full av lögner”. I resolutionen påstås att varje år fängslas utan brottsanklagelser människor i Kuba och att fångar torteras och behandlas illa. Önskemål framförs i resolutionen att EU ska införa sanktioner mot de personer som kränker mänskliga rättigheter, till en början mot Kubas president Miguel Díaz-Canel. Dessutom påstås att den kubanska regeringen stödjer Rysslands krig mot Ukraina. Kuba har i FN lagt ner sin röst i samband med en omröstning om stöd till Rysslands krig. Resolutionen i EU-parlamentet antogs med 359 röster för, 226 röster emot och 50 nedlagda. Bakom resolutionen stod de konservativa och EU-skeptiska partier som ingår i European Conservatives and Reformists Groups, ECR. Deras ”skuggrapportör” Herman Tertsch, som företräder det spanska extremhögerpartiet Vox, framstår som en drivande kraft. Han säger, enligt Whitney, att resolutionen innebär ”ett fortsatt steg mot slutet på EU:s outhärdliga medverkan för den kubanska diktaturen”. En politisk dialog har sedan 2016 pågått mellan EU och Kuba för att stödja landets utveckling. Strax efter omröstningen hölls i Bryssel ett toppmöte mellan EU och stater från Latinamerika och Karibien. Kubas delegation uttalade där: ”EU-parlamentets resolution innebär trakasserier mot europeiska företag som investerar i Kuba eller försöker göra det. Den visar också på de politiska krafterna inom den extrema högern som vill förneka EU dess oberoende politik gentemot Kuba /…/ och bidrar till USA:s ansträngningar att isolera Kuba internationellt och rättfärdiga sin folkmordsblockad.” Varför lades resolutionen fram just vid denna tidpunkt? Whitney påminner om att den 11 juli 2021 är, med en dags försening, tvåårsdagen av demonstrationerna mot regeringen i Kuba. USA:s utrikesminister Blinken passade också på att framföra USA:s stöd till de oppositionella i Kuba. *Redaktionens kommentar Resolutionen består av två teman. För det första kritik mot Kuba för att dess regering inte tillåter privatiseringar i tillräckligt stor omfattning. För det andra påståenden om fängslande och tortyr av regimkritiker. Som källa framhålls Prisoners Defenders, PD. Denna kommitté med säte i Madrid har under många år finansierats av United States Agency for International Development, USAID. Det skriver Gustavo A Maranges i Resumen, en nyhetsbyrå för Latinamerika och tredje världen. Den Nicaragua-baserade Kuba-kritiska bloggen Havana Times har en odaterad artikel om PD som säger sig ha samlat in berättelser från före detta fångar och anhöriga om inhumana förhållanden i fängelserna. Kubas egen version finns att läsa i Cubadebate, en dagstidning på spanska på nätet (2022-02-26, 2022-07-04). Där berättas att de som deltog i demonstrationerna sommaren 2011 och arresterades inte lagfördes för att de uttryckt kritik mot regeringen och socialismen utan för skadegörelse, överfall på motdemonstranter, stöld och plundring av affärer, angrepp mot sjukhus etc. Alltså brott mot den allmänna strafflagstiftningen. Cubadebate skriver att staten står för det som krävs för att sörja för landets interner och att ingen fånges rättigheter kränks. Läs mer
Ända sedan 1992 tar FNs generalförsamling årligen ställning till en resolution som kräver ett slut på USAs blockad mot Kuba. Den 3 november 2022 röstade 185 länder för, Brasilien och Ukraina lade ner sina röster och bara USA och Israel, sin vana trogna, röstade emot. Afrika
2023.09.11 Kuppen i Niger liknar de andra maktövertaganden i området nyligen, de i Mali, Burkina Faso och Guinea, där officerare upprörda över Frankrikes och USA:s inflytande och den permanenta ekonomiska krisen tagit makten. Denna del av Afrika har drabbats av otaliga kriser: tilltagande torka som följd av klimatförändringar, islamistisk terror, kriminella nätverk som smugglar allt från droger och vapen till migranter och storföretag som exploaterar naturresurser utan att betala rimligt för sig. Inte minst lockas väst av de stora urantillgångarna i Niger, något som bäddat för korruption och vanstyre. Den störtade presidenten ses av många som en nickedocka, styrd av Frankrike, skriver historikern Vijay Prashad och analytikern Kambale Musavuli i en bakgrund till militärkuppen I Niger. Läs mer USA:s militära baser orsak till uteblivet fördömande Pentagon vägrar att kalla det en statskupp; störtandet av Nigers demokratiskt valde president. Ett steg i den riktningen skulle kunna äventyra USA:s militära stöd till landet och underhållet av en dyr amerikans drönarbas som är nav och grundbult i nätet av amerikanska övervakningsenheter i Afrika. Undersökande journalisten Nick Turse lyfter i The Intercept fram att detta även är den officiella förklaringen till att kuppen inte kallas vid namn. Kuppen fördömdes av bl a Frankrike, separat, och EU. Den ägde rum den 26 juli varvid presidenten, Mohamed Bazoum, sattes i husarrest. Månaden innan ägde ett möte rum mellan en hög amerikansk militär och en likaså nigerisk, utbildad i USA, brigadgeneral Moussa Salaou Barmou. Denne kom att höra till kuppmakarna och förmedlade till USA:s tillförordnade vice utrikesminister Victoria Nuland att Bazoum skulle kunna komma att avrättas om omgivande länder intervenerade. Läs mer USA
2023.09.06 Författaren och journalisten Eve Ottenberg beskriver i en artikel i Counterpunch om identitetspolitikens roll i USA det demokratiska partiets skenbart progressiva politik att kvotera in kvinnor och utnämna svarta och hbtq-personer till högt uppsatta poster. Samtidigt struntar de i det arbetande folkets behov av bland annat ett enhetligt offentligt hälsovårdssystem, högre minimilöner, överkomlig högre utbildning och ett slut på kostsamma militära äventyr. Feminister som stöder Hillary Clinton bekymrar sig över glastaket, medan kvinnliga hemtjänstarbetare har sin hyra att oroa sig för. Vad värre är, identitetspolitiken, en kameleont som trivs lika väl på båda sidor om klassgränserna, nämner aldrig ordet klass och den splittrar arbetarklassen. Att hoppa på feminister för att de använder ordet ”kvinna” bara stärker fienden, lika mycket som att låtsas som om den förste svarte presidenten var något annat än miljardäroligarkins redskap, skriver Eve Ottenberg. Läs mer Också i Sverige har identitetspolitiken slagit rot. Författaren David Brolin gör en utförlig analys av identitetspolitikens ursprung och utveckling i Arbetaren. Här ett avsnitt i komprimerad version: Kapitalismen slår mot alla socialt utsatta grupper. Uppdelningen mellan vita och svarta följer av en härska och söndra-taktik, som postmodern identitetspolitik underblåser. Den skapar splittring mellan grupper som har alla skäl i världen att enas mot en gemensam fiende. Läs mer
Apartheid 2023.09.01 Länge har det varit en sanning i borgerlig massmedia att Israel är Mellanösterns enda demokrati. När nu israelerna strider internt om demokratibegreppet står kejsaren naken för allt fler och Lawrence Davidson visar på Counterpunch att ingen av sidorna har rätt. Tidigt bedömde de som samordnar de israeliska demokratiprotesterna att de, för att nå framgång, måste engagera Israels politiska mittfält. Därför fick de grupper som kämpar mot Israels ockupation höra att det inte skulle viftas med palestinska flaggor. Den demokrati merparten av de israeliska demonstranterna kämpar för är en demokrati för Israels judiska invånare, inte en för alla som står under den israeliska regeringens styre, det är en apartheiddemokrati. Ett växande problem för de ”liberala” israeliska demokratidemonstranterna är dock att den israeliska högern växer av rent demografiska skäl (de ultrakonservativa har fler barn) och därför på sikt kommer att utgöra en majoritet bland Israels judiska invånare. Lawrence Davidson anser att striden för en israelisk demokrati som bara gäller den judiska befolkningen är dömd att misslyckas och att den liberala sidan kommer att förlora. Ett jämlikt samhälle för judar och palestinier skulle omintetgöra högerns demografiska fördel. Lawrence Davidson avslutar sin artikel med att citera journalisten och författaren Amira Hass i Haaretz: ”Gudarna tar poetisk hämnd på israeler som fortsätter att leva i fred och harmoni, eller enbart likgiltighet, med att fördriva och förtrycka palestinierna. ... De sådde fröet till den judiska fascismen med sina egna händer – de uppfostrade generationer av israeler som är säkra på att det är helt normalt att härska över och tyrannisera ett annat folk som berövats sina mest grundläggande rättigheter.”* Amira Hass vill se proteströrelsen övervinna sin etnocentrism och alliera sig med palestinierna. Lawrence Davidson tvivlar på att hennes råd kommer att följas och skriver att demonstranterna och deras anhängare för att kunna ta ett så monumentalt steg måste ”övervinna generationer av rasistisk indoktrinering och konkurrera med enkel tillgång till utländska pass”. Istället kanske många av "liberalerna" bara lämnar landet. * Organisationen Judar för Israelisk Palestinsk Fred, JIPF, https://jipf.nu/, har publicerat en svensk översättning av Amira Hass artikel på sin Facebooksida: "...Vi, de små och svaga på vänsterkanten, skrek varningarna tills vi var hesa: Ett land som ockuperar ett annat kan inte vara fritt. Vi skrek och varnade, medan ni bara fortsatte gå på konserter, barer och tjänstgöra som reservister i ockupationsarmén……” Daniel Ellsberg 1931–2023 2023.08.30 Daniel Ellsberg visste att han riskerade livstid i fängelse genom att läcka dokument som avslöjade lögnerna om kriget i Vietnam till New York Times. Han klarade sig från fängelse genom ett historiskt beslut i högsta domstolen där domaren förklarade att en fri press har "plikten att förhindra någon del av regeringen från att lura folket och skicka dem till avlägsna länder för att dö av främmande feber och främmande skott och granater" och hänvisade till det första tillägget: "Regeringens makt att censurera pressen avskaffades så att pressen för alltid skulle förbli fri att censurera regeringen." Daniel Ellsberg använde resten av sitt liv till kampen för fred och mot kärnvapen. Han bidrog också till försvaret av visselblåsarna Chelsea Manning, Edward Snowden och särskilt Julian Assange, grundare och utgivare av WikiLeaks. Daniel Ellsberg och Palmepriset I januari 2019 tog Daniel Ellsberg emot Olof Palmepriset i Stockholm och talade då om kärnvapenhotet, att Nato och Ryssland har möjlighet att utrota livet på jorden. I en artikel på Palmecentrets hemsida talade han om INF-avtalet som syftar till att begränsa spridningen av kärnvapen, ett avtal som Sverige trots ett tidigare arbete mot kärnvapenspridning inte skrivit på. Daniel Ellsberg framhöll att ” varken USA eller Ryssland har rätt att ta världen som gisslan genom att bygga nya vapen i strid mot INF-avtalet”. Han tyckte inte att Sverige borde gå med i Nato. Efter beskedet om Daniel Ellsbergs död finns ingen text på Palmecentrets hemsida. Pierre Schori, tidigare bland annat socialdemokratisk kabinettssekreterare och biträdande utrikesminister, skriver i en minnestext på Aftonbladet att Daniel Ellsberg i sitt tacktal 2019 påminde om att Olof Palme varnat för ”att inte våga ta ställning mot domedagsvapnen, ökar risken för en motsatt utveckling” och att ”kärnvapenstaterna håller oss icke-kärnvapenstater som gisslan”. Pierre Schori avslutar sin text med att påminna om att Olof Palme i sitt sista tal i FN 1985 vädjade om ett förbud mot kärnvapen, men att de nukleära staterna sedan dess blivit fler: ”två svenska regeringar (har) svikit Sveriges hävdvunna kamp mot alla domedagsvapen och sökt skydd under illusionen av kärnvapenalliansen Natos radioaktiva paraply.” Han avslutar med att be läsarna lära av Daniel Ellsberg och inte överlämna ansvaret för vår och planetens överlevnad till nästa generation. Syd-
och Sydostasien 2023.08.24 Inför Narendra Modis besök i USA rekommenderade en kommitté från representanthuset att även Indien skulle inlemmas i den gruppering som kallas Nato Plus. Representanter för både republikaner och demokrater ser en sådan utvidgning som ”oundviklig”. Idén om oundviklighet karaktäriseras, i Jacobin, av Branco Marcetic som fullständigt usel. Natos för närvarande 31 medlemsländer bildar ”Nato Plus” med Australien, Japan, Sydkorea, Nya Zealand och Israel. Den tänkta utvidgningen är ett led i den pågående inringningen av fastlandskina, något som Kina svarar på med egen förstärkning av militära medel. Den latenta konflikten är gynnsam för västs vapenindustri. Som Natos nya intressesfär utgör Sydostasien nu den största regionen för vapenexport, med amerikanska företag som största leverantörer till Nato-anknutna länder i regionen. I ett läge där Natoländer reducerar sin arsenal genom gåvor till Ukraina är det tveksamt, skriver Marcetic, om Nato skulle klara att försvara Taiwan, ett löfte USA avgett, i vart fall inte utan fler ekonomiskt och miljömässigt kostsamma insatser. Göran
Greider: 2023.08.16 Han förblev motståndare till Nato. Det kan Göran Greider, författare och ledarskribent i Dala-Demokraten, tänka sig som inskrift på sin gravsten. Hur den svenska regeringen har bockar och bugat för autokraten i Turkiet har varit ”direkt pinsamt”, skriver Göran Greider. Samtidigt ser han att Sveriges röst för fred och nedrustning, inte minst av kärnvapen i världen, försvagas kraftigt. Läs mer Amineh
Kakabaveh: 2023.08.16 Nu spelar sanningen om kurderna ingen roll längre. Tidigare frihetskämpar mot Daesh/IS omnämns i avtalet med Erdogan som terrorister, skriver Amineh Kakabaveh, före detta oberoende socialistisk riksdagsledamot, i ett debattinlägg i Expressen. Hon kritiserar SVT-dokumentären ”Processen” i vilken de två utrikesministrarna Ann Linde och Tobias Billström utan motfrågor får berätta om Natoprocessen. Läs mer Världsekonomin 2023.07.15 USA-ledarna blundar för landets tillbakagång. Sedan 2020 växer BRICS-ländernas (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) ekonomier i snabbare takt än G7-ländernas (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA), konstaterar den amerikanske ekonomen Richard D. Wolff i nättidningen Counterpunch. En viktig faktor är avdollariseringen; sedan 2000 har de olika centralbankernas valutareserver i USA-dollar minskat till hälften, och många länder betalar numera för handel och investeringar i sina egna valutor. Kinas remarkabla ekonomiska tillväxt tillskriver han blandformen stats- och privatkapitalism styrd av kommunistpartiet, och Kina har lyckats få många andra nationer att göra motstånd mot USAs och G7:s politik i globala forum. Richard D. Wolff undrar hur länge USA-ledarna tänker framhärda i att agera som om landets ställning vore densamma som på 70- och 80-talen, samtidigt som en stor majoritet USA-medborgare enligt opinionsundersökningar upplever en långsiktig tillbakagång. Vapnen
i världen 2023.06.30 Militärutgifterna i Europa ökade mer än på 30 år, från ett år till ett annat, mellan 2021 och 2022. De som dock satsade mest var USA, Kina och Ryssland, enligt nya uppgifter från fredsforskningsinstitutet SIPRI. Det är invasionen av Ukraina och spänningar i Östasien som driver upprustningen. Världens totala utgifter nådde rekordhöga 2240 miljarder dollar 2022. ”Vi lever i en allt mer osäker värld”, kommenterar dr Nan Tian, senior forskare på Sipri. Bland länderna i Europa som mest ökat sina militära utgifter hör Finland - plus 36 procent, Litauen -plus 27 procent, Sverige - plus 12 procent och Polen - plus 11 procent. Ryssland bedöms ha ökat utgifterna med 9,2 procent, motsvarande 4,1 procent av landets BNP. USA leder dock överlägset utgiftsligan med 877 miljarder dollar 2022, vilket motsvarar 39 procent av världens totala utgifter. På andra plats kommer Kina som satsar ungefär en tredjedel så mycket som USA. Sipris nyutkomna årsbok visar att de nio kärnvapenstaterna satser allt mer på kärnvapen när säkerhetsläget försämras i världen. Asien,
Afrika och Latinamerika 2023.06.11 Redan 1 maj 1974 antog FN deklarationen om en ny ekonomisk världsordning, The New International Economic Order (NIEO). Förslaget kom från majoriteten länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Många länder hade befriat sig från ett kolonialt förtryck, men de önskade också frigöra sig från kolonialmakternas dominans över deras ekonomier. Varje land ville ha suveränitet över sina naturtillgångar. De krävde samma affärsvillkor, regler och priser på råvaror och varor för export som de utvecklade länderna. USA var det första landet att underteckna deklarationen men har sedan dess motarbetat den, skriver Malick Doucouré, fil dr i historia vid Kings College i London och född i Senegal (CounterPunch.org, 2023-04-07). ”Det finansiella systemet skapat i väst bevarade USAs globala hegemoni på bekostnad av länderna i Asien, Afrika och Latinamerika, deras arbete och levebröd”, skriver han. Malick Doucouré nämner när president Nixon drastiskt höjde importtarifferna och tog bort möjligheten att byta USA-dollar mot guld. Två förändringar till nytta för USAs ekonomi men på bekostnad av andras. De västerländska staterna har också infört ekonomiska institutioner som WTO och IMF vars regler än i dag gagnar västländerna. Exemplen är många på hur NIEO-deklarationen inte har fungerat i praktiken. Frågan har emellertid gång på gång tagits upp i FN. Senast vid en omröstning den 14 december 2022. Då röstade i FNs nationalförsamling 123 länder för och 50 länder mot en ny ekonomisk världsordning. Kartan, som bifogas artikeln, visar en tydlig uppdelning av världen i två block. Utvecklingsländerna röstade för och den rika västvärlden (även Sverige) röstade emot NIEO. Dollarn har förlorat sin ledande ställning Vad har denna tydliga opposition mot den västledda finansiella ordningen resulterat i? Doucouré skriver: Ryssland, Kina, Indien, Brasilien, Iran och andra industrialiserade länder har under de senaste månaderna gått med på att slopa dollarn och anta alternativa valutor som ryska rubler och kinesiska valutan renminbi som betalning. Västerländska sanktioner mot olika länder som Kuba, Kina, Ryssland och Venezuela förlorar sin styrka när länderna kan handla med andra valutor än dollarn. Att Västeuropa och Nordamerika avvisar NIEO kommer att föra med sig att de snart förlorar den politiska och ekonomiska makten i världen, anser han. Den 1 maj 2024 fyller NIEO 50 år. Då kommer frågan om en ny ekonomisk världsordning att åter tas upp i FNs generalförsamling. Palestina 2023.05.07 Medan många tusen demonstranter ur Israels judiska befolkning slåss för en begränsad judisk-israelisk demokrati, men glömmer ockupationen och förtrycket, ligger palestinier lågt. De få som törs höja den palestinska fanan i havet av israeliska flaggor, hindras inte bara av polisen utan också av de förmodade meddemonstranterna. I år har 75 år gått sedan al Nakba, den palestinska katastrofen 1948. Förra året steg åter antalet palestinska offer för den israeliska statens våld. 2023 har inletts med ett än värre förtryck och ännu fler offer. Döda, skadade, fördrivna och fängslade. Barn och vuxna. För de som ännu tror på drömmen från Oslo, en tvåstatslösning med två stater på etnisk grund i det f d brittiska mandatet Palestina, som upprättades när det ottomanska riket besegrats, eliminerar Israels regering nu med bosättarna som dödgrävare denna dröm i allt snabbare takt. Kvar finns kampen för ett multietniskt demokratiskt land i hela det f d mandatet, ”från floden till havet”. En kamp som borde prioriterats direkt när den brittiska kolonialmakten flydde fältet och lämnade landet och dess invånare i FNs händer. Nätsidan TheIntercept publicerade i april en sammanfattning av hur den nuvarande situationen i Palestina vuxit fram: Israelis Protest Authoritarianism but Apartheid Is Unchallenged. Och AlJazeera har publicerat en lång intervju med Noam Chomsky om hans mångåriga erfarenhet av och syn på Israel, Palestina och USAs påverkan och inflytande. Q&A: Chomsky on Palestine, Israel and the state of the world Stöd BDS (Bojkott, desinvesteringar och sanktioner)! Jeffrey
Sachs för fram en alternativ historiesyn: 2023.04.25 ”En USA-ledd kupp genomfördes i Europas hjärta, och ingen ledare i Europa vågade säga sanningen.” Det skriver Jeffrey Sachs på sin hemsida (jeffsachs.org, 2023-02-26). Han går igenom de ”brutala konsekvenser” som har följt på kriget i Ukraina. Sachs är professor i nationalekonomi i USA och rankad av Times magazine som en av världens 100 mest inflytelserika personer. Han har varit ekonomisk rådgivare åt Bolivia, Polen och Ryssland. Kriget började 2014 med att USAs regering stödde kuppen i Ukraina då president Viktor Janukovytj avsattes. Från 2008 och framåt drev USA att Nato skulle utvidgas till Ukraina och Georgien, anser Jeffrey Sachs, trots att både Tyskland och USA hade lovat president Gorbatjov att Nato inte skulle utvidgas ”en enda tum österut”. Men de nyliberala krafterna i USA vill utvidga Nato för att utestänga Ryssland från Svarta havet. Sachs nämner särskilt tre personer som var inblandade i att avsätta Janukovytj och planera vilka som skulle ingå i Ukrainas nya regering: Victoria Nuland, numera biträdande minister för politiska frågor, Jack Sullivan, numera nationell säkerhetsrådgivare och Joseph Biden, numera USAs president. Efter kuppen i Kiev intog Ryssland Krimhalvön. Och ett krig bröt ut i Donbass då ryssar i den ukrainska armén bytte sida som protest mot den nya regeringen i Kiev. Nato skickade in mängder av vapen i landet och kriget utvidgades. Två fredsöverenskommelser, Minsk-1 och Minsk-2, antogs. Frankrike och Tyskland skulle stå som garanter, men det fungerade inte. Till en början för att regeringen i Kiev vägrade att genomföra dem, och därefter för att Tyskland och Frankrike inte tryckte på för att de skulle genomföras. Något som Angela Merkel nyligen har medgett. Jeffrey Sachs slutar med orden: ”Båda sidor har ljugit och lurats och utövat våld. Båda sidor måste dra sig tillbaka. Nato måste stoppa försöket att utvidga Nato till Ukraina och Georgien. Ryssland måste dra sig tillbaka från Ukraina. Vi måste lyssna till båda sidors röda linjer så att världen kommer att överleva.”
Ovan: Sven Nordqvists bidrag– Vi vann – till Tecknarupproret Moment 2022 – Nej till kärnvapen. Nej till Nato. Alla bidrag finns på https://www.catch2022.net/ Nedan: Robert Nybergs kommentar till resultatet av viss skogspolitik. Andra Nybergare på http://www.robertnyberg.nu/
USA:s
försvarsminister Lloyd Austin besöker Sverige 2023.04.21 Vad gör USA:s försvarsminister Lloyd Austin i Sverige? Svenska medier rapporterar som vanligt om Nato-ansökan, men Austin har andra frågor att ta upp. I pressmeddelandet från Försvarsdepartementet står att USA:s och Sveriges försvarsministrar bland annat ska samtala om ”det långsiktiga militära stödet till Ukraina.” ÖB Micael Bydén, som också är med på Muskö örlogsbas, säger att ”Natointegration och stöd till Ukraina är prioriterat”. (SvD 2023-04-20) Lloyd Austin är inte känd för att vara en fredsvän. Som toppgeneral har han lett USA:s långa krig mot Irak och Afghanistan. Båda krigen körde generalerna i botten. USA har historiskt sett valt en civil person till försvarsminister. Austin är ett undantag, skriver professor Melvin A Goodman. (counterpunch.org, 2021-01-16) President Eisenhower varnade för ett permanent ”militärindustriellt komplex” om inte det civila styret kontrollerade militären. Fredsinitiativen under Rysslands krig i Ukraina har varit otaliga, skriver Dave DeCamp. (Antiwar.com 2023-02-05) Kriget startade 24 februari 2022 och redan 5 mars flög Naftali Bennett, Israels dåvarande premiärminister, till Moskva för att tala med Putin. Zelensky hade bett honom medla. Slutligen ”blockerade” västmakterna medlingsförsöket, enligt Bennet. Ett liknande försök samma år gjorde Meylut Cavusoglu, Turkiets utrikesminister. En överenskommelse var nära, men Boris Johnson, Storbritanniens dåvarande premiärminister, besökte Kiev i april och uppmanade Zelensky att inte förhandla med Ryssland. Cavusoglu förklarade senare att det fanns de inom Nato-länderna ”som ville att kriget skulle fortsätta” för att ”göra Ryssland svagare”. Några dagar senare medgav Austin att ett av USA:s mål var att stödja Ukraina för att göra Ryssland ”svagare”. Kommentar: Försvarsminister Austin har inte fred i sikte när han vill diskutera ”det långsiktiga” stödet till Ukraina. Han vill få mer vapen och ammunition. Kriget fortsätter med allt större militära insatser från båda sidor. Förlusterna i människoliv, materiell förstörelse och mänskligt lidande är stora. Ett tungt ansvar vilar på de länder i väst som inte vill påbörja förhandlingar om vapenstillestånd och fred. Källor: A Secretary of Defence Lloyd Austin Will Widen the Civil-Miltary Gap: counterpunch.org 2021-01-06, Antiwar.com 2023-02-05 Köpt
tystnad 2023.04.21 Det är inga småsummor från USA:s förvarsdepartement som har tystande effekt på civila verksamheter. Utöver finansieringen av försvaret och vapenindustrin med underleverantörer, genom beställningar, flyter stora belopp in i universitet, tankesmedjor, partnerskap, styrelser, kyrkliga samfund och andra verksamheter. Det påverkar benägenheten för dem som arbetar där, och kretsen runt dem, att yttra sig kritiskt om USA:s maktanspråk och militära närvaro runtom i världen. I en relativt nyutkommen bok om saken (The Trillion Dollar Silencer: Why There Is So Little Anti-War Protest in the United States) gör professor Joan Roelof en grundlig analys av hur delar av USAs försvarsbudget lägger hämsko på opinioner för fred. Vi får en detaljerad beskrivning av hur en överdimensionerad militärbudget göder verksamheter, orter, frivilligorganisationer, universitet – som utan dessa överföringar skulle utsättas för ekonomiska svårigheter. Boken presenteras av icke-vålds-aktivisten Arnie Alpert i en recension som också kan läsas som en sammanfattning av innehållet; beskrivningen av ”ett system så ofantligt att det förgiftar demokratin och tystar åsiktsskillnader på alla samhällets nivåer”. Sverige 2023.04.06 Extremhögerns framgångar bygger i hög grad på att vänstern blundat för globaliseringens utstötningseffekter. Gårdagens välfärdsrecept är otillräckliga, enligt Jonathan Feldman, docent vid institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer vid Stockholms universitet: ”[A]lla vänsterpartier”, och där inkluderar han S, ”sitter fast i fossiliserade […] grupperingar utan tillräcklig uppmärksamhet på regionalt förfall, identitet, klagomål på nedskärningar i välfärden, utan uppmärksamhet på förmögenhetsbildning [...]”. Artikeln i Counterpunc - Why the Swedish Left Will Continue to Lose - berättar för en engelsktalande publik om de senaste årtiondenas politiska utveckling i Sverige, men skisserar också – intressant för en svensk publik – vilka mer handfasta uppgifter vänstern måste åta sig för att bli relevant: - organisera produktions- och konsumtionskooperativ, för att eliminera profiterande mellanled, - bygga upp en progressiv mediaplattform som visar hur samhällsförhållanden är sammankopplade och därför ohanterliga, både för dagens höger och dagens vänster, - samt söka koppla samman dessa öar av radikal natur med socialt ansvarsfulla banker och en parallell politisk rörelse för omvandling av lokal försörjning till kooperativa former. Narkotikahandeln 2023.04.04 Ett stort antal regeringar och regeringsmedlemmar världen över samarbetar med brottssyndikat och stödjer aktivt flödet av narkotika. Det skriver den australiensisk-amerikanske journalisten John P. Rueh i Counterpunch. Han nämner Ryssland, där underrättelsetjänsten till stor del finansieras av narkotikahandeln, som efter invasionen av Ukraina ökat för att avhjälpa ekonomiska svårigheter orsakade av Västs sanktioner. Också på Balkan är korruptionen omfattande. Till exempel har Europarådet anklagat den förre presidenten i Kosovo och hans politiska bundsförvanter för att kontrollera heroinhandeln och vara förgrundsfigurer i landets organiserade brottslighet. I Afrika är Guinea-Bissau transitplats för narkotika på väg mot den europeiska marknaden och kontinentens främsta exempel på samarbete mellan politisk elit och de internationella nätverken. Det är naturligtvis svårt att med fakta belägga staters inblandning i narkotikahandeln, men John P. Rueh nämner att sådana anklagelser på senare år också har riktats mot Nordkorea, Kina samt politiker från ett flertal latinamerikanska länder. I USA skall den före detta honduranske presidenten Juan Orlando Hernández ställas inför rätta för ”statsunderstödd narkotikahandel”. Och USA gav självt redan på 50-talet betydande stöd till denna hantering i den ”gyllne triangeln” mellan Thailand, Laos och Myanmar. Narkotikabruket världen över har ökat snabbt på senare år. Enligt FN-statistik använde 284 miljoner människor narkotika år 2020, och år 2021 avled enligt officiella siffror 106.000 människor i USA av överdoser av olagliga droger och förskrivna opiater Växthuseffekten 2023.04.02 Nära tio miljoner människor drevs från sina hem 2020 på grund av väderrelaterade händelser. Klimatförändringarna påverkar alla jordens länder, men inte i samma utsträckning. Människor som redan lider under fattigdom och förtryck drabbas oftast hårdast. Extremt väder gör tillgången på mat mer osäker, med hungersnöd och konflikter som följd. Men människor ger inte upp, deras exempel på hur de försöker överleva klimatkrisen är lika viktiga som strukturella förändringar. Här hittar du användbara fakta och statistik om hur klimatkrisen drabbar fattiga länder och även exempel på lösningar. Mercy Corps som sammanställt dem är en icke-vinstdrivande humanitär organisation. Växthuseffekten 2023.03.18 Lika mycket till koldioxid kommer att släppas ut i atmosfären som redan hamnat där. Vi kommer inte att nå målen. Det är några slutsatser i boken Climate Future – Averting and Adapting to Climate Change (Oxford University Press, 2022). Författaren, MIT-professorn Robert S. Pindyck, hävdar att åtskilliga länder kommer att förlita sig på fossil energi också i fortsättningen, länder ”där miljoner människor bryr sig mycket mera om att slippa ren fattigdom än att skydda miljön”. Han tecknar ett scenario som är ”optimistiskt” i relation till vad han fruktar, och gör antagandet att från och med 2020 CO2-utsläppen skulle minska lika mycket varje år för att landa vid noll år 2100. Men även då kommer ungefär lika mycket koldioxid att släpas ut i atmosfären som redan hamnat där. Författaren drar slutsatsen att CO2-begränsningar inte räcker för att undvika kriserna i uppvärmningens spår; det kommer att krävas insatser för att begränsa de skador den vållar. Den mest kontroversiella åtgärden – begränsning av solinstrålning genom till exempel kontinuerlig svaveldioxidspridning i stratosfären – framhåller Pindyck som ett billigt sätt att rädda oss undan ökande temperaturer, och därmed som en lockande lösning för fossilintressena. Dock framhåller han riskerna med SRM – Solar Radiation Management – vilka har samma särdrag som riskerna i rådande fossilbränsletider: vi vet syftet med vad vi gör, men följderna långt senare. Det rör sig om en grundlig och klarsynt framställning: av vad vi vet bestämt, och vad vi inte vet; dessutom om möjliga skydds- och anpassningsåtgärder – en ekonoms orientering om vägar att gå trots osäkerheter om tipping points och självförstärkande förlopp. En drygt timslång intervju med Robert Pindyck finns på youtube. Venezuela 2023.02.27 Den venezuelanska oppositionen upplöste den 30 december den så kallade interimsregeringen, som uppstod i januari 2019 i ett försök att störta den folkvalde presidenten Nicolas Maduro. Samtidigt avsatte oppositionen med överväldigande majoritet interimspresidenten Juan Guaidó. Han hade dessförinnan lyckats få stöd av drygt 60 länder – däribland Sverige Venezuelas centralbank meddelade samma dag att landets ekonomiska tillväxt på årsbasis var hela 17,73 procent under de första tre kvartalen 2022. Oljehandeln ökade under samma period med 27,09 procent och den övriga ekonomin med 14,49 procent. Detta sker nu efter åtta år av en ekonomisk kollaps som bland annat var följden av att USA fryst Venezuelas tillgångar och infört hårda sanktioner mot landet. I en artikel i NACLA i juli förra året skrev Ociel Alí López, venezolansk sociolog och universitetslärare, att Venezuelas ekonomi börjat återhämta sig, delvis tack vare en liberal politik bland annat baserad på slopade importskatter, dollarisering och krympt socialpolitik. Hyperinflationen och varubristen har minskat, nyföretagandet blomstrar, och utländska besökare beskriver en verklighet som ligger långt ifrån en ”humanitär kris”. Å andra sidan har en ny överklass vuxit fram och den sociala ojämlikheten ökar, och Ociel Alí López anser att man måste ifrågasätta resultatet av det socialistiska reformprojekt för Latinamerika som president Hugo Chávez inledde år 1999 och som han kallade "den bolivarianska revolutionen" . Sabotage 2023.02.24 Den undersökande journalisten Seymour Hersh i USA försåg redan vid slutet av 1960-talet världen med avslöjande reportage. Några exempel är amerikanska soldaters massaker i byn My Lai i Vietnam och tortyren av fångar i Abu Ghraib-fängelset i Irak. Nu berättar Seymour Hersh hur det gick till när USA i september 2022 lät spränga hål på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 mellan Ryssland och Tyskland. Han citerar en källa med direkt kännedom om operationen, som hävdar att dykare från USA:s flotta agerade på order från Biden-administrationen. Dykarna placerade C4-sprängmedel på gasledningarna nära Bornholm. Basen för operationen blev Nato-landet Norge som hjälpte till att genomföra den. Att Nord Stream 1 och 2 skulle stoppas beslöt Biden-administrationen redan före Rysslands invasion av Ukraina. President Biden sköt först upp tidpunkten för sabotaget, men bestämde sedan tidpunkten till 26 september 2022. Då flög ett norskt P8 bevakningsplan över platsen för sabotaget och släppte ner en sonarboj vars signal spred sig till Nord Stream 2 och sedan till Nord Stream 1. Några timmar senare sprängdes tre av fyra gasledningar och 300 000 ton metangas spreds över vattenytan och ut i atmosfären. Läs: How America Took Out The Nord Stream Pipeline, publicerad på Substack. Se även intervju med Seymour Hersh på TV-kanalen Democracynow.org Världens
mat 2023.02.15 Intensiv mjölk- och köttproduktion har förstört stora delar av världens ekologiska balans och gjort miljoner människor utblottade. Här är några av problemen: Den amerikanska företagsjätten Monsanto har satsat miljarder på att framställa tillväxthormoner för kor i syfte att öka mjölkproduktionen. Dock krävs proteintillskott tillverkat från slaktade kor och får för att tillväxten ska fungera, något som bland annat låg bakom galna kosjukan. Den kan ha varit mer spridd än vad man tidigare antagit. Intensiv mjölkproduktion med hjälp av hormoner slår ut småbrukare och bidrar till att mjölkbranschen koncentreras till jätteföretag. Hormonkorna blir lättare sjuka och medicineras med antibiotika, något som bidrar till ökad antibiotikaresistens. De kött- och mjölkproducerande livsmedelsjättarna har förändrat landskapet. Betande djur utarmar jordarna, skogar huggs ner, vilda djur får allt mindre utrymme, jättelika mängder vatten krävs och allt mer grundvatten pumpas upp. I Kalifornien går en tredjedel av all konstbevattning åt till branschens behov. Mängder av fossilt bränsle används för att driva bevattningsanläggningarna. Konstgödsel, bekämpningsmedel, liksom kväve- och fosforutsläpp från gödsel förgiftar grundvattnet. I Brasilien hotas regnskogarna av köttproducenternas försök att förvandla dem till betesmark och miljoner människor hotas av fördrivning. I södra Afrika har överbetning gjort stora landområden värdelösa. I Mexiko används allt mer av den odlingsbara marken till djurfoder, medan en femtedel av befolkningen lider av undernäring. Sådana är följderna för miljön och människorna. Läs Alexander Cockburn i artikeln The Political Economy of Dead Meat På
väg mot tredje världskrig? 2023.02.06 Avsikten med Bidens beslut den 25 januari att skicka 31 stridsvagnar M1 Abrams till Ukraina var att ”starta en kedjerörelse av händelser som kommer att rättfärdiga en ännu större inblandning av Nato-trupper och flyg. Ett krig, vilket kommer att innefatta ett artillerikrig med Ryssland.” Det skriver Andra Damon, redaktör på World Socialist Web Site. Bidens beslut kom efter att förbundskansler Olaf Scholz sagt att Tyskland ska skicka 14 Leopard-2-stridsvagnar. De ingår i en sändning om totalt 100 stridsfordon från olika Natoländer. De både tunga och högteknologiskt utrustade M1 Abrams kommer att kräva ett stort antal specialister samt anställda från General Dynamics och andra vapentillverkare för sin skötsel, förklarar Andre Damon. Dessa stridsvagnar kräver omkring åtta personers service i timmen i samband med strid, förutom den militära personalen. Tusentals civila från olika Natoländer kommer därför att behövas i Ukraina för att hålla igång maskinerna. Servicepersonal och frakt av vapensystem och reservdelar kan utsättas för ryska angrepp, något som öppnar för att medierna i USA ska kräva att amerikanska liv måste räddas. Bidens beslut ledde direkt till krav från både medier och militärer i USA att sända F-16-stridsflyg och andra Natoflyg till Ukraina. Lockheed Martin har redan ökat produktionen av F-16 för att kompensera för de länder som planerar föra över sådana stridsflyg till Ukraina. Sedan kriget i Ukraina startade har alla uttalanden från Vita Huset syftat till att hålla det amerikanska folket okunnigt om vad regeringen egentligen planerar, skriver Andre Damon. I mars 2022 lovade Biden att USA inte skulle skicka ”offensiv utrustning” och ”stridsvagnar” eftersom de kunde trigga igång ett tredje världskrig. Bidens ”rutinmässiga” tio minuter långa meddelande den 25 januari – om en ny fas i kriget – gavs vid lunchtid, utan att medierna kunde ställa frågor. Bidens administration är medveten om att förutom republikanernas och demokraternas politiker, den styrande eliten och privilegierade grupper i den övre medelklassen, finns inget brett stöd för krig.
På en direkt fråga om de stridsfordon som nu skickas till Ukraina kommer att utrustas med radioaktiva pansarbrytande skott, svarar Vita husets talesperson: "Jag tänker inte gå in på de tekniska detaljerna." Sam Biddle skriver på The Intercept att detta svar kanske är ett försök att undvika reaktionerna på kunskap om effekten av sådana vapen, inte bara på de som beskjuts med dem, utan också på omgivningen när det utarmade uranet sprids i miljön. Och effekten av den debatt som skulle följa. Han skriver om de avvägningar som måste göras mellan att beväpna Ukraina och att säkra att landet är beboeligt efter kriget: ”Att forskning som kopplar utarmat uranvapen till negativa hälsoeffekter (cancer, fosterskador) är omtvistad – och kraftigt politiserad med tanke på vem som har avfyrat det och mot vem – gör dock att Vita huset är skyldig allmänheten öppenhet.” Keith Baverstock, radiobiolog vid Östra Finlands universitet, före detta forskare från Världshälsoorganisationen som studerat effekterna av utarmat uran säger apropå Vita husets vägran att diskutera uranrundor i Ukraina: "Jag hoppas verkligen att det inte finns någon avsikt att använda det." USA–världen
2023.02.05 Under perioden 1990-2016 startade USA krig i Irak, Afghanistan, Libyen och Syrien och deltog i militära interventioner i Mali, Somalia och Jemen, bland andra länder. Dessa krig har skördat hundratusentals offer och tvingat miljontals människor i exil, men inget av dem har uppnått sina politiska målsättningar, skriver den amerikanske nationalekonomen Jeffrey D. Sachs i nättidningen Worth. USA har på senare år i stället baserat sin utrikespolitik på en rad skoningslösa ekonomiska blockader för att skrämma och till och med svälta länder till att underkasta sig USAs krav. Delvis med stöd från FN förbjuder USA export till och import från Nordkorea av en mängd produkter, vilket riskerar att orsaka svält bland miljontals nordkoreaner. Förödande är också konsekvenserna av USAs blockad mot Iran, där sanktionerna är ett direkt brott mot Säkerhetsrådets resolution 2231. USA har dessutom struntat i beslut av FN-domstolen i Haag om skadestånd till Nicaragua för kriget mot contras på 80-talet, som skördade 30 000 liv. Den hänsynslösa blockaden mot Venezuela har än så länge inget stöd i säkerhetsrådet. Varken dessa sanktioner eller den 60 år gamla folkrättsstridiga blockaden mot Kuba (se artikel Blockaden slår hårdare än någonsin, 2022-12-12) har dock uppnått målet att störta regimerna i dessa länder. .... men skadar de folk USA påstår sig hjälpa .... I Counterpunch refererar författaren John Perry en rapport om USAs sanktioner mot över 40 länder och konstaterar att de inneburit dråpslag mot dessa länders ekonomier, samt att offren vanligtvis är de fattigaste medborgarna .... Läs mer .... och drabbar sjuka i både Kuba och USA. Kubanska vetenskapsmän har forskat fram en banbrytande behandling som kan minska antalet diabetesförorsakade benamputationer mer än fyrfalt /..../ I USA, där över 100 000 människor avled i diabetes år 2020, får de sjuka till följd av USAs blockad inte tillgång till denna behandling. Läs mer Palestina 2023.01.23 Året 2022 har varit ett år av ökat förtryck och ökat motstånd i Palestina. Antalet dödade är det högsta sedan 2006. Den nya regeringen hotar såväl den palestinska befolkningen som den israeliska rättsstaten. Såväl genom att minska makten hos högsta domstolen som hittills utövat kontroll över politiker och i någon mån balanserat det faktum att Israel saknar författning och genom att öka de mest extrema partiernas makt över Västbanken som genom folkfördrivning. Journalister hotas och dödas. Samtidigt har det motstånd som förenar befolkningen i hela det historiska Palestina, landet mellan floden och havet, stärkts och allt fler talar om en demokratisk politisk lösning för hela landet och ser tiden för en tvåstatslösning som passerad. Palestinska och israeliska organisationer samarbetar i detta motstånd. Den israeliska regeringen har svarat inte bara med militärt och rättsligt våld – ett exempel är beslutet att terrorstämpla sex organisationer för att hindra deras arbete – utan också genom propaganda som sprider idén att all kritik mot Israel och dess agerande är antisemitism. En översiktlig sammanställning av våldet, diskrimineringen, kampen för en demokratisk politisk lösning och förföljelserna av dem som kräver en fungerande rättsstat finns här. Haiti
2023.01.16 I slutet av oktober förra året antog FNs säkerhetsråd efter segdragna diskussioner en USA-initierad resolution om sanktioner avsedda att ”stävja organiserad brottslighet och människohandel” i Haiti. Landets premiärminister Ariel Henry hade påstått att det pågick ett krig mellan det styrande högerpartiet PHTKs regim och ”ligor” och begärt ingripande av utländsk militär, vilket lett till omfattande demonstrationer i landet, skriver Seth Donnelly, medlem i Haiti Action Committee, i nättidningen CounterPunch. Biden-administrationen hävdar att utökat utländskt ingripande är av nöden av ”humanitära skäl”, med argumentet att den haitiska polisen inte klarar av att kontrollera ”ligorna”. Dessa är i själva verket starkt beväpnade dödsskvadroner som samarbetar intimt med PHTK-regimen. Polisen å sin sida inte bara mördar obeväpnade demonstranter, journalister och studenter rutinmässigt, utan straffar också hela samhällen. Under Donald Trumps presidentperiod och därefter har USA nästan fyrdubblat sitt stöd till Haitis polis till över 12.4 miljoner dollar år 2019. PHTK sitter vid makten sedan 2010 efter valfusk i två val, och den USA-stödda statskuppen mot den demokratiskt valde presidenten Jean-Bertrand Aristide år 2004 har institutionaliserats, skriver Seth Donnelly.
Peru
2023.01.15 Vad hände i Ayacucho i Peru den 15 december? Hundratals studenter från universitetet, affärsinnehavare, gatuförsäljare, jordbruksarbetare och aktivister samlades i centrala Ayacucho för att protestera mot att president Pedro Castillos hade avsatts. (Se nedan 2022.12.15 Peru: Presidenten störtad av oligarkin). Liknande protester genomfördes i andra städer där människor också dödades och skadades. När de obeväpnade demonstranterna i Ayacucho gick mot flygplatsen sköt militärer från helikoptrar först med tårgaspatroner mot dem. Människorna sprang för sina liv, men militären fortsatte skjuta skarpa skott. Tio personer dog och dussintals skadades. Minst sex personer kämpade efter massakern för sina liv vid sjukhus i Lima och Ayacucho. Den yngste som dödades var bara 15 år. Den 22 december besöker en delegation från Inter-American Commission on Human Rights (IACHR) Ayacucho för att samla in vittnesmål. Journalisten Zoe Alexandra är också där och talar med vittnen och släktingar till de dödade när de kommer ut från mötet. ”Du skulle ha sett hur de sköt ner dom som djur. Vi försökte hjälpa några av de skadade, men det var svårt”, berättar ett vittne som bor vid flygplatsen för Zoe Alexandra i Globetrotter och CounterPunch. Vapenhandeln
2022.12.17 Före sitt tillträde lovade Biden att stoppa vapenexporten till Saudiarabien, när han väl tillträtt fortsatte affärerna som vanligt. Ekonomiska donationer spelar stor roll i USAs politiska system och många av dessa ”givare” är vapenindustrins ägare. USA står för nästan hälften av all världens vapenförsäljning och lika mycket som de tio näst största tillsammans. Israel leder ligan räknat per capita, en placering som till stor del finansierat av USA. Mer om kapitalismens beroende av militärindustrin, politisk påverkan och vinster: Aktiekurserna har ökat kraftigt i försvarsindustrin och hos säkerhetsföretag sedan Ryssland inledde kriget i Ukraina. USA:s anslag till Pentagon likaså. De militära utgifternas betydelse för den globala ekonomin är central i ett läge där marknaderna är mättade - en följd av ökande klyftor och åtföljande bristande köpkraft. USA säljer vapen som vanligt till repressiva regimer som Egypten, Nigeria och Filippinerna trots president Bidens tidigare löften om återhållsamhet. Man fortsätter också att sälja till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, länder som genom bl a förödande interventioner i Jemen dödade närmare 400 000 personer. COP27
2022.12.16 Fossilindustrins representanter dök upp i rekordantal under klimattoppmötet i Sharm el Sheikh nyligen. De hoppas avleda planerna på att fasa ut fossila bränslen. Mötet kom också bara fram till sliriga formuleringar om att fasa ner. En framgång är dock att en fond för att ersätta skador och förluster kommer att införas, ett krav som sårbara länder i syd länge krävt. Hur fonden ska finansieras av rika länder återstår dock att lösa. Bara kostnaden för översvämningarna och uppbyggnaden i Pakistan nyligen bedöms enligt Världsbanken kosta ca 46 miljarder dollar. Då är kostnader för nödvändig klimatomställning i landet inte medräknade. Hittills har USA utlovat 97 miljoner (obs) dollar, att jämföra med de 13 miljarder man tidigare försett Pakistan med, då för att bistå i ”kriget mot global terror ”. Och Pentagons budget beräknas exempelvis till ca en biljon (1000 miljarder) dollar det här decenniet. Läs Priti Gulati Cox och Stan Cox genomgång av läget efter klimattoppmötet COP27. I en likaså sammanfattande artikel på sin sajt redd-monitor.org deklarerar Chris Lang det uteblivna resultatet av mötet som "förväntat"och redovisar oenigheten om villkoren för handel med utsläppsrätter. Att sådan handel över huvud taget är meningsfull motsägs av Sam Carana - nom de guerre för forskarnätverket i arctic-news.blogspot.com: "There is no Carbon Budget". Peru 2022.12.15 Redan den 7 juni 2021, dagen efter det att landsbygdsläraren Pedro Castillo Terrones blev vald till Perus president, förklarade landets oligarki krig mot honom. Perus största industriförbund och före detta militärer tillsammans med högerkrafterna i kongressen gjorde genast upp planer för att göra landet omöjligt att styra. De lyckades slå in en kil mellan Castillo och hans parti och han åtalades för korruption, skriver Manolo De Los Santos, forskare vid Instituto Tricontinental de Investigación Social, i Globetrotter. Efter ett och ett halvt år, den 7 december, avsattes Pedro Castillo av kongressen och fängslades. Han ersattes av vicepresidenten Dina Boluarte. En vecka senare rapporterades om stora demonstrationer över hela landet till stöd för Castillo, med minst sex döda och bortåt 50 sårade i polisingripanden. USA-Kuba 2022.12.12 USAs blockad lägger stora hinder i vägen för Kubas återhämtning efter den förödande orkanen Ian i slutet av september och spär på den redan stora utvandringen i den ekonomiska krisens spår. Det berättar Ernesto Domínguez, professor vid Havannas universitet och USA-specialist, i en intervju för den amerikanske historikern Mikael Wolfe i NACLA. USA straffar sedan länge inte bara egna företag som handlar med Kuba utan även utländska sådana. President Trump utfärdade över 200 dekret som drog åt snaran ytterligare. Bland mycket annat satte han tillbaka Kuba på listan över länder som stödjer terrorism, vilket till exempel gjort att utländska banker drar sig för att göra transaktioner med landet. Han satte också ett tak för USA-bosatta kubaners överföringar till släktingar i Kuba. I juni tog den sittande presidenten Joe Biden bort det taket, men han har låtit alla andra sanktioner fortsätta. Färsk statistik tyder på att blockaden förorsakade Kuba förluster på 3,8 miljarder dollar bara mellan augusti 2021 och april 2022. Den 3 november röstade FNs generalförsamling för 30:e gången med överväldigande majoritet för en resolution som fördömer blockaden. Bara USA och Israel röstade emot. Sydamerika 2022.12.07 President Bolsonaros projekt var ”…en lavin av våldsam kapitalism. En kapitalism som dödar, förstör och berikar ett fåtal.” Lula kommer att behöva vara en stjärna, för att rädda Brasilien. Det menar Juliana Cardoso, medlem i São Paulos stadsfullmäktige och sedan valsegern över Bolsonaro i höstas blivande parlamentsledamot för Arbetarnas parti (PT). Hon är uppvuxen i partiet och har inspirerats av bl a befrielseteologi. Luis Inácio da Silva tillträder som ny president 1 januari 2023 och står inför stora svårigheter, konstaterar Juliana Cardoso. Deputeradekammaren och senaten domineras av högerkrafter. Hat, vapen och död och falska nyheter definierar dem. Därför är brasiliansk politik så våldsam.
Nästan var tredje brasilianare lever nu under fattigdomsgränsen, klyftorna i landet har förvärrats av Bolsonaros politik. Inte minst drabbas kvinnor med afro-brasiliansk bakgrund. Energi 2022.11.07 Vem tjänade på att sabotera gasledningarna Nord Stream 1 och 2? Ingen, vare sig stat eller annan aktör, har än så länge tagit på sig skulden för explosionerna i Östersjön mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2. Rörledningarna var tänkta att förse Europa, framför allt Tyskland, med gas. Som skyldig till sabotagen har i första hand Ryssland pekats ut. Författaren och journalisten Jonathan Cook, bosatt i Nasaret i Israel, pekar i en artikel i antiwar.com ut en annan skyldig: USA. Den kände nationalekonomen professor Jeffrey Sachs vid Columbia University var först ut inom den västerländska eliten med att bryta tabut mot att föreslå USA som skyldig till sabotagen. Jonathan Cook lutar sig mot honom och räknar upp en rad officiella uttalanden från USA:s politiska ledning som visar att de länge har planerat att stoppa Nord Streams projekt. USA:s president Joe Biden hotade Ryssland i början av februari med att om Ukraina invaderades ”kommer det inte längre finnas något Nord Stream kvar”. På frågan från en reporter hur det skulle vara möjligt, försäkrade Biden: ”Jag lovar dig, vi kommer att klara det.” Efter sabotagen har USA:s utrikesminister Anthony Blinken förklarat att explosionerna innebär ”fantastiska möjligheter att en gång för alla kunna röja undan beroendet av rysk energi…”. Jonathan Cook kommenterar: Det innebar ”fantastiska möjligheter” att göra Europa mycket mer beroende av gasleveranser från USA fraktade på havet till en mycket högre kostnad än genom ryska gasledningar. De som vunnit på explosionerna är helt klart USA:s energibolag. USA har länge försökt stoppa Nord Stream. Landets förra utrikesminister Condoleezza Rice förklarade 2014 i tysk TV: ”Ni [Tyskland] kommer att bli beroende av nordamerikansk energi, denna fantastiska gåva av olja och gas som vi hittat i Nordamerika. Ni kommer att få ledningar som inte går via Ukraina och Ryssland.” ”Över en natt har sabotagen av Nord Stream 1 och 2 uppnått ett amerikanskt utrikespolitiskt mål”, konstaterar Jonathan Cook. Medellivslängd
i pandemitider 2022.10.22 År 2017 var medellivslängden både i Kuba och i USA 78,6 år, men under covid-pandemin har den krympt till 76,1 år i USA, medan den i Kuba har ökat till 79,0 år. Detta sker trots att USAs blockad hindrar import av medicinsk utrustning, skriver författaren och redaktionsmedlemmen i Green Social Thought Don Fitz i nättidningen Counterpunch. Som huvudorsak till Kubas framgång nämner han att där tillförsäkras alla hälso- och sjukvård som en mänsklig rättighet. En nationell strategi utformades redan före det första dödsfallet i covid-19, bland annat med TV-sända presskonferenser och utförlig statistik varje dag och hembesök av medicine studerande hos särskilt smittkänsliga medborgare. Han framhåller också Kubas framgångar på miljöområdet, med omfattande folkligt deltagande i kampanjer för att spara energi, vatten och läkemedel, liksom satsningen på agroekologiska jordbruk, som kan producera 12 gånger den energi de förbrukar. Den 19 oktober registrerades enligt internationell statistik totalt 754 avlidna i covid-19 per miljon invånare i Kuba, mot 3 256 i USA och 1 992 i Sverige. Världshandelsorganisationen 2022.10.04 I juni hölls efter många om och men Världshandelsorganisationens (WTO) tolfte minis terkonferens i Genève. Förväntningarna var låga, men Internationella Handelskammaren pekar på en rad framsteg. Bland annat lyckades man efter 21 års förhandlingar sluta ett avtal om förbud mot subventioner som främjar illegalt fiske samt undanröja handelsrestriktioner på livsmedel avsedda för humanitära ändamål. Man beslöt också inleda en rad reformer, bland annat att återställa WTOs mekanism för att lösa tvister och övervaka ländernas regelefterlevnad. I en historisk översikt över WTOs utveckling konstaterade den filippinske sociologiprofessorn och miljökämpen Walden Bello i nättidningen Counterpunch inför mötet att USA och EU har gått in för att få till stånd bilaterala handelsavtal i stället för WTOs ursprungliga strategi för multilateral liberalisering av handeln. Samtidigt har WTO kommit att bli praktiskt taget lamslaget, framför allt därför att regeringarna i det globala nord retat upp sig på att det globala syds regeringar kunnat värja sig mot krav på allt fler eftergifter. Under resans gång har utvecklingsländerna lyckats stoppa USAs och EUs försök att avveckla livsviktigt statligt stöd till småjordbruken och att ytterligare strama åt TRIPS-avtalet om skydd för upphovsrätt, patent och varumärken. Det avtalet hindrar bland annat utvecklingsländerna från att få tillgång till den teknologi som krävs för att göra egna versioner av västproducerade covid-19-vacciner. WTOs tvistlösningsmekanism, Appellate Body, ska ha sju medlemmar, men har bara en, eftersom USA konsekvent har lagt in veto mot nya utnämningar. Den fungerar för närvarande inte alls och saknar därför möjlighet att tvinga medlemsländerna att genomföra de 60 avtal och andra viktiga beslut som slöts och togs under processen som ledde fram till WTOs bildande 1995. Sedan mars 2021 leds WTO av den nigerianska diplomaten Ngozi Okonjo-Iweala, den första kvinnan på den posten. Walden Bello manar det globala syd att gå från en defensiv till en offensiv strategi inom WTO. Colombia 2022.09.25 Presidentvalet i juni i år slutade i storseger för Gustavo Petro, f d borgmästare i Bogotá, och afro-colombianska Francia Márquez på vicepresidentposten.
De företräder vänster- och miljörörelsekollektivet Pacto Histórico och har sina rötter och sin bas framför allt i de missgynnade kustområdena och i storstäderna, skriver Ociel Alí, venezolansk sociolog och universitetslärare, i NACLA. Valdeltagandet, 58 procent, var rekordhögt, och högerkandidaten Rodolfo Hernández besegrades med en marginal på drygt 700.000 röster. Ociel Ali tolkar det som en protest mot den etablerade makten från ursprungsbefolkningen och afro-colombianerna. Gustavo Petro och Francia Márquez tar över ett Colombia med en mångfald explosiva problem, som växande kokainproduktion och knarkhandel, ökande våld efter avmobilisering av gerillagrupper och paramilitärer plus gängkriminalitet. Emot sig har de också militär, kyrkor och massmedia.
B52:or
över landet 2022.09.14 Försvarsmakten har bjudit in B-52-bombplan från USA att flyga lågt över svenska städer och att fälla bomber över skjutfält. USA har inte varit sen att utnyttja den svenska Nato-ansökan. Besöket vittnar också om svensk historielöshet när det gäller dessa bombplan, skriver journalisten Eva Brita Järnefors, medlem i Kommentars redaktion. Världens
metallreserver – så mycket fattas 2022.08.29 Föreställningen att vi kommer att kunna leva på samma bekväma och slösaktiga sätt som hittills – fast med sol-, vind-, våg- och vattenkraft, och geotermisk värme och biobränsle som ersättning för fossil energi – saknar grund. De metaller som behövs för en omställning finns inte i tillräcklig mängd. Forskaren Simon Michaux vid Finska Geologiska Forskningscentralen har beräknat den metallåtgång som krävs för att bygga de anläggningar som tänks ersätta dagens fossila energi och den fordonsflotta som ska ersätta den nuvarande fossilbränsledrivna. Han har också ställt samman kända globala mineralreserver, vilka bestämmer vad som är möjligt att utvinna i metallväg. En avgrund visar sig mellan vad som skulle krävas och vad som står till buds. Siffrorna över hur lite reserverna täcker behovet av kritiska metaller är mer än talande: behovet av koppar täcks till 20 procent, av nickel och litium till 10 procent, kobolt, grafit och vanadium till mellan tre och fyra procent. Rönen presenteras översiktligt i CounterPunch av miljöskribenten Robert Hunzicker. Michaux drygt timslånga webbinarium i ämnet den 19 augusti finns där i en länk till youtube. Vad som ska ersättas beskriver Michaux så här (vår översättning): ”Rådande tänkesätt är att europeisk affärsverksamhet kommer att ersätta ett komplext industriellt försörjningssystem som det tog mer än ett århundrade att bygga. Systemet byggdes med hjälp av den energitätaste bränslekällan världen någonsin känt till (olja), i billiga, rikliga mängder, med lätt tillgänglig kredit och [för periodens behov] obegränsade mineralresurser”. Men omställningen från detta kol- och kolväteslukande system ”hoppas man lyckas med i en tid av förhållandevis dyr energi, ett skört skuldtyngt finanssystem … otillräckligt med mineraler och en rekordstor befolkning som lever i en alltmer försämrad livsmiljö.” En hållbar ekonomi låter sig alltså endast etableras på en betydligt mindre extravagant nivå än den vi i väst tagit för given. Reaktorsäkerhet
i fara 2022.08.27 Redan i början av kriget ockuperade Ryssland det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja, byggt enligt sovjetisk modell. Strider mellan Ryssland och Ukraina i området hotar verkets säkerhet. Under kriget har Ukraina undertecknat avtal om nya reaktorer från USA samt bränsle från Sverige till landets övriga reaktorer. Fram träder en strid mellan öst och väst om kärnenergin. Nya kärnkraftverk explosiv risk Mitt under brinnande krig undertecknar Ukrainas statligt ägda Energoatom ett nytt avtal med USA-bolaget Westinghouse om att bygga kärnkraftverk i landet. Westinghouse har redan ett kontrakt om att färdigställa två reaktorer vid kärnkraftverket Chmelnytskyj i västra Ukraina, vilka Ryssland hade kontrakt på tidigare. Chmelnytskyj ligger i västra Ukraina mellan Kiev och Lviv. ”Som en god affärsgam, har Westinghouse plötsligt slagit sig ner i Ukraina för att fånga ett gyllene tillfälle”. Det skriver Linda Pentz Gunter, journalist i Maryland, USA och redaktör för Beyond Nuclear International, i CounterPunch. Westinghouse förser redan nära hälften av Ukrainas kärnkraftverk med kärnbränsle. Totalt har landet fyra kärnkraftverk och 15 reaktorer. Och företaget planerar att utvidga åtagandet till samtliga kraftverk. ”Det galnaste av allt”, enligt Linda Pentz Gunter, är att Westinghouse planerar bygga nio nya AP1000 reaktorer i Ukraina. Att just Westinghouse ger sig på detta projekt, förklarar hon med företagets ”bedrövlig meritlista”: Bolaget försattes i konkurs när det försökte bygga fyra av sina AP1000-reaktorer i South Carolina och Georgia. De två i South Carolina avbröts halvvägs, medan de två i Georgia befinner sig åratal efter tidsschemat med miljarder dollar över budget. Linda Pentz Gunter påminner om katastrofen i Tjernobyl i norra Ukraina 1986. Hon varnar för att en träff av en missil mot en av reaktorerna eller en annan typ av olycka under pågående krig kan leda till en betydligt större katastrof. Bränslet kommer från dotterbolag i Sverige Bränslet till reaktorerna i Ukraina kom ursprungligen från Ryssland, men numera till stor del från Westinghouse dotterbolag i Sverige, Westinghouse Electric Sweden med huvudkontor i Västerås. Sedan 2018 ägs Westinghouse Electric Company av det kanadensiska bolaget Brookfield Business Partners L.P. Läs mer: Wikipedia: Westinghouse Läs mer: Wikipedia: Kärnkaraft i Ukraina Ryssland och Ukraina i strid om jättekärnkraftverk Kärnkraftverket Zaporizjzja i sydöstra Ukraina vid floden Dnepr har varit ockuperat av ryska styrkor sedan krigets början. Anläggningen är med sina sex reaktorer störst i Europa och är byggd enligt den sovjetiska designen VVER-1000. Ukrainsk personal driver fortfarande anläggningen. En stor del av regionen Zaporizjzja kontrolleras i dag av Ryssland. Kärnkraftverket har under sommaren beskjutits med tungt artilleri och båda sidor i kriget anklagar varandra för angreppen. Den internationella kärnkraftsmyndigheten, IAEA, vill inspektera anläggningen men har mött motstånd från båda parter. Både IAEA och FN har framfört sin oro för att någon av reaktorerna ska skadas vilket kan leda till en allvarlig kärnenergiolycka. Läs mer: Dealing with Russian contempt for the IAEA in Ukraine Geopolitik 2022.07.18 Latinamerika vill inte bli indraget i det nya kalla krig som tar form i bakgrunden kring Ukraina-konflikten, som följd av västs satsning på att bromsa Kinas utveckling, bryta Kinas band med Ryssland och dess strategiska partnerskap med hela det globala syd. I mars manade två ledande generaler USA-senaten att försöka stoppa ett växande ryskt och kinesiskt inflytande i Afrika och Latinamerika, skriver Marco Fernandes, samhällsforskare vid Tricontinental: Institute for Social Research, i nättidningen CounterPunch. Latinamerika har genomlevt årtionden av militärdiktaturer och svångremspolitik som haft ”kommunisthotet” som förevändning. Tiotusentals människor har mist livet, fängslats, torterats och tvingats i exil i kampen för nationell överhöghet. En rad länder, bland andra Venezuela, Brasilien och Kuba, har under årens lopp bildat regionala gemenskaper med målet att öka handel och politisk integration i Latinamerika. Washington har svarat med att försöka splittra dessa organisationer och störta regeringarna i många av medlemsländerna. På senare år har en rad progressiva regeringar kommit till makten i Latinamerika, regional integration är åter på tapeten, och tanken på att blåsa nytt liv i den 60 år gamla alliansfria rörelsen har vunnit genklang i många kretsar. Världens
mat 2022.07.09 Många konsumenters föreställning – liksom närsynta mediers – är att kriget i Ukraina driver upp priset inte bara på drivmedel utan också på livsmedel. Men kriget har bara marginell inverkan på livsmedelsbristen i en värld med 811 miljoner människor som går till sängs hungriga varje kväll. I stora drag beror tillgången (läs bristen) på livsmedel på hur den odlingsbara marken i världen ägs, förvaltas och används; av vem eller vilka och på vad sätt. Adele Walton, disputerad i utvecklingsfrågor från Sussex University, skriver på openDemocracy.net att ”klimatförändring och kapitalism är de viktigaste drivkrafterna bakom denna nödsituation i fråga om födoämnen”. Hon ger exempel från Zambia och Kenya.
Den palenstinsk-jordanske serietecknaren Emad Hajjaj instämmer (bilden ovan). En annan ytterst talande bild av den kapitalistiska misshushållningen med odlingsbar mark – i realiteten endast en tredjedel av planetens landyta – finns i en fortfarande aktuell artikel av Hannah Ritchie, forskningschef på Our World in Data (återges här). Av denna tredjedel används 77 procent för produktion av kött – antingen för bete eller för odling av djurfoder – medan 23 procent återstår för odling av vegetabilier: färskvaror och spannmål. Markens latenta förmåga att bota hungern framgår av att det ändå är odlingen på de 23 procenten som ger de största tillskotten av proteiner och energi (kalorier). Fördelningen 77-23 är, vilket knappast förvånar, praktiskt taget densamma som för markens användning i relation till befolkningen i världen: ”Industriellt lantbruk använder 75 procent av tillgänglig jord- och lantbruksmark för att producera mat till knappt 30 procent av världens befolkning. Småböndernas produktion, på de resterande 25 procenten, föder över 70 procent”. (Kommentar 2018.01.27). Turkiet 2022.07.01 Turkiet spelar ett högt spel för att dra nytta av såväl USAs behov av stöd mot Ryssland som Natos (USAs) önskan att få Sverige och Finland som medlemmar – och kurderna betalar priset. Den turkiske presidenten Erdogan talar nu öppet om upptrappade attacker mot kurdiska områdena i norra Syrien för att skapa en ”säkerhetszon” söder om den turkiska gränsen mot Syrien. Kurdernas avgörande insats för att slå ner IS tycks mer eller mindre glömd. Invånarna i de kurdkontrollerade samhällen som vuxit fram som ett resultat av resningen mot Assads regim 2011 och segern över IS hotas nu av utplåning. Turkiets attacker har inneburit och kommer att innebära ett lika svårt lidande för civilbefolkningen som andra krig, bland dem Rysslands angreppskrig på Ukraina. Patrick Cockburn skriver om hotet mot kurderna i artikeln Turkey’s Assault on Syrian Kurds: a Secondary Crisis of the Ukraine War på CounterPunch och om hur försök att påpeka att det finns fler krig och krigsbrott än Rysslands i Ukraina av vissa avfärdas som en ursäkt för Rysslands brott. Att låtsas att den ryska militären har monopol på kriminell brutalitet är för Patrick Cockburn tvärtom att nedvärdera anklagelserna mot dem. Och att beskylla den som nämner grymheter i Jemen, Kashmir, Palestina eller Turkiet i samma andetag som mord och förstörelse i Ukraina för så kallad “what about-ism” avslöjar enligt Patrick Cockburn ”hycklaren och propagandisten som delar upp världen i fientliga svarta hattar och vänliga vita hattar”. Han påminner om att regeringar och deras hejarklackar alltid gjort så i tider av konflikt och nämner hur såväl apartheids Sydafrika som Francos fascistiska Spanien sågs som anhängare av den "fria världen" under det kalla kriget mot Sovjetunionen. Nu händer samma sak igen med utbrottet av Ukrainakriget och det är inte bara Erdogan som odlas som en uppskattad allierad. President Biden som för ett år sedan beskrev Saudiarabien som "en paria" gör nu allt han kan för att komma överens med kronprins Mohammed bin Salman och få ner oljepriserna. Kronprinsens ansvar för kriget i Jemen och styckningen av den regimkritiska journalisten Jamal Khashoggi är glömd. Även Erdogan, som var den som med sin effektiva avlyssning avslöjade händelsen, gör nu allt han kan för att återupprätta Turkiets förbindelser med Saudiarabien. Patrick Cockburn: ”Gårdagens paria är dagens allierade, men eländet för kurdiska flyktingar som inom en snar framtid drivits bort från sina hem för alltid kommer inte att skilja sig mycket från desperata ukrainare på flykt från ryska granater i Donbas.” Läs mer Sverige och Finland offrar kurderna för att få vara med i Nato På samma sätt hotas kurdiska intressen av Turkiets krav inför Sveriges Natoansökan. Den 28 juni skrevs ett avtal som gjorde att Turkiet ”tillåter” att Sverige och Finland bjuds in i Natogemenskapen. Den svenska regeringens fotbyte i Natofrågan var snabbt och överrumplande, men några röster som varnade för vad det skulle kunna kosta, bland annat just i samröre med Turkiet, hann höjas före den formella ansökan. Natomotståndare talade också om risken med att stå under militärpolitisk ledning av en stormakt med USAs historia när det gäller militära ingripanden mot mindre starka stater. Den massmediala täckningen har dock varit mycket ensidig och först 15 maj ställde SVTs Anna Hedenmo i Agenda en fråga till Sveriges statsministern Magdalena Andersson om den roll Natos ledning spelar för det svenska Natomotståndet: ”Många Natomotståndare menar att USA visat liknande brutalitet som Ryssland i en rad krig tidigare, till exempel i Irak, med enormt många civila dödsoffer och att det vore ett stort misstag att tillhöra samma försvarsallians som just USA. Vad svarar du på det?” I ett kort ögonblick såg den välorienterade och välformulerade Magdalena Andersson ställd ut och svarade sedan: ”Jag delar ju inte den bedömningen.” SVT ställde inga följdfrågor. Tittarna lämnas att själva gissa om statsministern menar att USA inte ”visat liknande brutalitet” eller att det ändå inte är ett ”misstag att tillhöra samma försvarsallians”. Svenska Freds- och skiljedomsföreniingen, som oftast suttit som ensam motståndare till ett svenskt Natomedlemskap i svensk media, har publicerat en kommentar till avtalet 28 juni. Chomsky-intervju 2022.07.01 Rysslands krig mot Ukraina är en kriminell invasion och en idiotisk handling, en gåva från Putin till USA, som ju hett önskar knyta Europa till sig - i stället för att se ett Europa utanför stormakternas allianser. Det säger vänsterns nestor, professor Noam Chomsky, i en uppmärksammad intervju. Han konstaterar att Putin har gett "Europa på ett silverfat" till USA. Kriget är också en gåva till fossilindustrin och det militärindustriella komplexet. De har fått "go ahead" att öka sin produktion som hotar att förstöra vår civilisation. Väst har dock en skuld när det gäller de många steg som lett fram till dagens situation, bl a nämner han det "otvetydiga" löftet från USA och Nato till Gorbachev att om han tillät ett enat Tysklands att gå med i Nato skulle alliansen inte expandera närmare Ryssland. Detta löfte bröts 1997 när nya länder anslöts. Inflytelserika amerikanska företrädare varnade då starkt för vad en utvidgning skulle kunna medföra. Det råder ingen tvekan om att det fanns ett sådant löfte, enligt Chomsky. (Se även NATO Expansion: What Gorbachev Heard) Ett annat steg var Natos stöd till serberna - Rysslands allierade under Balkankrigen - för att öka USA:s inflytande. Vad gäller Finland och Sveriges anslutning till Nato - som han beklagar - påtalar han paradoxen att Ryssland å ena sidan framställs som inkompetent, korrupt och svagt i kriget mot Ukraina, å andra sidan som ett hot mot Finland och Sverige. Det senare stämmer inte. Buffertzoner mellan stormakter har ett värde, anser han. Allra bäst vore dock ett Europa utanför militärallianser, något som president Macron är en av få förespråkare för. Vad gäller det faktum att en stor del av länderna i syd inte sluter upp kring Nato gällande Ukraina konstaterar han: Övriga världen avskyr också Rysslands krig. Men mot bakgrund av USA:s och Natos meritlista verkar få tycka att invasionen är något nytt. Chomsky förordar utökade diplomatiska insatser för att komma fram till en lösning: -Vi vet hur krig slutar. Antingen med att det ena landet förgör det andra, eller med förhandlingar. Ryssland är för mäktigt för att kunna förgöras av Ukraina. Hellre mer av diplomatiska ansträngningar än att vi slåss till den siste ukrainaren. Se och lyssna på intervjun. Latinamerika 2022.06.27 Argentina, Colombia och Mexiko har legaliserat eller avkriminaliserat aborter. Kan Chile stå på tur nu?, undrar Diana Cariboni, NACLAs Latinamerika-redaktör. Efter en kampanj där över 120 aktivistgrupper deltagit har nyligen det ultrakonservativa Colombias författningsdomstol backat och avkriminaliserat aborter fram till vecka 24. I Argentina ledde en tio år lång kamp år 2020 till en lag som tillåter abort fram till vecka 14. Förra året beslöt Mexikos högsta domstol att kriminalisering av abort var författningsstridig och att ingen kvinna bör få fängelsestraff för att ha avslutat ett havandeskap. Abort fram till vecka 12 blev laglig i Uruguay år 2012. Utkastet till ny författning i Chile omfattar rätten till abort, efter att ha varit nära nog totalförbjuden sedan Pinochet-diktaturen. Dock är verkligheten ännu grym för miljontals kvinnor. All abort är kriminaliserad i Dominikanska Republiken, El Salvador, Haiti, Honduras, Nicaragua och Surinam. USA
i Afrika 2022.06.22 Den 16 maj, bara någon månad efter USAs brådstörtade uttåg ur Afghanistan, tillkännagav president Biden att marktrupper åter ska sändas till Somalia och inrätta en ”varaktig närvaro”, skriver Elisabeth Schmidt, professor emerita i historia vid Loyola-universitetet, Maryland, i New Left Review. Tanken är att omkring 500 USA-soldater ska hjälpa den somaliska krigsmakten att ta livet av ett dussin extremistledare som anses vara ett direkt hot mot USA och dess intressen i ett av världens mest korrumperade länder. Somalia är ett utmärkt exempel på hur USA-militär konsekvent har stöttat förtryckarregimer och underblåst lokala konflikter i Afrika. Under det kalla kriget var den despotiske presidenten Siad Barre USAs bundsförvant så länge man hade nytta av honom i kampen mot den dåvarande marxistiska regeringen i Etiopien. I början av 90-talet intervenerade USA med stöd av FN ett flertal gånger, och många somalier dödades i flyganfall och markstrider. I dagsläget har terroriströrelsen al-Shabaab kontroll över stora delar av centrala och södra Somalia. Den sittande regeringen klarar inte att leverera grundläggande samhällsservice i övriga områden, det finns ingen enhetlig armé och såväl säkerhetsstyrkorna som regeringen styrs av klanbaserade falanger som ägnar sig åt att bekämpa varandra. Klimat
– olja och gas 2022.06.21 Allt högre nivåer av växthusgaser i atmosfären registreras och såväl annalkande El Niño-fas i Stilla havet som ökande solfläcksaktivitet driver på atmosfärens uppvärmning (arctic-news.blogspot.com, Juni 5). Samtidigt planerar och förbereder de stora oljekoncernerna gigantiska nya utvinningsprojekt. Miljöjournalister på brittiska Guardian har under fem månader och med hjälp av ”ledande tankesmedjor, analytiker och akademiker runtom i världen” kartlagt bolagens expansionsplaner för olja och gas. Undersökningen visar var den verkliga makten över planetens framtid ligger för närvarande. Inget pekar på att bolagen tvingas avstå från den planerade verksamheten. Afghanistan
- tre artiklar 2022.06.20 ”När USA den 11 februari stal sju miljarder dollar från Afghanistan, var det ”ett rån”, som ”troligen dömer flera miljoner afghaner till svält”. Det skriver Eve Ottenberg, författare och journalist i Maryland, USA, i counterpunch.org. President Bidens administration frös alltså Afghanistans valutareserv. Hans undanflykt för denna ”uppenbara stöld av afghanska fondpengar”, skriver Ottenberg, var att pengarna skulle användas som kompensation till offren för 9/11-flygattackerna i New York och Washington. Hon påpekar att ”den afghanska regeringen inte dödade deras älskade anhöriga”. Och går vi tillbaka till 2001 ”erbjöd talibanerna att skicka de skyldiga till Washington”. USA vägrade ta emot erbjudandet och invaderade i stället Afghanistan. Drygt 23 miljoner afghaner står inför akut svält, enligt Unicef. De stulna pengarna behövs framför allt för import av mat. Under USA:s 20-åriga ockupation av Afghanistan har landet blivit beroende av ett stort inflöde av utländsk humanitär hjälp som nu har upphört. Den afghanska svälten har en skyldig: ”USA:s beslut att stoppa hjälpen till landet och frysa den afghanska regeringens fonder”, skriver Ottenberg, och tillägger: ”Så fungerar imperiet. Det är den värsta förloraren på jorden. Besegrat, fordrar det en ytterst plågsam hämnd.” Hur Afghanistan blev Natos krig 2022.06.20 Redan 2003, två år efter att USA invaderat Afghanistan, övertog Nato ledningen över de militära operationerna i landet. Den svenska regeringen fick tidigt en förfrågan om att skicka en specialstyrka till Afghanistan – utan att ha ett formellt Nato-medlemskap och den stannade kvar till krigets slut. Journalisten Gareth Porter, specialist på USA:s säkerhetspolitik, undersökte 2011 Natos roll i kriget. Natoländernas förklaring till att de engagerade sig var att ”kriget mot afghanska upprorsmän är avgörande för alla länders säkerhet som har trupper där”. I själva verket, skriver Gareth Porter, fick Nato en central roll i Afghanistan på grund av amerikanska tjänstemäns inflytande över alliansen. President George W. Bushs administration ville använda sina militära styrkor till att behålla kontrollen över Irak. Natos ledning behövde en uppgift för att kunna visa sin relevans efter Sovjetunionens kollaps och upplösningen av Warsawapakten. Det erkände general James Jones, Natos högste operative militäre befälhavare över de allierade styrkorna i Europa, i en intervju 2005 med American Forces Press Service. ”Nato befann sig i ett slags limbo”, sa han. James Jones sporrade Natos medlemsländer att sända trupper till Afghanistan och att utvidga de militära operationerna från i första hand norra delen av landet till den västra. Han fick gehör från både Nato-länder och Natos tjänstemän, men befolkningen i respektive Natoland var starkt emot en militär inblandning i Afghanistan. Nato gick 2006 med på att även ta befäl över södra delen av landet där USA:s trupper var koncentrerade. Men konflikter uppstod genast mellan USA och Nato-medlemmar. Storbritannien, Tyskland, Kanada och Nederländerna hade sålt in uppdraget för sina befolkningar som ”fredsbevarande” eller ”återuppbyggande”. Inte som antigerillakrig, vilket det framför allt handlade om. Flera Nato-länder lämnade därför Afghanistan eller minskade sitt militära deltagande. I Afghanistan var general Karl Eikenberry befälhavare över de amerikanska trupperna. Inför kongressen i Washington 2007 erkände han att politiken med att lämna över Afghanistan till Nato snarare handlade om Natos framtid än om Afghanistans. Afghanistanrapporten - Craig Whitlock berättar om misstagen som skulle döljas 2022.06.20 Kriget i Afghanistan (2001–2022) blev USA:s hittills längsta krig. Det har förts av tre presidenter, Bush, Obama och Trump. Ett krig som skördat ofattbart många människoliv: fler än 46 000 civila afghaner och fler än 69 000 afghanska militärer och poliser, fler än 7 000 US-amerikaner och allierade trupper (däribland svenska soldater) samt entreprenörer. Craig Whitlock, reporter på The Washington Post, har i boken The Afghanistan Papers: A Secret History of the War, granskat alla officiella uttalanden om hur framgångsrik krigföringen och förändringarna i landet varit. Han har fått tips om intervjumaterial med militärer i tjänst i Afghanistan, grävt i arkiv och gått igenom det omfattande material om kriget som Chelsea Manning 2010 avslöjade via WikiLeaks. Charlie Savage, journalist på New York Times, skriver i The Nation om boken. Han jämför Whitlocks arbete med Daniel Ellsbergs Pentagonrapporten, som avslöjade USA-regeringens hemligheter om kriget i Vietnam. Omvärlden skulle då som nu hållas ovetande om de många misslyckandena. President Bush avsikt från början var att förfölja och bekämpa Al Qaeda i Afghanistan som hämnd för attentaten 2001 mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington. När jakten på Al Qaeda tog längre tid än planerat utvidgades syftet till att förändra Afghanistan till en modern stat. Efterkloka tjänstemän säger flera år senare att ”USA invaderade utan någon verklig idé om vad man ville uppnå”. Först 2011 kunde Obama-administrationen hitta bin Laden i Pakistan och döda honom. Under tiden flyttade överlevande Al Qaeda-medlemmar till andra länder, skriver Whitlocks, vilket innebar att den huvudsakliga fienden blev talibanerna och andra regionala motståndsmän som inte deltagit i attentaten i USA. En rad andra misstag tas upp i Afghanistanrapporten. Todd Greentree, en officer som tjänstgjort många år i Afghanistan, berättar om talibanerna: ”Vår envishet att jaga dem som om de vore kriminella, i stället för att bara konstatera vem som förlorat en strid, provocerade mer än något annat fram ett ökat motstånd.” Ett annat misstag, som Richard Boucher, en tidigare talesperson för utrikesdepartementet, tar upp var att tvinga afghanerna att skapa en regering enligt amerikansk modell med all makt i händerna på en person, en president. En struktur som inte fungerade i ett samhälle uppbyggt av klaner. Både USA och dess allierade inom Nato hade svårt att förstå sig på afghansk historia och samhälle. Shireen
Abu Akleh 1971–2022 2022.05.27 Shireen Abu Akleh är död. Hon sköts i glipan mellan hjälm och pressmärkt säkerhetsväst när hon bevakade den israeliska ockupationsmaktens räder mot flyktinglägret i Jenin. Klockan 06.13 skrev hon till Al Jazeeras redaktion: ”Ockupationsstyrkor stormar Jenin och belägrar ett hus (….) jag skickar nyheter så fort bilden blir klar.” Sedan blev hon själv nyheten. I slutet av april anmälde Internationella journalistfederationen, IFJ, Israels attacker mot journalister till Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Ett par veckor senare sköts Shireen Abu Akleh till döds och hennes namn läggs nu till denna anmälan. IFJ håller den israeliska armén ansvarig och fördömer starkt vad de ser som ett målinriktat dödande av en palestinsk journalist. De får stöd av utredningar från både den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem och den journalistiska grävsajten Bellingcat. Israelisk militär har tvingats backa från sitt ursprungliga försök att beskylla palestinier för dådet.
Underkastelse 2022.05.24 Varje medlem måste underkasta sig USA:s dominans. Detta - inte demokrati - är nyckelkriteriet för medlemskap i Nato, skriver Nick Clark, journalist på Socialist Worker i en genomgång av Natos historia. Organisationen syftar till att upprätthålla "fria marknader" uppbyggda kring amerikanska affärsintressen. Nato bevisade redan från starten att demokrati inte var ett villkor för medlemskap när man släppte in dåvarande diktaturen Portugal, konstaterar Nick Clark. Nato finansierade även hemliga arméer i många medlemsstater mellan 1949-1990. Dessa sk Gladio-nätverk skulle slåss mot ryssarna efter en eventuell invasion men hade också förbindelse med yttersta högern och attackerade vänsterkrafter. Fransmännens krig i Indokina kom via Nato att i praktiken finansieras av USA. När Natos ursprungliga skäl för sin existens - skydd mot Sovjetunionen - upphörde att existera uppfann Nato sig själv på nytt. Nu genom yttre interventioner, bl a bombningar på Balkan. De flesta var riktade mot serberna - inte för att de var värre än någon annan grupp, utan för att allians med deras fiender var bästa sättet att stärka USA:s inflytande. Vidgat amerikanskt inflytande är syftet även idag när Nato framställs som demokratins och frihetens försvarare i en fientlig omvärld. Nu senast av vår socialdemokratiska statsminister Magdalena Andersson på besök hos president Joe Biden. USA 2022.05.19 Över 900 000 människor har dött i covid i USA, skolundervisningen har tagit stryk och psykisk ohälsa, narkotikaberoende och våld mot kvinnor tilltar, men storbolagens vinster är större än någonsin. Det påtalade den demokratiske senatorn Bernie Sanders i ett anförande inför senaten den 17 februari i år, publicerat i nättidningen Counterpunch. De fyra största oljebolagens vinster uppgick till inte mindre än 25 miljarder dollar under ett enda kvartal. Livsmedelskedjan Kroger kammade hem en vinst på 4 miljarder dollar under 2021, och deras VD fick en löneförhöjning på 296 procent. Även miljardärernas tillgångar är procentuellt större än någonsin, 1 procent av folket äger nu mera än de 92 procent som äger minst, och de riktigt rika lever i genomsnitt 15 år längre än de fattigaste. Samtidigt lever 40 miljoner människor i fattigdom och i dessa dagar är nära 600 000 människor hemlösa. Den genomsnittlige arbetaren tjänar 42 dollar mindre i veckan än för 49 år sedan. En förändring är av nöden, sade Bernie Sanders och föreslog att republikaner och demokrater tillsammans röstar för att de rikaste börjar betala sin rättmätiga andel av skatterna. I en annan artikel i Counterpunch noterar Ramzy Baroud, ansvarig utgivare för The Palestine Chronicle, att 20 procent av tillfrågade arbetare i en NBC-enkät svarat att de inte hade råd att äta sig mätta och att barnfattigdomen i USA ligger på 17 procent, en av i-världens högsta siffror. I januari hade konsumentprisindex stigit med 7,5 procent sedan samma månad förra året, den snabbaste ökningen sedan 1982. Från sådana svåra frågor avleder Biden-administrationen uppmärksamheten med hjälp av utrikespolitik, t ex det ”kinesiska hotet”, eller Trump-spöket. I en enkät i februari fick administrationen underkänt av hela 56 procent av de tillfrågade.
Recension 2022.05.03 Kajsa Ekis Ekmans röst i debatten är omistlig. Inte för att hon alltid har rätt - det har inte nån - men för att hennes skarpa penna, radikala hållning och djupa kunskaper är något vi behöver mycket mer av. Det märks inte minst i dessa dagar när en beredskapsanda som följd av Rysslands krig mot Ukraina genomsyrar medierna, en anda som i fallet Dagens ETC medfört att Kajsa Ekis sparkades. Här väljer vi att publicera hennes recension av ”Jorden – vår planets historia och framtid” av klimatforskaren Johan Rockström tillsammans med kollegan Owen Gaffney i Aftonbladet. Hon framhäver författarnas varning att vi har släppt ut så mycket koldioxid att kurvan liknar ett hjärtstillestånd, men också deras optimistiska syn, bland annat grundad på att jorden klarar av att mätta en befolkning på 11 miljarder människor och att fattigdomen har avstannat på grund av lägre befolkningstillväxt och bättre sjukvård. Men då måste det system där vinsten är överordnad allt upphöra nu, menar författarna. Dubbelmoral om krigSvenska medier och politiker megafoner åt amerikanska hökar 2022.05.03 Rysslands krig mot Ukraina är vettvilligt och fruktansvärt, skriver Frida Stranne, doktor i freds- och utvecklingsforskning och forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier, i Aftonbladet. Samtidigt noterar hon hur svenska medier och politiker tycks ha blivit megafoner åt de mest inflytelserika amerikanska hökarna, och deras världsbild får stå i det närmaste oemotsagd. Krigsbrott och militära handlingar i olika krig bedömer man med olika måttstockar, och sådant som kallas krigsbrott i andra krig kallas ”indirekta skador” i USAs. Och i utbyte mot att Saudiarabien ska sälja mer och billigare olja till USA ger USA saudierna tillgång till nya vapen som de ska använda i Jemen där redan 400 000 människor dött – i ett krig som Washington dessutom kunnat stoppa i går, påpekar Frida Stranne. Men liksom Kajsa Ekis Ekman har också Frida Stranne anklagats för att gå Rysslands ärenden med denna artikel. USA 2022.05.01 Även om president Putin mot förmodan skulle tappa kontrollen över makten och försöka normalisera relationerna med Väst, och Kina skulle sträva efter ekonomisk makt istället för att försöka bli en militariserad supermakt, är det föga troligt att USA skulle krympa sin militärbudget, skriver den pensionerade överstelöjtnanten och professorn i historia William Astore i nättidningen Counterpunch. Eftersom USAs regering ser hela jordklotet som sin intressesfär, kommer Pentagon alltid att hänvisa till något slags hot, en ”obalanserad” Kim Jong-Un i Nordkorea, Irans påstådda strävan efter att tillverka kärnvapen eller ett nystartat krig mot terrorismen. Det är det militärindustriella komplexets intressen som bestämmer och som få presidenter vågar utmana. Nu ”moderniseras” kärnvapenarsenalen, vilket kommer att kosta nära 2 biljoner dollar de närmaste årtiondena, och Biden-administrationens budgetförslag för Pentagon till nästa år ligger på inte mindre än 813 miljarder dollar. Det enda som skulle kunna krympa militärbudgeten vore en fullständig ekonomisk kollaps i USA, vilket vore en Pyrrhus-seger för landets folk. Ryssland
- Ukraina - Nato 2022.03.04 Militärt våld som Ryssland visar mot Ukraina är en förlegad och barbarisk metod att lösa motsättningar med. Konfliktlösande samtal och förhandlingar, där parterna sätter sig in i motpartens önskemål, måste användas så långt möjligt vid konflikter mellan länder och folkgrupper. Ukrainas självbestämmande måste respekteras och våldsamheterna upphöra. Mycket skrivs nu om Ukraina. Vi vill här lyfta fram artiklar som ger fler perspektiv än den gängse mediabilden. Medier i USA ställer i dag frågan om Natos roll för att elda på det nya kalla kriget. Hur hamnade världen i detta läge? Den frågan ställer sig den konservativa politikern Patrick Buchanan i artikeln: Did we provoke Putin´s war in Ukraine? "Betänk. Mellan 1989 och 1991 lät Gorbatjov Berlinmuren falla, Tyskland enades och Östeuropas "fångna stater" släpptes lösa. Sovjetunionen upplöstes i 15 oberoende nationer, kommunismen var inte längre statsideologi i Ryssland", skriver han och konstaterar: "Ryssland avblåste det kalla kriget. Men hur svarade Nato: Genom expansion.” Läs mer En annan skribent som frågat sig vad som kunde gjorts annorlunda är Stephen M. Walt, professor i internationella relationer vid Harvard University, som den 19 januari skrev att det mest tragiska med Rysslands invasion är hur lätt den kunde ha undvikits. Läs mer Även försvarsexperten och författaren Ted Galen Carpenter kommer till liknande slutsatser i sin artikel: ”Varningarna ignorerades.” Läs mer President Putins krig går inte att vinna och han har satt sin politiska framtid på spel. Det skriver författaren Patrick Cockburn i en analys. Läs mer Öppet
brev och upprop 2022.02.28 Fyra medlemmar i en svensk-finsk arbetsgrupp har tillsammans med 50 svenskar och 20 finländare den 23 februari 2022 publicerat ett öppet brev till medmänniskor i Finland och Sverige. De skriver: I brevet framför vi tio argument för att Finland och Sverige ska stå utanför NATO och föra en fredspolitik nu och i framtiden. Bland de som undertecknat brevet finns Thage G. Peterson, tidigare talman i Sveriges Riksdag och statsråd i flera (s-)regeringar, KG Hammar, ärkebiskop emeritus, Svenska kyrkan, Lotta Hedström, ekofeminist och tidigare språkrör i Miljöpartiet, Johan Ehrenberg, grundare av ETC och Ruben Östlund, filmregissör samt finska författaren Risto Isomäki, filosofen Thomas Wallgren, sociologiprofessorn Vesa Puuronen, bildkonstnären Marjatta Hanhijoki och journalisten och politikern Esko Seppänen. Förslaget till detta öppna brev gjordes av Marko Ulvila från Finland under ett nordiskt möte anordnat av Folk och Fred, ett nytt svenskt fredsinitiativ. Han säger: "Vi upplevde att diskussionen om Nato och om Finlands och Sveriges anslutning till militäralliansen förs på alltför snäva och kortsynta grunder. När alliansfriheten, kärnvapennedrustningen och överföringen av offentliga pengar från militärutgifter till ekosocial omställning tillmäts den betydelse som de förtjänar, så är den bästa optionen för Finland och Sverige helt klart att hålla sig utanför NATO." Brevet med de tio argumenten och de svenska underskrifterna är avsett för spridning via insändarspalter, webbplatser, e-postmeddelanden, flygblad osv. Brevet kan i fortsättningen läsas och även undertecknas av flera på denna nätadress. Arbetsgruppens medlemmar: Tord Björk, Stockholm, tord.bjork@gmail.com, 072-215 16 90 Karin Utas Carlsson, Jonstorp, k.utas.carlsson@gmail.com, 076 030 86 00 Mikael Böök, Isnäs, mikaelbook@gmail.com, +358 44 551 1324 Kerstin Tuomala, Kolari, kerstintuomala@gmail.com, +358 40 730 3004. Initiativtagare: Marko Ulvila, Tampere, marko.ulvila@kapsi.fi Naturgaskriget
i Europa 2022.02.23 Krisen i Europa med höga priser på gas och elektricitet visar på svårigheterna för EU att via naturgas från Ryssland, som övergångslösning, gå över till grön energi. USA utnyttjar också situationen till att föra ett naturgaskrig med hjälp av Nato och Ukraina. Det skriver Prabir Purkayastha i CounterPunch, i samarbete med Newsclick och Globetrotter. EU-ländernas stora misstaget var att välja marknadspriser på den ryska gasen. Om de inte säkrar långsiktiga kontrakt tvingas de betala marknadspriser. Men EU tror starkt på marknadens magiska förmåga att lösa alla problem, skriver Prabir Purkayastha. Prissättning av energi kräver långsiktiga investeringar och stabila priser. Under de två senaste vintrarna i Europa har gaspriserna skjutit i höjden. När kylan slog till i Texas i februari 2021 visade det sig att marknadspriserna på gas steg så mycket att de fattiga tvingades stänga av sina element. Hur kommer det sig att gaspriset kan påverka priset på el i EU? Gasen utgör ju bara cirka 20 procent av EU:s elproduktion. (Resten är fossil olja och kol, kärnkraft, vattenkraft samt sol- och vindenergi.) Även elmarknaden är liberaliserad. Därför hamnar både el och gas i de kraftledningsnät som energimarknadens auktioner råder över. Vid auktionerna budar privata elproducenter de priser och kvantiteter som de vill leverera till kraftledningsnät. Det sista budet blir prissättande för samtliga producenter. För tillfället är gasen en produkt på marginalen och bestämmer därför priset på elektriciteten i Europa. Ryssland har både långtidskontrakt och korttidskontrakt för gasleveranser till EU. President Putin har gjort sig lustig över EU:s fascination för spotpriser och gaspriser och sagt att Ryssland är villigt att förse regionen med mera gas via långtidskontrakt. Om man väljer marknadsprissättning och spotpriser är priserna låga på sommaren, men skjuter lätt i höjden på vintern. EU kan inte begära att Ryssland ska ”kontrollera” marknadspriserna, skriver Purkayastha. Den ryska gasen kommer via rör genom Ukraina och Polen samt via Nord Stream 1. Ryssland kan förse Europa med mer gas via Nord Stream 2. USA har länge pressat Tyskland att inte ge uppdrag åt Nord Stream 2. Ukrainakrisen innebär i dag att Tyskland skjuter upp Nord Stream 2. USA erbjuder lägligt EU att köpa deras gas, framställd via fracking, som är betydligt dyrare. Vad USA befarar är att Nord Stream 2 kan bidra till att skapa en gemensam storeuropeisk marknad som knyter samman Asien och Europa. Natos roll är därför att förhindra Ryssland från att bli viktigt för Europa. Nazism
i Ukraina nu och då 2022.02.22 ”Allas blickar riktas nu mot Ukraina, men den farligaste spelpjäsen struntar man i”, skriver författaren Luke Beime, från Irland men bosatt i Kanada. I Ukraina bildades 2014 en militär styrka kallad Azov-bataljonen med syftet att bekämpa ryska separatister. Ursprungligen var Azov en specialstyrka inom polisen. Även som bataljon fick Azov ingå i ukrainska regeringens militära styrkor. Azovs ideologiska tillhörighet är ingen hemlighet. Medlemmarna bär uniformer med SS-symboler och märken som hyllar nazismen. De nynazistiska krafterna verkar fritt i Ukraina, vilket inte är tillåtet i andra europeiska länder. Under förintelsen dödade nazisterna och deras samarbetsmän i Ukraina 1,2 miljoner judar. En förklaring till att Tyskland i dag inte är villigt att sända vapen till Ukraina. Azov-bataljonen har fått stöd och träning av Kanada och USA. Militära företrädare från Kanada kom 2018 för att speciellt besöka denna bataljon. USA har också bistått bataljonen och 2015 tog Pentagon bort en paragraf som hade kunnat hindra militärt stöd till Azov. ”För tillfället understödjer Nato en återuppvaknande nazism i Ukraina i syfte att uppnå en starkare position i kampen mot Ryssland. För detta finns ingen ursäkt. I skuggan av förintelsen, bör minsta fladder av nazism mötas med motstånd”, avslutar Luke Beime. Läs mer: i Counterpunch The Resurgence of Nazism in Ukraine. i Jacobine The CIA May Be Breeding Nazi Terror in Ukraine När judarna i Kiev sköts ihjäl - film om Babi Jar 2022.02.22 I september 1941 föste tyska nazister samman staden Kievs judar till ravinen Babi Jar och avrättade dem där. Ukrainsk polis hjälpte till. Män, kvinnor och barn föll eller slängdes ner i ravinen. 33 771 människor miste livet. Kropparna brändes och skottades över. Filmaren Sergei Loznitsa från Ukraina har sammanställt dokumentära filmbilder från Ryssland och Tyskland till filmen ”Babi Yar. Context”. Filmen visar Tysklands inmarsch i landet, med bondgårdar som bränns ner, judar som förföljs och hyllningar till det nazistiska styret fram till den ryska befrielsen av landet. En tribunal om Babi Jar hålls. Tyska militärer förhörs och överlevande vittnar. Filmen visades på Stockholm International Film Festival i november 2021. På Youtube ligger flera klipp ur filmen. I länken här vittnar en kvinna om vad som hände vid Babi Jar. Hon överlevde genom att själv slänga sig ner i ravinen och spela död. Ögonvittnesskildring
versus media 2022.02.16 – Verkligheten vi såg på plats skiljer sig från den mediebild vi sett, säger Donald Boström som tillsammans med Jonas Borg rapporterar inifrån Etiopien för den svenska nätsidan Blankspot. Han berättar om ett extremt våld, massakrer och barnsoldater, svårt lidande och krigsbrott, men också om ett visst hopp om fred. Rapporteringen består av tre filmer och ett samtal i Blankspots redaktionspodd. Reportagen finns också på Blankspots youtubekanal. Latinamerika
fortsätter vänsterut 2022.02.15 De folkliga protesterna i Latinamerika har lett till flera valsegrar för vänstern. I somras vanns presidentvalet i Peru av den unge landsbygdsläraren Pedro Castillo, som har satt som mål att införa en ny grundlag som ska garantera allas rätt till hälsa, utbildning, mat och bostad, och han vill också stänga USAs militärbaser i landet. Den 36-årige f d studentledaren Gabriel Boric vann presidentvalet i Chile i december med 55,87 procent över högerkandidaten José Antonio Kast. Han har bland annat föresatt sig att inkludera kvinnor, hbtq-personer och sociala rörelser i sin administration. Nu senast tillträdde vänsterkandidaten Xiomara Castro Sarmiento Zelaya presidentposten i Honduras den 27 januari som landets första kvinnliga president, och därmed sattes punkt för årtionden av militärt styre, korruption och aggressiv nyliberalism, skriver universitetsläraren Suyapa Portillo Villeda i NACLA. Xiomara Castro satsade hårt på kvinnors och hbtq-personers rättigheter i sin kampanj. Hon vill skärpa strafflagstiftningen för att få bukt med de många kvinnomorden, lätta upp den stränga abortlagstiftningen i ett kvinnofientligt samhälle, där kvinnor fick rösträtt 1954, men bara läs-och skrivkunniga. Samtidigt vill hon förbättra livsvillkoren för återvändande migranter. Suyapa Portillo Villeda förutspår att hon kommer att stöta på hårt motstånd från konservativa eliter, kyrkor och kretsar som stöder USAs intressen. Läs mer: In Honduras, Victory of Leftist Woman President Rests on Other Women’s Struggles Sällsynta
jordartsmetaller 2022.02.12 Den gröna omställningen borde ge Afrika stora ekonomiska möjligheter. Kontinenten har en stor andel av världens reserver av kobolt, mangan, grafit, mm - mineraler som är viktiga för tillverkningen av de batterier som är nödvändiga för att lagra energi från bl a vind- och solkraft. Dock hamnar vinsterna i hög grad på andra håll. Kommentar har läst rapporter om konfliktmineraler och sammanfattar här. Burundi stänger gruvföretag med stora vinstuttag 2022.02.07 Regeringen i Burundi i Afrika har stängt sju gruvföretag från Storbritannien, Kina och Ryssland. Den förväntar sig bättre avtal som är förmånliga både för företagen och folket i Burundi. Beslutet togs i juli 2021, skriver africanews.com. Vid gruvområdet Gakara i västra Burundi, som har en av världens rikaste fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, ligger arbetet nere. Där finns jordartsmetallerna Neodym och Praseodym (förkortat NdPr). De används vid tillverkning av avancerade magneter som efterfrågas till bilmotorer och turbiner vilka sägs vara nödvändiga för den så kallade Gröna revolutionen. Gruvan i Gakara drivs av det brittiska bolaget Rainbow Rare Earths med bas i skatteparadiset Guernsey. Deras gruvlicens i Gakaraprojektet är sedan 2015 och på 25 år. Företaget har också ett långvarigt kontrakt med den tyska stålkoncernen ThyssenKrupp. Nu försöker Rainbow-företaget att ”hålla aktieägarna vid gott mod”, skriver investorintel.com. Hela 90 procents andel i Gakaraprojektet har bolaget kammat hem åt sig. Burundi äger bara 10 procent. Landets regering anser att en skälig andel borde vara 50 procent var, med tanke på att fyndigheterna finns i Burundi. Gruvorna kan öppnas igen när kontrakten har omförhandlats, enligt landport.org. I de övriga gruvorna utvinns guld och kobolt, vilket framför allt används i elektroniska apparater. Läs mer: Burundi suspends rare-earth mining in row over riches, Läs mer: One of the world’s richest rare earth deposits continues towards resolution of issues with Burundi partner, Läs mer: In search of a fair deal Nato
skapar ingen fred 2022.01.22 Vi har sagt det förut, tre gånger bara under år 2021: Nato skapar ingen fred, Sverige bör bryta det militära samarbetet med Nato. Till dess att det genomförts önskar vi oss en politisk debatt och massmedial bevakning som räknar med alla pjäser i spelet. Hur många militära enheter från alla sidor finns var? Hur skulle USA reagera om förhållandet vore det omvända? En alternativ röst som ger bakgrund och möjlighet att förstå är tidningen Flamman: När Gorbatjov avgick 1991, och därmed upplöste Sovjetunionen, hade han enligt egen utsago fått ett löfte från USA:s dåvarande president George Bush om att inga forna sovjetrepubliker skulle upptas i Nato, påpekar Jonas Elvander. Nato fortsätter dock att utvidga med en hel rad öststater, som gör Ryssland i princip omringat av länder som hyser amerikanska militärbaser, se kartan nedan. Budgetskillnaderna är enorma: Ryssland har drygt fem procent av Natos samlade försvarsresurser.
Nätsidan Counterpunch skrev i somras om USAs många militära baser långt hemifrån: USA har 750 militärbaser på 81 platser runt om i världen, en militär närvaro som saknar motstycke i historien. Antalet har mer än fördubblats sedan 1989. Krigen efter 9/11 har uppskattningsvis kostat amerikanska skattebetalare 6,4 biljoner dollar. Antalet dödade civila kan räknas i 100 000-tal, enligt Counterpunch. Kommentar skrev: (2021.05.04 ) USAs militära inringning av Ryssland fortsätter, (2021.02.27 ) Sverige – en uppassare till Nato, ( 2021.02.01) USA och Sverige övar krig i Östersjön och (2021-09-27) En liten fredsälskande nation? Både den svenska regeringen och riksdagen har en faiblesse för Nato. Men så länge som majoriteten av svenska folket är emot en Nato-medlemskap vill inte regeringen ta steget in i denna krigsorganisation. Regeringen valde därför att 2016 underteckna en militär avsiktsförklaring direkt med USA. Med hjälp av detta avtal kan USA tillsammans med Sverige genomföra stora militära övningar i Östersjön både till havs, i luften och till lands. Särskilt Gotland har blivit deras favoritplats som ligger inom militärt räckhåll mot Ryssland. Vem tjänar ekonomiskt på den svenska militära uppladdningen i Östersjön och Sveriges militära insatser utomlands? Vapenindustrin. Saab står för majoriteten av svensk vapenproduktion med stora order från just USA. Vilka är förlorarna? Svenska folket, som får betala en försvarsbudget som nära fördubblades vid årsskiftet 2020-2021. Sverige har också dragits in i stormakternas militära strategispel (Johan Croneman, DN 2022-01-18) och vi har förlorat vår neutrala och fredliga hållning till omvärlden. När det USA-ledda Nato framställs som välvillig frihetstillskyndare och debattörer vägrar se Rysslands agerande i någon form av historiskt perspektiv kan det vara givande att påminna sig USA:s historia av våldsam dominans - både i sitt närområde och runt om i världen: USA har deltagit i statskupper och ingripit otaliga gånger för att byta regimer i Latinamerika i syfte att gynna sina intressen. Bra genomgångar finns här och här. De innefattar bl a ekonomisk krigföring mot demokratiskt valda presidenten Allende som störtades 1973 med hjälp av CIA, statskupp i Guatemala 1954, försök att störta Fidel Castro 1961, invasionen i Irak 2003, osv. En studie 2016 av professor Dov Levin kom fram till att USA intervenerat i 81 utländska val mellan 1946 och 2000. Geopolitisk fadäs:
Ryssland har naturligtvis sig självt att skylla som slagit sig ner så nära Natos baser. Allmän
åklagare och presidentkandidat i USA 2022.01.19 Jacob G Hornberger, allmän åklagare, författare och presidentkandidat 2000 och 2020 för Libertarian Party, höjer nu rösten mot New York Times. Nyligen publicerade tidningen en artikel som förnekade att USA vid slutet av kalla kriget lovat Ryssland att Nato inte skulle försöka införliva länder i Warszawapakten i sin organisation. Hornberger skriver i nättidningen Counterpunch att Nato borde ha upplösts redan vid slutet av kalla kriget. Natos ”skenbara syfte” var att försvara Västeuropa mot Sovjetunionen från att invadera dem, men något sådant hot förelåg inte. Däremot fanns en stor Natobyråkrati som var beroende av ”skattebetalarnas frikostighet”. För att kunna fortsätta sin ”skojarverksamhet” började de ändå införliva länder ur Warszawapakten. De visste att om de installerade militärbaser, missiler och trupper närmare den ryska gränsen, skulle Ryssland så småningom tvingas reagera. Då skulle Nato och deras medhjälpare i pressen kunna utropa: ”Ryssarna är aggressiva!” Ukraina fick ta den rollen. Hornberger berättar att regeringstjänstemän från USA först hjälpte till att driva bort den proryska regimen i Ukraina för att sedan installera en USA-vänlig regim för att därefter kunna föra in sina vapen i landet. ”Det skulle innebära att Ryssland avhystes från sin militärbas på Krim och att den skulle ersättas av en militärbas från USA”, skriver han. Resultatet var förutsett. Ryssland invaderade Krim och har ”högljutt opponerat sig mot” att Nato i Ukraina installerar militärbaser och för in missiler och trupper längs den ryska gränsen. Hornberger anser att Nato bör avskaffas för att få ett slut på det kalla kriget. Hans land måste välja ”en väg mot frihet, fred, välstånd och harmoni med folken i världen”. Afrikas
horn 2022.01.18 Med stöd från USA och andra utländska krafter försöker Tigray People’s Liberation Front, TPLF, störta Etiopiens demokratiskt valda regering. Detta vore en katastrof för landet och regionen, skriver den brittiske frilansjournalisten Graham Peebles i nättidningen Counterpunch. Sedan TPLF gick till attack mot den etiopiska staten den 4 november 2020 har tiotusentals människor dödats, kvinnor våldtagits, boskaps slaktats, och här finns nu bortåt tre miljoner internflyktingar. Trots det har USA, som vill ha ett fäste på Afrikas horn, de facto stött terroristerna, även om man inledningsvis hyllade den nya regeringen under Abiy Ahmed, samtidigt som man öser falsk information över massmedia. USA har också hotat med ekonomiska sanktioner och uppmanat USA-medborgare att lämna landet och inte turista där. Läs mera: Ethiopia Conflict by US Design I en artikel i nättidningen The Conversation, som den svenska nättidningen Blankspot publicerat på svenska, skriver professor Tobias Hagmann att hoten mot den nuvarande regeringen ser ut som det som ledde fram till Mengistu-regimens fall i maj 1991. Men om Mengistu-regimen var hatad, har Abiy Ahmeds Prosperity Party ett stort stöd i Addis Abeba och i delar av både Amhara- och Oromoregionerna, framför allt i större städer och i den etiopiska diasporan. När TPLF kom till makten för 30 år sedan, hade man stöd från den eritreanska befrielsefronten EPLF, men Abiy Ahmeds fredsavtal med Eritrea 2018 visade sig bli en militär pakt mot TPLF. Läs mera: Etiopien: Fem skäl till varför historien inte kommer att upprepa sig I massmedia är informationen motsägelsefull när det gäller nuläget i Etiopien. Å ena sidan talas det om övervåld mot civilbefolkningen, å den andra om demonstrationer världen över till stöd för den etiopiska regeringen. Av vikt att hålla i minnet är dels att Etiopiens strävan efter oberoende från USA och närmande till andra aktörer hotar USAs maktambitioner i området, dels att TPLF är ute efter att störta en demokratiskt vald regering, bland annat med stöd från just USA. Systemkris 2021.12.10 Hållbar utveckling kräver en kraftig neddragning av den ekonomiska aktiviteten. Kommer kapitalismen som är beroende av tillväxt att stillsamt acceptera fakta? En döende dinosaur har en mycket farlig svans som den slår med. Denna synpunkt från den kända ekologen William Rees är en av flera i en diskussion om möjligheten att få gehör för begränsad ekonomisk tillväxt mot bakgrund av klimatkatastrofen. Diskussionen fördes av en grupp vetenskapsmän i oktober inför 50-årsminnet av Romklubbens första rapport Tillväxtens gränser. För ekonomisk tillväxt är inget trolleritrick. Den har slukat planetens tillgångar, inte minst fossila bränslen. Som William Rees också påpekar: under största delen av den mänskliga existensen var den ekonomiska tillväxten knappt märkbar; inte förrän under 1800-talet, i början av de fossila bränslenas era, tog den fart. Modern kapitalism är beroende av relativ billig tillgång på fossila bränslen och mineraltillgångar. Notan för ”gratislunchen” billig energi kommer nu i form av global uppvärmning, artutrotning och diverse former nedsmutsning och förödelse. Tillväxt utgör hjärtat i den process som kallas globalisering, nämligen utplånandet av alla hinder för kapitalets och handelns rörlighet med sikte på en global tillverkningskedja. Globaliseringen drivs av kapitalägarnas önskan om bättre utdelning på sitt kapital, och politiken tillåter den. Företag måste visa vinst och växa, annars drar sig investerare undan, företagen blir skuldsatta och går under. Men resursbristen är redan här. Trots sitt stora inflytande på våra samhällen har tillväxten dessutom ofta visat sig vara en illusion. De senaste femtio åren har de flesta amerikaners konsumtion eller rikedom inte ökat, eftersom tillväxtens frukter tillfallit eliten. Vi står inför en brytningstid, är slutsatsen i artikeln Climate change and the limits om economic growth, av John Feffer, direktör för Foreign policy in focus. USA 2021.11.20 När författaren och läraren John Stanton undervisade i olika skolor i USA, konstaterade han att man där förmedlar en totalt verklighetsfrämmande och idyllisk bild av urinnevånarnas tillvaro och inte ens nämner det folkmord de blev offer för i de europeiska kolonisatörernas jakt på mark. I övriga samhället låtsas man inte heller om att indianer tidigt tillfångatogs, användes och såldes som slavar. I början av 1700-talet var indianbefolkningen nära nog utrotad i Florida, skriver John Stanton i nättidningen Counterpunch. Från Charleston, South Carolina, skeppades flera indianer iväg som slavar till västindiska plantager än det anlände afrikanska slavar till den hamnen. "Kriget
mot terrorn” har kostat en miljon människor livet ... 2021.11.10 Med den nya situationen i Afghanistan är det troligt att USA kommer att utöka drönarkriget. Ett krig som redan skapat många civila offer i de länder där USA använder drönare i sitt ”krig mot terror”, länder som Afghanistan och Jemen. Enligt Murtaza Hussein på The Intercept har kriget på tjugo år dödat nära en miljon människor och orsakat kostnader på mer än åtta biljoner dollar. Daniel Hale dömdes nyligen till nästan fyra års fängelse för att ha berättat om drönarkrigets offer. Han gav informationen till en journalist och den publicerades av the Intercept under rubriken The Drone Papers. Daniel Hale tjänstgjorde som signalunderrättelseanalytiker vid USAs bas Bagram i Afghanistan med uppgiften att spåra mobiltelefoner som tros tillhöra "fiendens kombattanter". Lokaliseringen av telefonerna gjorde det möjligt att övervaka innehavarna med drönare och att döda dem. En morgon bevittnade Hale hur en misstänkt medlem av talibanerna satt för att dricka te tillsammans med andra. Hans följeslagare var beväpnade, men, som Hale påpekade, var det inte ovanligt att bära vapen varken för människor där han själv växte upp (i USA) eller i de regioner i Afghanistan som var utanför regeringens kontroll. Men eftersom tedrickarna var i militärålder, beväpnade och i närheten av USA:s mål, räckte det för en summarisk dödsdom. Hale: ”Trots att de hade samlats fredligt och inte utgjorde något hot, hade de tedrickande männens öde nu så gott som beseglats. Jag kunde bara titta på när jag satt bredvid och såg på en datorskärm när plötsligt (…) missiler från helvetet brakade ner (…).” Vid ett annat tillfälle riktas drönaren mot en bil med en misstänkt. I bilen fanns också dennes hustru och två små barn. Barnen dog. Läs mer (dödsoffer) Läs mer (Hale) Läs mer (Drone Papers) USAs ”krig mot terrorn” bygger på statens militära dominans globalt. Långt före detta krig hade USA ett extremt stort antal militärbaser över hela världen, och har det fortfarande. Patterson Deppen på Counterpunch. Al Jazeera visar baserna i en infografik. Parallellt med drönarkriget pågår utvecklingen av ”killer robots”, vapen som gör det möjligt att döda utan att varken riskera livet på egna soldater eller att någon drönartekniker börjar berätta om sitt arbete. Försök görs att reglera och stoppa denna verksamhet av bland andra Human Rights Watch, HRW, Svenska Freds deltar i den globala kampanjen mot dessa vapen. Amazonas 2021.11.08 President Bolsonaro har i praktiken godkänt att ursprungsbefolkningen och naturen i Amazonas utplånas genom nya antiindianska lagar, upptrappat våld och en katastrofal covid-hantering. Han stöds av den oheliga alliansen vapenlobbyn, agrobusiness och evangeliska kyrkor - också benämnda bullets, bulls and bible… Under Bolsonaro har 20 000 kvadratkilometer av Amazonas förstörts genom avskogning och bränder. Men folken som kallar skogen sitt hem vägrar ge upp. Nyligen marscherade 6000 personer som representerade 176 olika folkgrupper runt Brasiliens högsta domstol i den största mobiliseringen någonsin. Organisationen APIB som representerar ursprungsbefolkningarna har nyligen anmält Bolsonaro till Internationella domstolen i Haag. Anklagelsen lyder folkmord. Läs mer Artikeln är skriven av journalisten och historikern Nick Estes. Läget i Amazonas kan förvärras ytterligare, enligt en artikel av journalisten Jeff Tollefson i tidskriften Nature. En uppmärksammad bearbetning av satellitdata visar att illegal gruvbrytning slagit rekord under Bolsonaros år vid makten. Regeringen försöker dessutom driva igenom nya lagar som skulle göra det svårare att avsätta nya skyddade landområden och eventuellt göra det möjligt att återta dem som redan skyddats i Amazonas och öppna dem för industriell exploatering. Lagarna skulle också kunna innebära amnesti för illegalt intrång i områden som tillhör ursprungsbefolkningen. Centralamerika 2021.10.14 Dussintals latinamerikanske miljöaktivister mördas årligen, ofta som följd av att de motsatt sig internationella bolags framfart. I Honduras dömdes nyligen en USA-utbildad underrättelseofficer för mordet på aktivisten Berta Caceres. Men när Joe Biden pratar om en plan för säkerhet och välstånd syftar han inte på en politik som motsätter sig ”utvecklingsprojekt” mot den lokala befolkningens vilja. Han har ett helt annat mål, att stoppa migrationen till USA. Privat exploatering av amerikansk modell kommer dock varken att hejda migrationen eller hjälpa Centralamerika att utvecklas, skriver Aviva Chomsky i artikeln Migration is not the crisis. Receptet sedan decennier går ut på att främja utländska investeringar i en exportinriktad ekonomi och bygga upp militär ”säkerhet” i en region, som länge plågats av våld, korruption och krigsbrott - en följd av den USA-stödda elitens aktiviteter. Det är en politik som främjar mord på miljöaktivister. Det finns dock annat USA kan göra, enligt Aviva Chomsky. En början vore att sluta tala om att försöka stoppa migrationen och att ta ansvar för den katastrof som USA bidragit till. Viktigt är bl a att ändra den fria marknadspolitik som underminerar småbrukarnas möjlighet att försörja sig och gynnar okvalificerade jobb, som lätt flyttas någon annanstans i världen i jakten på de lägsta lönerna. Aviva Chomsky är en amerikansk historiker, författare och aktivist. El
Salvador 2021.10.10 Sedan den karismatiske miljonären Nayib Bukele vann presidentvalet 2019 med stor marginal, har hans styre blivit alltmer auktoritärt, skriver Hilary Goodfriend, doktorand i latinamerikastudier med El Salvador som specialområde, i New Left Review. Inför valet hade Bukele, son till en muslimsk imam med palestinsk bakgrund, skaffat sig en bas som bland annat bestod av stora skaror kristna fundamentalister i arbetar- och medelklass och besvikna anhängare till den gamla befrielsefronten FMLN. FMLN hade fört ett 12 år långt gerillakrig mot en USA-stödd militärdiktatur, där 75.000 människor dödats. Efter fredsavtalet 1992 bildade man ett politiskt parti och FMLN-kandidater vann presidentvalen år 2009 och 2014. FMLN började bygga upp hälsovård för alla, betala skadestånd till krigets offer och skapa skydd för kvinnor och ursprungsbefolkning med flera reformer, men motarbetades systematiskt av USA, och rättsväsendet, massmedia och den politiska högern lade ned stor möda på att destabilisera regeringen. Till detta kom finanskrisen och kriminella gäng bland migranter som deporterats från USA. Under Bukeles styre har El Salvador blivit ett militariserat envälde, skriver Hilary Goodfriend. Bukele har infört undantagstillstånd under pandemin, går till attack mot oberoende journalister, förföljer den politiska oppositionen och byter ut medlemmar i högsta domstolen i kuppartade former. I juni i år beslöt han på eget bevåg införa bitcoin som lagligt betalningsmedel i ett försök att få fart på utländska investeringar. Själv har han nyligen presenterat sig som ”världens coolaste diktator”. Kuba 2021.09.29 I sextio års tid har USA utsatt Kuba för blockad för att strypa landets ekonomi och sprida misär bland dess folk, skriver journalisten Branko Marcetic i nättidningen Jacobin. I slutet av juni röstade FNs generalförsamling för 29:e året i rad för att kräva ett slut på blockaden; bara USA och Israel röstade mot resolutionen. Till skillnad från embargo är blockad en krigsmetod som enligt folkrätten bara får tillgripas under en väpnad konflikt och inte som här uttryckligen syftar till att framtvinga ett regimskifte, förklarar Branko Marcetic. Branko Marcetic ger en historik över den allt grymmare blockaden, från början avsedd att förhindra att det kubanska exemplet spreds till resten av Latinamerika. Under 90-talet införde USA en rad lagar, till exempel Cuban Democracy Act och därefter Helms-Burton Act, som inte bara förbjuder USA-företag att handla med Kuba utan också hotar med åtal mot företag i andra länder som vill göra affärer med Kuba. Under sina år vid makten utfärdade president Trump över 200 dekret som syftar till att dra åt snaran ännu hårdare. Bland annat stoppade han överföringar från USA-bosatta kubaner till släktingar på Kuba och försökte underminera Kubas turistindustri, som sägs stå för 60 procent av landets ekonomi. President Biden har uppmanats att upphäva Trumps dekret, men har hittills drivit en ännu hårdare linje. Till följd av blockaden råder nu skriande brist på bland annat livsmedel och mediciner, och brist på PPE-tester för covid-19 och miljontals kanyler har resulterat i en tilltagande smittspridning. År 2018 uppskattade ett FN-organ att blockaden hade kostat Kuba över 130 miljarder dollar under 60 år. En
liten fredsälskande nation? 2021.09.27 Det svenska deltagandet i USAs krig i Afghanistan innebar ett trendbrott. Tidigare har internationella insatser skett under FN-flagg och kallats fredsbevarande. 2001 tog regering och riksdag beslut om att skicka en 45 man stark specialstyrka till Afghanistan. Det skriver Eva Brita Järnefors på Dagensarena.se. Vad är en specialstyrka? En välutbildad, professionell styrka som utför hemliga uppdrag med hög risk. Specialstyrkor verkar utanför de ordinarie trupperna och ställs sällan till svars för sina militära räder eller förluster. ”Vi vet inte hur många afghaners liv de har bidragit till att släcka. Den notan har vi ännu inte fått”, skriver Järnefors. Krigskostnaderna i Afghanistan för svenska folket är uppe i 10 miljarder kronor! USA har återigen förlorat ett storkrig, trots militär överlägsenhet. Det inhemska motståndet i Afghanistan knäckte USA och Nato. Civilbefolkningen fick ta de stora förlusterna, vid strider på marken och flygbombningar av byar. 2020 skickade Sverige även en specialstyrka till Mali. Frankrikes krig i sin gamla koloni hade börjat gå i stå, men president Macron ville inte ge upp. Mali har både olja och uran. 75 procent av Frankrikes el kommer från kärnkraftverk som till största delen hämtar sitt uran från Mali. Sverige har också ett militärt samarbetsavtal med USA. Marinsoldater och specialstyrkor övar krigföring på svensk mark, testar sina stridsflyg i Norrbotten och deltar i olika marina övningar i Östersjön. Särskilt uppseendeväckande är att USAs specialstyrka Green Berets, Gröna baskrarna, som under Vietnamkriget var de mest fruktade specialstyrkorna, i dag utbildar det svenska Hemvärnet. Svenskt försvar amerikaniseras i snabb takt. Den militära budgeten ökar nu från 1 procent av BNP till 1,7 procent. Och vem tjänar på detta? Vapenindustrin. Familjen Wallenberg styr den och deras bolag Saab står för majoriteten av svensk vapenproduktion. Saab både samarbetar med och tar fram vapen och stridsflyg åt USA och Storbritannien och är i dag en av världens största vapenexportörer. Palestina/Israel 2021.09.15 För att skapa Israel som en judisk stat krävdes inte bara tillgång till land utan land med judisk majoritet. När FN i november 1947 presenterade sin delningsplan för mandatet Palestina var ungefär sju procent av jorden i judisk ägo och en tredjedel av befolkningen var judisk. Några få år senare, i början av 1950-talet, ägdes nästan 95 procent av jorden av den judiska staten. Staten Israel skapades inte bara genom judisk inflyttning utan också genom palestinsk ”utflyttning”. För bevarandet av Israel som en judisk stat, inte som en stat för dess invånare oavsett härkomst, är det alltså viktigt att hålla fast vid att förbjuda palestinier att återvända. Därav Israels, och dess stödtruppers, upprepade attacker på UNWRA (FNs hjälporganisation för Palestinaflyktingar), och definitionen av vad det är att vara flykting. Peter Beinart skriver på Jewish Currents om det bisarra i att representanter för ett folk som i två tusen år hållit fast vid sin rätt att ”återvända” tycker att det är helt fel att ett annat folk vill hålla fast vid samma rätt i mer än en generation. Han beskriver också hur ett palestinskt återvändande skulle kunna genomföras och påpekar att är det något land som i modern tid har erfarenhet av mottagande av en stor mängd immigranter så är det Israel. Bojkottrörelsen om Israels vapen- och säkerhetsindustri 2021.09.15 Israel exporterar vapen och säkerhetstjänster över hela världen. Från så kallat skunkvatten mot demonstranter och bostadsområden till sofistikerad övervakningsutrustning. I en artikel på tni.org (Transnational Institute) skriver Alys Samson, BDS, Boycott, Divestment and Sanctions europeiska koordinator, om hur Israels vapen- och säkerhetsindustri är tätt sammanvävd med den obligatoriska militärtjänstgöringen och en inneboende del av apartheidregimen. Dess produkter bidrar inte bara till det brutala våldet vid bombningen av Gaza och trakasserierna av palestinier, utan också i andra staters tvångsaktiviteter mot den egna befolkningen. Den israeliska ockupationens politik och metoder exporteras över världen. Bojkott av Ben&Jerry, framgångsrik glasskamp 2021.09.15 I takt med att BDS-rörelsens framgångar ökar, ökar också attackerna mot rörelsen. Bland de verbala attackerna mot den framgångsrika (glass-)kampen mot Ben & Jerrys finns uttalanden från företrädare för den israeliska regeringen som stämplat bojkotten som antisemitisk. Att deklarera att glassen och/eller bojkotten av den är antisemitisk är ett intressant inlägg i den politiska kampanjen för att omformulera begreppet antisemitism så att även kritik mot den israeliska statens politik räknas in. En politik som för övrigt den svenska regeringen anslutit sig till. Latinamerika 2021.09.04 Folkligt missnöje bäddar för en ny vänstervåg, kraftigare - ”rödare”, kanske till och med revolutionär – jämfört med den tidigare ”rosa” rörelsen, den som hotade och därför slogs ned av inhemska reaktionära krafter med stöd från USA. Det gäller i de flesta latinamerikanska länder, skriver författaren Shamus Cooke i CounterPunch. Översiktsartikeln tar bland annat upp Peru, där läraren och strejkledaren Pedro Castillo, efter en lång valrörelse besegrade högerkandidaten Keiko Fujimori och nu är Perus president. I Mexico sitter Andres Manuel Lopez Obrador säkrare än tidigare efter att ha genomfört en rad sociala reformer; Argentina har idag en ledning med den folkkära tidigare presidenten Christina Kirchner som vicepresident; i Ecuador och Nicaragua har massprotester mot nedskärningar upprepat sig, protester som i känt mönster – Venezuela 1989 – mycket väl kan leda till maktskifte. I Bolivias presidentval 2020 straffade sig kuppen mot Evo Morales 2019 och kuppmakarnas kandidat Carlos Mesa förlorade stort. I Chile ledde folkliga protester, mot ojämlikhet och mot Pinochetregimens ordning, fram till pågående arbete med en ny konstitution. Den skrivs nu av en församling av 155 medlemmar med kraftig vänsterdominans (se även här), ett resultat av den framtvingade folkomröstningen. Ett av vänsterns och småbruksrepresentationens syften är att återföra naturresurser – inklusive bristvaran vatten – från rovgiriga bolag till bättre användning (se även här). I Colombia skakas regeringen av massprotester och strejker liknande dem i Chile, men en politisk kompromiss tycks långt borta; regeringen ingriper med kraftigt våld, ”sannolikt förbundet med landets särskilda roll som USA-allierad i området … Colombia spelar för USA en roll liknande den Israel har i Mellanöstern ...” skriver Shamus Cooke. Artikeln tar också upp vänsterframgångar i Venezuela, Lulas förväntade valseger mot Bolsonaro i Brasilien och Kubas ställning som mönster i ett på nytt radikalt Latinamerika. Kuba lär påverkas också internt av sin nya omgivning: ”nya allierade till vänster som kan uppväga högerpåverkan från Kubas lilla men växande klass av småföretagare, stödda och biträdda av USA-imperialismen”. Syd-
och östasien 2021.08.26 Vänskapliga relationer har gradvis vuxit fram mellan Kina och Pakistan. Trots att länderna är mycket olika. Kina är en supermakt med ett enormt handelsöverskott. Pakistan är fattigt med budget- och handelsunderskott. Kina är sekulärt och Pakistan religiöst. Byråkratin i Pakistan är västerländskt influerad. Kina lägger sig inte i Pakistans styrelseskick. De båda staterna har en gemensam gräns. Redan 1963 kom de överens om att skapa en fredlig gräns mellan Kinas provins Xinjiang och Pakistans Kashmir. Därefter växte tanken fram om att bygga Karakoramvägen som öppnades 1986. Den förbinder Kashgar, ett handelscentrum sedan antiken i Xinjiang, med hamnarna Karachi och Gwadar vid Arabiska havet. Gwadar har världens djupaste hamn. Kina får på så sätt direktkontakt med Mellanöstern och Östafrika. Sedan 2013 bygger de båda länderna en omfattande infrastruktur i Pakistan. Journalisten L Ali Khan, som är professor emeritus i juridik vid Washburn University School i USA, kallar det skämtsamt, i en artikel i CounterPunch, för en kärleksaffär där parterna är ojämlika. Men båda har kärnvapen. Ali Khan ser framför sig att även Afghanistan kommer att delta i den ekonomiska ”korridoren” mellan Kina och Pakistan. Indien däremot har valt att ingå ett partnerskap med USA, Japan och Australien för att gemensamt göra motstånd mot Kina, både i regionen och annorstädes. Peru 2021.08.24 Den 28 juli svors landsbygdsläraren Pedro Castillo, ledare för Perú Libre-partiet och son till analfabeter, in som Perus nye president. När samtliga röster räknats i den andra omgången av det peruanska presidentvalet hade han enligt valmyndigheten fått 50,125 procent av rösterna. Motkandidaten, Keiko Fujimori, hävdade att det förekommit oegentligheter i många vallokaler och försökte in i det sista få valresultatet ogiltigförklarat. Medea Benjamin och Leonardo Flores från fredsrörelsen CODEPINK skriver i NACLA att Fujimori, som företräder extremhögern och hotas av ett 30-årigt fängelsestraff för korruption, med hjälp av en helt dominerande tidningskoncern hade bedrivit en sällsynt lögnaktig smutskastningskampanj mot Pedro Castillo. Han anklagades för att ha haft kopplingar till den numera avsomnade gerillagruppen Sendero Luminoso, för att vara kommunist och vilja nationalisera landets viktigaste näringar. Pedro Castillo å sin sida föreslår en ny grundlag som bland annat ska garantera allas rätt till hälsa, utbildning, mat och bostad. Han vill också stänga USA:s militärbaser i landet, kasta ut USAID och stärka de latinamerikanska organisationerna gentemot det USA-dominerade OAS. Med kongressen, affärsvärlden, pressen och förmodligen Biden-administrationen emot sig har han en vansklig uppgift framför sig, skriver författarna. Nyhetsfusk 2021.08.12 När människor i Kuba demonstrerade mot brist på el och mat i juli utnyttjade USA tillfället till att kritisera kubanska regeringen. Att president Trump hade utvidgat den ekonomiska blockaden mot landet och att Biden håller fast vid den, nämndes inte. De stora nyhetsbyråerna kablade ut bilder och videor från de stora demonstrationerna till STÖD för regeringen som följde på protesterna och påstod att de visade demonstrationer i protest MOT regeringen. De okritiska och Kuba-fientliga svenska medierna hängde på. Expressen visar 12 juli, som bakgrund till en lång anti-Kuba-intervju om protesterna, demonstranter med Kubas flagga, men också en amerikansk soldat i uniform och en restaurang i Miami i USA. Samma dag pryder Dagens ETC en artikel med en bild på en demonstration i Havanna till stöd för regeringen. ETC visar den som en protest mot regeringen. Samma bild och samma bildtext använde USA:s nyhetsbyrå Associated Press. Rapport-redaktionen på TV2 lägger 17 juli ut en prokubansk bakgrundsbild för att illustrera protesterna mot regeringen i Kuba. När svenska medier ska rapportera om Kuba blir oftast det som är positivt negativt. Att på detta sätt använda bilder till stöd för den kubanska regeringen som kritik mot densamma, är ett konkret exempel på hur lättmanipulerade många svenska medier är. Källa: steigan, https://motdagforum.no Uppgång
och fall 2021.06.15 Medan USA förödde människoliv och rikedomar i ökensanden genom det förödande kriget mot Irak satsade Kina på att göra sitt land till världens verkstad. Billiga varor tillverkade av lågavlönad arbetskraft översvämmade USA medan fabriker fick slå igen. President Obamas tro att det mäktiga USA kunde förmå Kina att dansa efter dess pipa visade sig felaktig. Även Trumps handelskrig misslyckades, USA behövde kinesiska varor för att hålla i gång industrin. Biden omhuldar även han föregångarnas imperialistiska illusioner. Ingen av dem greppar de geopolitiska realiteterna, skriver historikern Alfred W. Mccoy som drar slutsatsen att USA:s imperium är på nedgång. Genom att kontrollera Eurasien via militärbaser skulle USA ringa in kommunismen; 500 baser byggdes på 50-talet, CIA utkämpade sina hemliga krig längs gränserna, USA:s ”heta” krig utkämpades även där: Korea, Laos, Kambodja, Vietnam… När Sovjetunionen imploderade 1990 stod USA på höjden av sin makt med bl a 700 militärbaser, mer än tusen ballistiska missiler, nästan 600 krigsskepp varav 15 med kärnvapen, sammanlänkade via avancerade satellitsystem. Även det s k globala kriget mot terrorn som utkämpades efter 2001 fördes också utmed Eurasiens gränser. Detta hopplösa krig har dock visat att den amerikanska strategin för kontroll misslyckas. Kinas placering på denna väldiga landmassa är ett faktum som är svårt att komma runt liksom dess strategi med summor motsvarande tio Marshallplaner för att länka samman Eurasien med infrastruktur, investeringar, handelsöverenskommelser, avtal med utländska hamnar. Kina håller på att ta kontroll. Men klimatkrisen på planeten Jorden kommer att sänka även det växande Kinas ambitioner, om inte internationella överenskommelser ändrar kursen i vår farliga nya värld. Nya
kalla kriget 2021.06.15 Varför får vi veta så mycket om förföljelserna uigurerna utsätts för, men så lite om det indiska förtrycket av kashmirska muslimer? Journalisten Patrick Cockburn konstaterar i Counterpunch att allt sedan frågan om mänskliga rättigheter kom i blickpunkten under efterkrigstidens kalla krig har rapporteringen om dessa stått i propagandans tjänst. Övergrepp från motståndarsidan påtalas, egna övergrepp eller bundsförvanters tonas ned. Först när medierna i huvudfåran accepterar den journalistiska grund som inte lånar sig åt ensidig nedsvärtning, och en upplyst allmänhet tvingar regeringar att erkänna också eget eller bundsförvanters brott mot de mänskliga rättigheterna kan vi räkna med en sann bild av förtrycket i världen. Ecuador 2021.06.07 Presidentvalet i Ecuador den 11 april vanns med knapp marginal av högerkandidaten Guillermo Lasso, ägare till landets näst största bank. Motkandidaten Andrés Arauz, en ung nationalekonom som varit minister i den progressive Rafael Correas regering, hade vunnit den första valomgången med 32 procent och ledde i opinionsundersökningarna inför den andra, skriver Roger Harris från solidaritetsorganisationen Task Force on the Americas i nättidningen Counterpunch. Men valmyndigheten hade förbjudit användning av partinamnet Medborgarrevolutionen, och partiet hade tvingats bilda en ny koalition kallad UNES (Unión por la Esperanza, Hoppets union). Rafael Correas namn och röst fick inte förekomma i valkampanjen, och en Trump-artad smutskastningskampanj mot Arauz drogs igång. Under valkampanjens gång bidrog USA med propaganda på USAID:s och andra hemsidor till att ena högerkrafterna bakom Lasso. Afghanistan
2021.05.30 I svenska medier har vi fått veta att nu är kriget över i Afghanistan. När president Biden säger, i ett uttalande den 14 april 2021: ”It´s time for American troops to come home.” Då ifrågasätts inte sanningshalten i hans ord. Läget är dock så här: Den 11 september 2021 – 20 år efter att USA invaderade Afghanistan – ska USA ha hemförlovat 2 500 soldater från landet. Men New York Times har noterat att USA har 3 500 soldater i Afghanistan. Dessutom har USA 16 000 personer på kontrakt, troligen främst sysselsatta med militär service. De ska inte tas hem och inte heller de återstående 1 000 soldaterna. Kvar blir också flygbombningarna, drönarattackerna och specialstyrkornas raider på landsbygden. Även försvarsdepartementet Pentagon lägger ut dimridåer, skriver Noam Chomsky, professor och aktivist, och Vijay Prashad, historiker och gästforskare vid Renmin University of China, i nättidningen Counterpunch. De berättar att ISIS har skickat sina krigare från Syrien till norra Afghanistan. En uppgift som de har fått från Vladimir Norov, Uzbekistans förre utrikesminister, när han talade vid ett webbinarium ordnat av Islamabad Policy Research Institute. Även länderna i Centralasien och Kina är oroliga för dessa extrema krigare. USA:s administration oroar sig för att Ryssland och Kina ska öka sitt inflytande över Afghanistan. För att undvika denna utveckling ”tycks USA nu vara villigt att tillåta talibanerna återta makten med två undantag: för det första, att USAs närvaro fortsätter, och för det andra, att USA:s främsta rivaler – nämligen Kina och Ryssland – inte får något inflytande i Kabul”, skriver Chomsky och Prashad År 2011, när Hillary Clinton var utrikesminister, föreslog hon i Chennai, Indien, att en ny sidenväg skulle förbinda Centralasien genom Afghanistan via hamnarna i Indien. Syftet var att skära av Ryssland från Centralasien och förhindra Kinas järnvägsbygge, vilket nu har nått ända fram till Turkiet. ”Dessa geopolitiska överväganden förmörkar varje omtanke om det afghanska folket”, avslutar författarna. Palestina/Israel 2021.05.28 Upptrappningen av våldet i Palestina/Israel har medfört en intensiv mediebevakning. Bland de mer se-, hör- och läsvärda är Democracy Now som redogör för såväl läget på marken som USAs roll i konflikten. Intervjuer av Amy Goodman och Juan González med palestinska läkare tydliggör hur bombningarna slår inte bara akut utan också långsiktigt mot Gazas befolkning och infrastruktur då sjukhus raseras och medicinsk personal dödas. WHO uppger att 18 sjukhus och kliniker har skadats av Israels bomber, bland dem Gazas enda laboratorium för covid. Läs mer Dödstalen i Gaza är ungefär tjugo gånger högre än i Israel, trots Israels försäkranden om hur de undviker civila offer och hur sofistikerade Israels vapen är jämfört med de som de militära motståndarna i Gaza förfogar över, som ”urskillningslöst” riktas mot Israel. Önskar Israels ledning alltså att motståndarna hade lika sofistikerade vapen som Israels militärmakt? Men den viktigaste frågan tycks såväl Israels ledning som svenska politiker och journalister ha glömt – frågan om vem som har rätt att försvara sig – och hur. Under beklagandet av att Israels bombning av det tätbefolkade Gaza orsakat civila offer upprepar de som ett mantra sitt stöd till ”Israels rätt att försvara sig”. Vad internationell rätt säger om regler mellan ockupationsmakt och ockuperade tycks ha fallit i total glömska hos såväl ministrar som ledande medier. Palestinagrupperna har dock publicerat en klargörande text: Läs mer Hur västmakterna styr den palestinska ledningen Den palestinska myndigheten, PA, har varit nästintill osynlig i nyhetsrapporteringen. Först när utländska sändebud anländer, framför allt USAs, nämns de. Dana el Kurd visar hur de som driver motståndet inte är vare sig PA – oftast liktydigt med Fatah –eller Hamas utan aktivister som tröttnat på den pågående etniska rensningen av det som de mest optimistiska trodde skulle bli en palestinsk stat. Palestinier drivs ut och israeliska judar flyttar in. Allt i strid med internationella konventioner för ockuperade områden. Det palestinska valet 2006 var ett välskött val som fick goda betyg av internationella valövervakare, men palestinierna röstade ”fel”. Mycket i protest mot Fatahs brister och korruption satsade många på Hamas. Varefter västmakterna hjälper PA att behålla makten, styr med rådgivare och dollar och därmed gör dem till ockupationsmaktens underhuggare. Västbanken blev en schweizerost och Gaza ett utomhusfängelse. Varefter hoppet står till de krafter som den 18 maj inledde en generalstrejk över hela det historiska Palestina. Läs mer Mellanöstern 2021.05.18 Israel är det land som USA sedan andra världskriget har gett störst utrikesbistånd. Det är framför allt militärt stöd. Israel har bland annat köpt 50 av USA:s mest avancerade bombplan, F-35 Joint Strike Fighter, för pengarna. Som upplägget är utformat får de amerikanska skattebetalarna betala notan. USA:s kongress beslöt i mars 2020 att sälja åtta KC-46A Boeing ”Pegasus”-plan till Israel. Ett tankflygplan av senaste modell som kan tanka andra stridsflyg i luften. Det kan samtidigt ta ombord passagerare och utrustning. Avsikten är att KC-46A ska tanka F-35-bombplanen. Israel har dessutom utvecklat kärnvapen utan protester från USAs regeringar, som låtsas som att de inte existerar. För 2021 begärde Trump-administrationen 3.3 miljarder dollar i stöd till Israel och 500 miljoner dollar i stöd till landets missilförsvar. Kongressen antog detta. Israel och USA har gemensamt utvecklat tre robotmissilsystem; Iron Dome, David´s Sling, Arrow II och III, varav Arrow III når högre höjder, har större räckvidd och kan nå så långt som till Iran. (U.S. Foreign Aid to Israel, Congressional Research Service, 2020-11-16) När Israel lurade världspressen att de skulle gå in med marktrupper i Gaza, passade flygvapnet på att fälla 450 ton bomber mot det tunnelsystem som har byggts upp under Gaza för transport av människor och varor. Enligt rapporten från USA:s kongress inledde Israel och USA 2016 ett samarbete för att kartlägga tunnlarna. Med ekonomiskt stöd från USA har de utvecklat ett högteknologiskt system för att upptäcka ljud och vibrationer under marken. Nu tog Israel och USA tillfället i akt att skjuta systemet i sank. Israel har en rad andra vapen, bland annat ett dussintal typer av flygbomber. Flertalet är tillverkade i USA. En del är precisionsguidade. Något vi har sett under Israels krig mot Gaza 2021 då utvalda byggnader smulats sönder, varav 24 skolor. (Se: List of munitions used by the Israeli Air Force) USA drog 2020 tillbaka ett bidrag till Palestina på över 300 miljoner dollar. Biden-administrationen har i år utlovat stöd till palestinierna på 130 miljoner dollar. Av dessa ska 10 miljoner dollar gå till att föra samman olika grupperingar ”vars konflikter kan bero på skillnader som etnicitet, religion, status, klass eller politisk anknytning”. (Matthew Lee, AP 2021-05-14) För USA har Israel varit en pålitlig allierad i Mellanöstern när det gäller USA:s ambitioner att kontrollera oljetillgångarna i området. Med Israels hjälp har USA också kunnat prova ut sina senaste vapensystem. För Israel har USA varit en trogen vapenleverantör. USA har också stött landet, oavsett om det har följt internationella lagar när det gäller att fördriva ursprungsbefolkningen, annektera palestiniers jord och bostäder och utsätta Gazaremsan för ekonomisk blockad. Palestinierna kämpar mot en militär och ekonomisk övermakt, men vägrar att lämna och ge upp sina rättigheter till sitt land. Palestina 2021.05.18 Noam Chomsky beskriver i en intervju med Truthout den politiska bakgrunden till USA:s (skattebetalares) bidrag till Israels militära styrka. (Se artikeln ovan.) För att förstå den nuvarande upptrappningen måste man studera USA:s stöd till Israels politik för att utöka sitt territorium, säger Noam Chomsky. Israel valde 1967 utökat territorium framför säkerhet och diplomati, ett val baserat på en förväntan på såväl materiellt som diplomatiskt stöd från USA. Ett stöd som de också fick. USA:s stöd till Israel ökade markant efter kriget 1967 då Israels seger visade att Israel tillsammans med Saudiarabien och Iran (då under shahens styre) kunde utgöra en säker bas för USAs inflytande i Mellanöstern. Med Abrahamavtalet utökade Trump denna politik och Biden har hittills tagit över dessa program. Att USA:s vapenexport till Israel strider mot lag i USA både för att Israels väpnade styrkor vid upprepade tillfällen varit inblandade i brott mot mänskliga rättigheter och för att Israel har kärnvapen, har hittills inte påverkat exporten. Problemet med Israels kärnvapen har USA hanterat genom att inte låtsas om att de finns. Chicagoskolan
i Sverige 2021.05.15 Vad hände med förhoppningarna? Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg beskriver hur en ekonomisk elit och dess förespråkare sedan 60-talet sökt dupera sin samtid och lyckats skapa om världen. De gör här sitt bidrag till antologin Politik och marknad: kritiska studier av kapitalismens utveckling (Dialogos Förlag 2020) tillgängligt för Kommentars läsare. Kapitlet ”De rikas kontrarevolution - Nyliberalismens kamp mot frihet, rättvisa och demokrati” rör sig mellan de spirande förhoppningarna om en rättvisare värld på 60-talet till dagens - vid den tidpunkten otänkbara - förmögenhetskoncentration, med utflykter till universitet och tankesmedjor runtom i västvärlden, med Timbro som svensk vasall. Ukraina 2021.05.04 Med president Joe Biden i Vita huset fortsätter USA inringningen av Ryssland med hjälp av militäralliansen Nato. Den 2 april 2021 förklarade Biden USA:s ”orubbliga stöd till Ukrainas suveränitet och territoriella integritet gentemot Rysslands aggression mot Donbas och Krim”. Redan 2008 aviserade Nato att Ukraina skulle inlemmas i alliansen. Landet utgör en betydande del av gränsen mot Ryssland. 2014 investerade USA fem miljarder US-dollar i projektet att byta ut regeringen i Kiev. Den sittande regeringen var nämligen emot att ansluta sig till Nato. En kupp samma år ledde fram till att Nato-vänliga krafter i Ukraina tog makten. Rysslands motdrag blev att ta över Krimhalvön som tillhört Ryssland 1774–1954 och som Ryssland fortsatte att administrera militärt enligt avtal med Ukraina. Det skriver Gary Leupp, fil dr i historia vid Tuffs University i Medford, Oregon, i nättidningen CounterPunch. Han hävdar att ”USA:s mål har varit att förvandla Svarta havet till en Nato-sjö och att använda Krim som en Nato-bas”. Gary Leupp skriver vidare att Natos inringning av Ryssland är den enda verkligt betydelsefulla frågan mellan de båda länderna. Men medierna i USA ignorerar den fullständigt. De förmedlar i stället USA-regeringens desinformationskampanjer mot Ryssland vars syfte är att förbereda den allmänna opinionen inför ett kommande krig. Ukrainas president Volodymyr Zelensky antog 2 februari en plan för att tillåta utländska trupper och internationella militära övningar i landet. Planen handlar om att med Natos hjälp inta Donetsk och Lugansk samt Krim. Ukraina säger sig inte väja för att bli skådeplats för en stormaktskonflikt mellan två kärnvapenmakter. Saudiarabien
och Jemen 2021.05.02 Det finns många faktorer bakom det krig som plågat Jemen under mer än sex år. En saudisk kronprins och hans behov av att snabbt etablera sig vid makten är en. Under Jemens ”arabiska vår” 2011 hoppades många på en ny demokratisk tid. Men det var också många som ville säkra ett fortsatt auktoritärt styre. Den saudiske kronprinsen, Mohammed Bin Salman, MBS, gav sig in i ett krig som skulle säkra makten för hans jemenitiske marionett, den avsatte Ali Abdullah Salehs vice president Abdrabbuh Mansur Hadi. Det skulle fixas på några veckor. Sex år av förödande krig senare står MBS inte närmare den typ av fred han ville se. Houthirörelsen hotar att inta det enda område som ”den internationellt erkända regeringen” kontrollerar i landets norra tätbefolkade del och har riktat flera attacker in på saudiskt territorium. MBS själv har dessutom blivit känd för att ha beordrat styckmord på en journalist. Saudiarabien visar nu alla tecken på att vilja ta sig ur kriget, särskilt som USAs nye president vill minska sin roll i detta krig som varken var snabbt avklarat eller ger ära. Dock vill varken MBS eller Biden ses som förlorare och ingen av dem vill se Iran som en indirekt vinnare. Såväl USA som Storbritannien fortsätter sin vapenexport till de krigförande. Liksom Sverige där Förenade Arabemiraten, UAE, toppade vapenexportlistan 2020. Under rubriken Killer Prince ger Tariq Ali, historiker, författare och filmare, såväl bakgrund som analys i New Left Reviews blog Sidecar. Frankrike 2021.04.26 Gång på gång har Frankrike gett sig in i krig eller krigsliknande operationer i det som en gång var dess kolonier: Mali, Mauritania, Burkina Faso, Niger, Chad. Varje gång är de tidigare militära insatsernas förlopp glömda, enligt Régis Debray, som i artikeln Macron's wars i New Left Review påvisar det gemensamma, genanta mönstret i interventionerna. I första fasen visar sig en nationell eufori. Man går heroiskt ut för att bekämpa en ”ism” och då har det ingen betydelse att olika versioner av ismen ifråga också bekämpar varandra. Sådant ser den nationella retoriken, okunnig om lokala förhållanden, bort från. Inledande framgångar blåser upp entusiasmen. De som kan något om de platser där de militära insatserna görs ges inte stort utrymme. Fas två kännetecknas av misströstan. Den inledande militära överlägsenheten visar sig inte hålla för ett utmattningskrig, landet söker stöd, men Frankrike är inte tillräckligt mäktigt för att skapa en ”internationell koalition”. Nu försöker man utbilda soldater inom den gren av nationen man kommit för att skydda. I tredje fasen görs hemliga förberedelser för att dra tillbaka styrkorna. Man lämnar åt de utbildade styrkorna att hantera ett än större kaos och vänder stumt blad utan att ställa frågan ”[Hur] kan ett 100-till-ett-förhållande i fråga om konventionella styrkor misslyckas varje gång?” Haiti 2021.04.23 Det fattiga Haiti har upplevt politiska kriser sedan självständigheten år 1804, som USA inte erkände förrän 60 år senare, skriver den pensionerade barnläkaren och journalisten W.T. Whitney Jr. i nättidningen Counterpunch. Sedan tre år tillbaka demonstrerar miljontals haitier i protest mot höjda oljepriser, mot att jordbruket utarmats sedan landet tvingats öppna sina marknader och USA öst in subventionerat ris och socker, och mot regeringsmedlemmar som förskingrat miljardbelopp. President Jovenel Moïse, en bananmagnat som sitter på posten sedan början av 2017 efter ett val där bara 18 procent av väljarkåren röstade, stängde parlamentet i januari 2020 och regerar genom dekret. Haiti plågas också av ständiga mord och massakrer som begås av en mängd kriminella ligor, de flesta enligt uppgift organiserade och finansierade av makthavare eller direkt stödda av imperialistmakterna, skriver Whitney. USA har i olika omgångar ockuperat landet militärt, stött diktatorer och statskupper. I bakgrunden ser författaren rasistiska drivkrafter. USA 2021.04.05 Att hundratusentals migranter flockas vid USAs södra gräns beror på hur de har det i sina hemländer. Och hur de har det där har ett samband med USAs politik. Eve Ottenberg visar i CounterPunch hur USAs politik har gjort länder som Honduras, Guatemala och El Salvador omöjliga att leva i. Befolkningen flyr för sina liv och samlas vid USAs gräns. Dessa centralamerikanska länder har alla varit testområden för USAs stöd till antikommunistiska uppror och ekonomiska nyliberalism. USA har, inte bara under Trump utan även tidigare, aktivt bidragit till att störta regeringar som försökt genomföra någon sorts välfärdsreformer. När nu konsekvensen av denna politik – stora skaror på flykt från förödelse, mord och dödspatruller i Centralamerika – syns vid det egna landets gräns, förfasar sig USAs höger. Frågan är hur USAs nya regering, Bidens, kommer att hantera det problem USAs politik skapat. Kuba 2021.03.22 Kuba har framställt två vacciner mot covid-19, det ena, Sovereign I, avsett att höja antikroppsnivån hos tidigare smittade människor, och det andra, Sovereign II, håller på att färdigtestas på ett omfattande befolkningsunderlag på Kuba och i Iran. Planerade 100 miljoner doser Sovereign II kommer att räcka för Kubas hela befolkning, och resterande 70 miljoner doser ska skickas till länder som Vietnam, Iran, Pakistan, Bolivia och Nicaragua, skriver journalisten och pensionerade barnläkaren W.T. Whitney Jr. i nättidningen Counterpunch. En del av alla råvaror som krävs för denna enorma satsning måste upphandlas utomlands, vilket försvåras och fördyras av blockaden. Ytterligare två vacciner mot covid-19 är under utveckling och inledande testning, det enda i form av näsdroppar och det andra injektion. W.T. Whitney Jr. nämner också att Kuba dagligen publicerar utförlig statistik, med antal nya konstaterade fall, hemort, ålder och smittkälla fall för fall, intensivvårdsfall med aktuell status för vart och ett, samt avlidna. Den 19 mars registrerades enligt internationell statistik 66 758 sjukdomsfall och 394 avlidna i Kuba, i Sverige samma datum 744 272 resp. 13 262. Mellanöstern 2021.03.13 Nättidskriften MERIP, Middle East Research and Information Project, har öppnat sina texter för alla intresserade. I det senaste numret konstateras först att närvaron av läkare där de bäst behövs – där krig och konflikt pågår – är liten. Många har gått i exil. I en presentation av numret och i sju djupgående artiklar beskrivs hur sjukvård ändå bedrivs. De spänner över Egypten, via Gaza, Libanon och Syrien, till Irak. Till en klinik i Libanon kommer skadade människor från flera av dessa länder. Kliniken vid American University of Beirut (AUB) har under ledning av plastikkirurgen Ghassan Abu Sittah gått från kosmetisk kirurgi till att operera krigsskador och att rekonstruera fysiska missbildningar hos barn. - Patienter kom till Beirut inte bara med skador och mikrober som infekterade deras sår, utan också med sina berättelser om vad som hände annorstädes – i Basra, Kurdistan, Syrien, Deir Ezzor, Homs, Jemen, berättar han. Skillnaden mellan läkararbetet på kliniker i väst, där Ghassan Abu Sittah är utbildad, och vid AUB är djup. Specialiseringen i USA och Europa – i knäkirurgi, ryggkirurgi, höftkirurgi och så vidare – medför inte den kompetens som fordras för en så bred verksamhet som på AUB: ”att öppna en mage eller ett kranium, företa ett kejsarsnitt … [vid benbrott] applicera en yttre fixtur”. Kliniken tvingas rekrytera äldre läkare med mera generella kirurgikunskaper från till exempel Indien, Egypten och Jugoslavien. Läs mer: The Evolution of Conflict Medicine in the Middle East – An Interview with Ghassan Abu Sittah. Numrets övriga titlar framgår här. Nyliberalism 2021.03.08 Minns ni skandalbygget Nya Karolinska i Stockholm som blev alldeles för dyrt, försenat och försett med allahanda fel, som IT-fiaskon? Det är det mest ökända exemplet i Sverige på sk Offentlig-Privat Samverkan, också kallat OPS. Sjukhuset har utsetts till den 14:e dyraste byggnaden i världen. Den avsatte sjukhusdirektören uppges ha tjänat 237 000 kronor i månaden, enligt Vårdfacket. Närmare en miljard spenderades på managementkonsulter, osv. Men Nya Karolinska är bara ett exempel på en rad för skattebetalarna katastrofala affärer och OPS en favoritmetod för att överföra skattepengar till kapitalintressen. Det skriver den amerikanske aktivisten och författaren Pete Dolack i en aktuell genomgång ”Privata sektorn är bara effektiv på att sko sig på offentliga medel.” Bygget av vattenledningar, avloppssystem, elanläggningar, motorvägar, sjukhus och annan infrastruktur har blivit föremål för avtal där skattebetalarna förlorat och företag tjänat storkovan. Rapporten som artikeln baseras på har sammanställts av European Federation of Public Service Unions (EPSU), en sammanslutning av åtta miljoner offentliganställda från 250 fackföreningar runt om i Europa, och från Eurodad, ett nätverk för 49 ideella organisationer. Rapporten ger en förödande bild av OPS: ”Den uppges tillhandhålla resurser, effektivitet och nytänkande. Men verkligheten är en annan.” Åtta skäl emot räknas upp: 1. OPS kommer inte med nya pengar, utan dolda skulder. 2. Lånekostnaderna blir större än när regeringar lånar. 3. Myndigheterna står för risken när något går snett. 4. Pengarna utnyttjas inte bättre. 5. Jakten på effektivitet kan leda till slarv. 6. OPS garanterar inte att tiden hålls eller att budgeten följs. 7. Avtalen är ogenomskinliga och kan medföra korruption. 8. OPS påverkar offentliga prioriteringar och kan leda till nedskärningar på andra håll. Uppfinningsrikedomen känner inga gränser. Det finns även företag som vill privatisera vädret. Staten
och kapitalet 2021.03.06 Brittiske författaren och journalisten Jonathan Cook gör en provokativ formulering om statens roll i artikeln The Planet Cannot Heal Until We Rip the Mask Off the West’s War Machine: ”staten är inte till för att representera väljare eller upprätthålla demokratiska rättigheter och värden; den är ett redskap för att möjliggöra och legitimera ansamling av förmögenhet och makt i allt färre händer”. Vi har, i olika välfärdsländer, lyckats göra staten mindre ensidigt inställd på att gynna kapitalet, en utveckling som dock inte kan tas för given. Artikeln handlar därmed framför allt om USA och Storbritannien. Men den innehåller också en mer generell kritik av staters tendens att blunda för, eller förneka kapitalismens destruktivitet. Det är samma skadegörelse som privatägda ”mainstream media” tagit till uppgift att antingen inte redovisa, eller ge felaktiga förklaringar till, enligt författaren. En drivande kraft i senkapitalismen är vapenindustrin, som behöver konfliktzoner eller krig för sin tillväxt. Här gör Jonathan Cook en utvidgning av begreppet ”externalitet” - inte bara kostnader, för förstörelse och skador, utan också lidande och död i spåren av allt större profiter läggs på och uthärdas av andra. Han illustrerar hur brittiska staten, samtidigt som Storbritanniens sociala program försummas, medverkar till att gynna inhemsk vapenindustri, med antalet brittiska militärbaser runtom i världen: 145. USA 2021.02.27 En kort analys av hur stor andel av BNP som USA:s löntagare får ut visar att den minskar. Kurvan är visserligen ojämn, men trenden är klar: andelen låg kring 66 procent 1980-90, nu är den kring 62 procent. Men det är värre än så, skriver forskarna i politisk ekonomi, Jonathan Nitzan och Shimshon Bichler, eftersom andelen löntagare av den vuxna befolkningen är större än tidigare; det är alltså fler som delar på de 62 procenten. I genomsnitt får varje löntagare idag ut omkring 10 procent mindre i andel av BNP än under perioden 1980-90. Artikelns frågande titel ”Can Capitalists Continue to Squeeze the Income Share of Employees?” besvaras inte, men författarna konstaterar att ska kapitalisterna lyckas fordras ”allt större doser våld och framkallande av mer och mer rädsla”. De tillägger: ”eftersom större maktutövning bjuder större motstånd står också ett kraftigt bakslag i utsikt”. Och om maktfördelningen mellan kapitalister och löntagare närmar sig vad ett samhälle kan tåla ”[är] Trump bara en början”. Djurfabriker 2021.02.23 Storindustrin tar över grisproduktionen. I Kina och USA når den oanade höjder. Världsledande grisproducent är Kinas WH Group. USA:s stora grisuppfödare Smithfield Foods har köpts upp och ingår numera som dotterbolag i WH Group. Nästan en tredjedel av USA:s grisproduktion exporteras till Kina. USA behövde 2020 pengarna och Kina fläsket. Trots hög smittspridning av covid-19 bland arbetare i grisindustrin i USA fick president Trump igenom en order att grisfabrikerna skulle vara fortsatt öppna. Grisen har blivit en vara vilken som helst och föds upp högindustriellt. Djuret har förlorat sitt värde som levande social varelse. I Sverige sker grisaveln i mindre skala. Men på slakterierna praktiseras fortfarande den smärtsamma bedövningsmetoden ”koldioxid”, trots kritiska forskningsrapporter från Lantbruksuniversitetet till Jordbruksverket som är tillståndsmyndighet. Det skriver Eva Brita Järnefors i dagensarena.se. Läs mer: Dagensarena.se När grisen föstes in i storindustrin Jemen 2021.02.11 FN och dess olika organ har under flera år påpekat att Jemen är världens största humanitära katastrof och att landet står på randen till hungersnöd, men underligt nog är det få som säger att Jemen faktiskt redan är drabbat av hungersnöd. FN har ännu inte deklarerat att hungersnöd råder i Jemen enligt the Integrated Food Security Phase Classification (IPC), den skala för matbrist, hunger, som används av FN. Det kan bero på att en sådan deklaration skulle vara politiskt känslig då bland andra USA och Saudiarabien, som båda är viktiga bidragsgivare till FN, medverkat till att hungern skapats. Kamel Jendoubi, ordföranden i FNs expertgrupp för Jemen, rapporterade i december till säkerhetsrådet att svälten är avsiktlig: ”Civila i Jemen svälter inte, de svälts av konfliktens parter.” Båda sidor i konflikten medverkar till hungern, men Saudikoalitionen bär den största skulden med sina flygattacker och blockader. Del i skulden har också alla stater, Sverige är en av dem, som år ut och år in talar om Jemens lidande, men inte låter denna insikt påverka vare sig handel, särskilt då vapenhandel, eller diplomatiska kontakter. Det var Obamaregeringen som drog in USA i kriget i Jemen, med drönarkrig mot ”terrorismen” och stöd till Saudikoalitionen som ett sätt att slå mot Iran. Detta var ett av mycket få inslag i Obamas politik som Trump gillade och arbetade vidare på. Frågan är hur Bidens regering ska ta sig ur kriget och om de vill det, även om de tillfälligt hävt Trumps terrorstämpel av Houthirörelsen och sagt att de ska se över vapenexporten. Charles Pierson, Counterpunch, ser en politisk avsikt bakom den jemenitiska svält som nu förvärras. Läs mer: A Yemeni Famine Made in Washington and Riyadh Läs mer:America Is Complicit in Yemen Atrocities. Biden Says That Ends Now. Västsahara 2021.02.10 I december 2020 meddelade Donald Trump att han erkänner Marockos anspråk på överhöghet över Västsahara, detta i utbyte mot att Marocko normaliserar sina förbindelser med Israel. Därigenom trotsade han bland annat FN:s och Haag-domstolens erkännande av Västsahara som ”icke självstyrande territorium”, det vill säga koloni. Det skriver socialantropologen Alice Wilson i nättidningen Democracy in Africa. I december var läget redan ytterst spänt. Marockansk militär hade i november skjutit mot protesterande västsaharier vid en gränsövergång till Mauretanien, och det 30-åriga eldupphöret mellan Marocko och Västsahara bröts. Trumps erkännande äventyrar utsikterna till en fredlig lösning. Frågan är hur Joe Biden kommer att ställa sig till Västsaharas rätt till självbestämmande. Marocko invaderade och ockuperade delar av Västsahara 1976, efter det att Spanien dragit sig tillbaka från sin gamla koloni. Sedan dess har tusentals västsaharier levt under förtryck eller tvingats i landsflykt. FN erkänner befrielserörelsen Polisario som det västsahariska folkets rättmätiga representant. Enligt ett avtal som FN förhandlade fram mellan Polisario och Marocko skulle en folkomröstning om Västsaharas status ha hållits år 1992, men den har ännu inte ägt rum. 2012 beslöt Sveriges riksdag erkänna Västsahara som stat, men beslutet verkställdes inte av den dåvarande alliansregeringen. I januari 2016 meddelade s-mp-regeringen att Sverige inte skulle erkänna Västsahara. I ett debattinlägg i GP i slutet av förra året fördömer två representanter för mp Trumps ”krokben för fredsprocessen” och skriver: ”Miljöpartiet vill också att Sverige erkänner Västsahara som stat […] och ett svenskt erkännande skulle sända en viktig och tydlig signal till omvärlden”. Israel 2021.02.07 Att få igenom stöd till fattiga familjer i USA har tagit månader av debatt i kongressen. Årets dollarmiljarder till Israel krävde däremot knappt någon debatt, vare sig om mängden dollar eller eventuella motkrav om att respektera mänskliga rättigheter. I fråga om stöd till Israel är det ingen större skillnad på republikaner och demokrater, även om Trumpregeringen varit mer högljudd. När Bernie Sanders som en av få försökte kräva respekt för mänskliga rättigheter som förutsättning för biståndet blev svaret från Biden att ”idén att jag skulle dra tillbaka militärt stöd (...) från Israel är bisarr”. Israel är sedan andra världskriget den stat som tagit emot mest stöd från USA. Under Obamaregeringen slöts ett tioårigt avtal om militärt stöd mellan USA och Israel som höjde beloppen jämfört med avtalet före. Avtalet ger Israel 38 miljarder dollar i militärt stöd för budgetåren 2019-2028 från USA. Utöver de miljarder som genom åren gått till Israels militär förs varje år stora summor över som skattebefriade gåvor till olagliga bosättare. För palestinier råder inte samma generositet från USA. Sedan snart två år har USA stoppat allt stöd till såväl UNRWA (UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees) som den palestinska myndigheten på Västbanken. Ramzy Baroud, The Palestine Chronicle, avslutar sin artikel med att den som tror att USA kan spela en konstruktiv roll för att skapa en rättvis fred i Palestina inte bara visar en oförsvarlig naivitet utan också avsiktlig okunnighet. Recension
av Piketty och Bengtsson: 2021.02.05 Den franske nationalekonomen Thomas Pikettys nya bok Kapitalet och ideologin recenseras av Kenneth Hermele, även han nationalekonom och med ett förflutet i tidskriften Kommentars redaktion. Boken är en genomgång av kapitalismens historia – från slavsamhällen till en fritt flytande kapitalism. Tonvikten ligger, enligt Hermele, på faran av att den nationalistiska högern stärks på grund av den ”ojämlikhetsordning” som Piketty hävdar råder i stora delar av världen. Sverige spelar en speciell roll för Piketty, både som förebild och avskräckande exempel, skriver Hermele. I den delen av verket lutar sig Piketty mot ekonomhistorikern Erik Bengtsson. I boken Världens jämlikaste samhälle? gör han upp med myten att den svenska modellen bygger på det gamla, jämlika bondesamhället. Fram till 1920-talet är Sverige både ojämlikt och odemokratiskt. En tiondel av befolkningen tjänade vid 1900-talet cirka 50 procent av den samlade inkomsten. Vad Piketty gillar är att folkrörelser och politik under 1900-talet förvandlar Sverige till jämlikhetens hemort. Han följer sedan utvecklingen i Sverige med Bengtssons hjälp, och ser landet åter förvandlas till ojämlikhetens hemort. Tonvikten i Pikettys analys finns i ideologin. Bengtsson lyfter också fram en ”politisk-ekonomisk elit” som på 1980-talet valde en annan väg för Sverige. För att göra slut på ojämlikheten i Europa, anser Piketty, att skatteuttaget måste höjas och kapitalets rörlighet regleras. Men, skriver Hermele, det är ”oklart varifrån den politiska kraften ska komma”. Alliansfrihet? 2021.02.01 ”Det svenska folkets ovilja att ansluta landet till Nato har regeringen löst genom att i stället ingå ett direkt försvarssamarbete med USA”, skriver Eva Brita Järnefors i dagensarena.se. Med denna militära avsiktsförklaring från 2016 genomförde Sverige och USA i höstas i svenska skärgården deras största och längsta militära övning. Syftet var att träna för ”gemensamma snabba operationer”. USA:s huvudfiender i dag är Kina och Ryssland, enligt Pentagon. I övningen i Östersjön ingick därför enheter ur USA:s tre försvarsgrenar: armén, flyget och flottan samt specialförband. Sverige deltog med liknande styrkor. Det var en gemensam övning inför ”en kris i det baltiska havsområdet”. Vid finalen 13 november eskorterade svenska Jas-39 Gripen-plan en krigsarmada av stridsflyg från USA genom svenskt luftrum till Estland. Särskilt uppskattat var att de flög över Gotland – ”ett osänkbart hangarfartyg för flyg” – som David Perkins, fyrstjärnig general från USA, kallat ön. USA och Nato genomför årliga stora militära övningar i Östersjön. Under de två senaste åren har USA dessutom sänt ut B52-plan på kärnvapenrundor där de simulerar anfall mot ryska och kinesiska militära installationer, enligt Mikael T Klare, professor emeritus i freds- och säkerhetsfrågor i USA. Läs mer: När USA intog svenska skärgården, dagensarena.se Bolivia 2020.12.16 Valet i Bolivia i oktober, 11 månader efter högerkuppen mot president Evo Morales, slutade i seger för hans parti MAS (Movimiento al Socialismo) och presidentkandidaten Luis Arce, som fick hela 55 procent av rösterna. Partiet tycks också ha vunnit majoritet i kongressen, vilket borgar för manöverutrymme, skriver Nicole Fabricant, universitetslärare i antropologi, i NACLA. Hon tillskriver segern Bolivias historiskt starka sociala rörelser. Dock väntar stora utmaningar. Under Evo Morales tid hade man tack vare stora ekonomiska framsteg lyckats mer än halvera den extrema fattigdomen från 38,28 procent av befolkningen år 2006 till 15,2 procent år 2017. Efter statskuppen har det statliga stödet till bostäder och mat avskaffats och ekonomin öppnats för transnationella bolag. Budgetunderskott och arbetslöshet har vuxit. Arce, som var finansminister under Evo Morales, beräknar att högerregeringens nyliberala politik fick ekonomin att gå tillbaka med 5,6 procent mellan november 2019 och mars 2020, alltså innan pandemin slog till. Arce planerar nu att utvidga biodieselproduktionen och industrialisera de stora litiumreserverna, vilket skulle gynna Bolivias arbetande folk, men kan leda till allvarliga miljöproblem. Peru 2020.12.10 I början av november lyckades en grupp korruptionsmisstänkta kongressledamöter avsätta den sittande peruanske presidenten Martín Vizcarra. Det ledde till omfattande protester, där två studenter dödades och hundratals skadades i våldsamma polisinsatser. En interimspresident vid namn Manuel Merino tillsattes snabbt, men demonstranterna tvingade honom att avgå redan påföljande dag. Kongressen ersatte honom till slut med industriingenjören Francisco Sagasti, som kommer att inneha posten fram till de allmänna valen i april 2021. Bakom demonstrationerna, de mest omfattande någonsin i Peru, stod hundratals små organisationer som bildats via Instagram, Twitter, TikTok och Whatsapp-grupper, skriver Verónica Hurtado Lozada, doktorand i statsvetenskap, i NACLA. En av dessa är den Gröna Brigaden, en ny aktivistgrupp som ger läkarvård till polisvåldets offer. Peru är ett av världens mest covid-19-drabbade länder, och en hård nedstängning med galopperande ekonomisk tillbakagång råder. Därför samlas människor på många olika platser i landet, till exempel i Cuzco, där 18 000 personer genomfört fredliga demonstrationer och dansparader. Klimat 2020.12.09 Arktis är redan två grader varmare än i förindustriell tid. Dess värmereflekterande is krymper och ger plats för värmeabsorberande hav. Växthusgasen metan frigörs från frusna havsbottnar i tidigare okänd omfattning. Stora depåer av metangas bryter igenom Sibiriens tinande permafrost och lämnar kratrar efter sig. Tinande sibiriska marker avger koldioxid som tidigare bundits i permafrosten. Klimatkollaps och global kamp om nyckelresurser befaras inom brittiska försvaret. Under året som gått har atmosfärens koldioxidhalt fortsatt att öka. Djurfabriker Under de senaste 20 åren har pandemier spritt sig slag i slag: Sars, 2002, svininfluensa, 2009, MERS 2012, denguefeber, 2014, afrikanskt zikavirus 2015, ebolavirus, 2016, afrikansk svinfeber, 2018 och covid-19, 2019. ”Det har visat sig att koncentrationen av djur i fångenskap har varit den främsta bidragande orsaken till detta uppsving för pandemier”, skriver Martha Rosenberg, undersökande hälsoreporter, i Counterpunch. Hon beskriver fågelinfluensans härjningar i USA bland hönsfåglar som pågått sedan 2015. Ett annat stort problem med uppfödningen av höns i USA är den omfattande vaccineringen. Det ledande företaget Merck har 30 olika vaccin för höns. De torgför också vaccin för boskap, grisar och fiskar. Antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen av grisar är också känt sedan länge. I Mexiko expanderar grisindustrin i flera provinser. Försäljningen till Kina har ökat kraftigt sedan den afrikanska svinfebern minskade den inhemska produktionen där. 2009 bröt svininfluensan ut på en fabriksuppfödning av grisar som tillhörde Smithfield Foods i provinsen Veracruz. 280 000 människor i världen dog i den pandemin. Utbyggnaden av storskalig grisuppfödning fortsätter i Mexiko. Miljöorganisationer visar på de ”extrema förhållanden som djuren lever under”. Urinnevånarna på Yucatán-halvön kritiserar regeringen för att de inte har blivit tillfrågade om denna utveckling av industrier med tusentals grisar. I stället har små familjegårdar med grisuppfödning tvingats stänga. TIPS INFÖR JULEN: Programserien I matindustrins spår handlar om flera aspekter av den globala matindustrin. Matsvinn, vattenanvändning och GMO. Klimatförstörelse och orättvisor. Det åttonde avsnittets belysning av fläskindustrin är en skarp påminnelse om vikten av att välja rätt julskinka – om någon alls. Programmen ligger kvar året ut. Till
minne av Robert Fisk Minnestexter har publicerats i massmedier över hela världen, bland andra Independent, Guardian, Al Jazeera. Tidskriften Kommentar har under åren länkat till det han skrivit om minnet av Hiroshima, om drönarkriget och om Israels förhållande till Palestina – och USAs till Israel. Texterna har tyvärr inte förlorat i aktualitet. Regeringen
uppmanas 49 länder hade hittills hörsammat FN. En röst återstod på morgonen den 24 oktober för att konventionen skulle börja gälla. På kvällen kom beskedet att även Honduras hade undertecknat. Konventionen förbjuder anskaffning, tillverkning och användning av kärnvapen. Inget land med kärnvapen, eller Nato-land för den delen, har skrivit under konventionen. Bland undertecknarna finns både stora och små länder från alla världsdelar, till exempel Sydafrika, Thailand, Nya Zeeland, Mexiko, Österrike, Irland och Vatikanstaten. 50 länder har således undertecknat FN:s konvention om förbud av kärnvapen vilket innebär att detta förbud gäller från och med nu. Ur brevet till regeringen: Undertecknarna av detta brev anser att regeringen utan dröjsmål bör signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. ”Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. (…) Ett kärnvapenkrig kan leda till klimatförändringar som kan hota allt liv på jorden ... Läs mer Läs debattartikel i Aftonbladet med underskrifterna här. USA-Latinamerika Trump vill också blockera Kinas växande närvaro i latinamerikanska utvecklingsprojekt. Kina har observatörsstatus i OAS och blev medlem i IDB år 2008. Sexton latinamerikanska regeringar tänker stödja USAs kandidat, under det att Argentina, Chile, Costa Rica and Mexiko försöker få valet uppskjutet. Den linjen förordas också av EUs höge representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrel. Till
Sveriges regering: Sverige stödde FNs konvention mot kärnvapen när den antogs 2017, men har inte ratificerat den. För att den ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar den. På årsdagen av bombningarna skrev Thomas Hammarberg på Dagens Arena om hur Sveriges hållning till avtalet förändrats sedan 2017. 2017 varnade han för det inflytande USAs då relativt nytillträdde president kunde få över svenska beslut. Nu tycks ett hägrande medlemskap i Nato väga tungt för vissa svenska politiker. Varningar för kärnvapenhotet kommer kontinuerligt från ICAN och fredsrörelser världen över, bland dem Svenska Freds. Svenska läkare mot kärnvapen delar varje år ut ett antiatombombsdiplom. I år gick det till Max Tegmark, svensk-amerikansk fysikprofessor som varit engagerad i frågan sedan han som 14-åring insåg att vuxna inte hade den koll han trodde. Max Tegmark skrev 2017 en debattartikel i DN där han bemötte kärnvapenanhängarnas argument. När han apropå priset 2020 intervjuades i Dagens Nyheter sa han att han skäms över Sveriges ryggradslösa hållning. ”Svenska regeringen har blivit bästis med amerikansk militär.”
Öppet
brev till Trump och Biden Organisationerna kräver att kvävande ekonomiska sanktioner ska upphöra, att USAs vapenförsäljning och militarisering av regionen ska avslutas, att politisk inblandning i val och interna frågor ska upphöra, att alla människors rätt till mänskliga rättigheter ska stödjas och att en human immigrationspolitik införas samt en rättvis ekonomiska politik. Bland undertecknarna finns tidskriften Nacla, som rapporterat om Amerika sedan 1967. Läs hela brevet här och se listan på alla undertecknarna.
Centralamerikas
hotade lungor Trots förbud avverkades hela 52 procent av skogen mellan 2000 och 2018, främst till förmån för olaglig boskapsuppfödning, och det fortgår i allt snabbare takt, skriver filmaren och frilansjournalisten Melissa Vida. Skog röjs också i området runt reservatet för att i stället odla oljepalmer. Hundratals fågelarter, sengångare, jaguarer och många andra växter och djur hotas nu. Även lokalbefolkningen, som tvingats ta på sig uppgiften att själva försvara sina rättigheter, lever under hot. I oktober förra året mördades fem personer på grund av en äganderättskonflikt och kort därefter dödade beväpnade nybyggare fyra medlemmar ur Mayangna-folket och brände ner 16 hus. Atlantkustområdet har nonchalerats av landets olika regeringar ända sedan Somoza-diktaturen. När sandinisterna återtog regeringsmakten år 2007, förbättrades relationerna, men år 2013 skrev president Ortega under en koncession som gav ett kinesiskt bolag rätt att bygga och driva en kanal från Atlant- till Stilla Havs-kusten, rakt igenom Ramas och Kriols område. Ortega har enligt en del bedömare blivit en nyliberal pragmatiker med vänsterdiskurs å ena sidan, men nära relationer till företagareliten och Internationella valutafonden å den andra. Efter studentprotesterna år 2018 ses allt fler soldater och allt färre miljöorganisationer i Indio Maíz. Göran
Therborn: ”Med de skärpta konflikterna under pandemin har ett krig mellan USA – Kina blivit en påtaglig risk.” Det är inte bara de med politiskt inflytande i USA som ser Kina som ett oacceptabelt hot utan även de ledande inom EU, i Storbritannien och Japan. Situationen påminner enligt Therborn om den före 2:a världskriget då Tyskland utmanade Storbritannien och Japan USA. Pandemin har också satt strålkastarljuset på hur effektivt olika regeringar har hanterat pandemin. Therborn noterar att i östra Asien är dödstalen i covid-19 betydligt lägre än i Europa och Nordamerika. I Sverige har virusutbrottet avslöjat att den svenska välfärdsstaten är urholkad genom kommunalisering, privatisering och nyliberalisering. Hälsovården har fragmentiserats. Och äldrevården överlämnats åt regional och lokal högerstyrd kapitalackumulation ”vilket varit förödande” framför allt i Stockholm – utsatt för mycket virus. Ojämlikheten i världen har ökat i och med pandemin. Även om USA:s finansiella underskott beräknas uppgå till en fjärdedel av landets budget och eurozonens och Storbritanniens underskott beräknas till 12–13 procent är det ”en lyx som förnekas länderna i tredje världen”, skriver Göran Therborn. Han ser också en global klasstruktur bestående av sex klasser med olika erfarenheter av pandemin. Den första är ägarna och ledarna för storkapitalet som antingen gjort stora vinster eller förlorat ekonomiskt. Medelklassen delar han in i de som tjänas och de som tjänar. De som tjänas är antingen anställda direktörer, professionella eller småföretagare. De som utför tjänsterna – servicearbetarna – står samtidigt i frontlinjen mot covid-19-smittan. I de två övriga klasserna ingår de arbetslösa arbetarna; de permitterade som får viss statlig ersättning och daglönarna, ofta migranter med minimala skyddsnät. Pandemin har enligt Therborn förstärkt åtminstone tre demokratiska, sociala rörelser: den antirasistiska rörelsen och rörelsen mot kvinnovåld och mord samt jämlikhetsrörelsen i vilken många framträdande ekonomer ingår. Göran Therborns artikel Opus Magnum: How the Pandemic is Changing the World ingår i Thesis Eleven online project: Living and Thinking Crisis. Corona
och Big Business Metoden användes även under finanskrisen 2008, efter att spekulanter drivit världsekonomin till konkursens brant. Enbart den amerikanska regeringen hällde då 16,3 biljoner (16 300 000 000 000) dollar över samma krafter som fått ekonomin att bryta samman. Ett av problemen med kvantitativa lättnader är att priset på de utgivna värdepapperna sjunker när utbudet ökar. Kapitalisterna söker sig då istället till aktiemarknaden, där priserna går upp och nya finansbubblor kan uppstå. Pengarna som inte hittar profitabel avsättning hamnar hos bankerna och ökar deras vinster. Det är osäkert i vilken mån de går till produktiva investeringar som får fart på ekonomin. Vi ser nu samma mönster i covidkrisen, skriver Pete Dolack, i Counterpunchartikeln The Political Economy of Covid 19. Han visar hur mycket av stimulanspengarna som i USA går till Big Business istället för till exempelvis småföretagare som kämpar för sin överlevnad och för att kunna behålla sina anställda. Pete Dolack är författare och engagerad i flera organisationer. USA Inkomstklyftan mellan vita och svarta är djup som Grand Canyon, skriver Lee Camp. Enligt uppgifter från år 2014 är svarta hushålls tillgångar mindre än 7 cent för varje dollar som ägs av vita hushåll. Enligt en annan undersökning gör lagstiftningen att oproportionerligt stort ekonomiskt stöd har gått till vita bostadsområden i jämförelse med svarta, när de drabbats av naturkatastrofer. Oproportionerlig är också den andel som svarta och latinos andas in av alla luftföroreningar, som till övervägande del förorsakas av vita amerikaners konsumtion, detta enligt en tredje rapport. Och strukturrasismen finns där, oberoende av vem som sitter i Vita Huset. Palestina Amahl Bishara har på merip.org skrivit en artikel om verkligheten bakom den palestinska kampen för en stat där hon betonar vikten av att se bakom den formella politiska processen. Palestinierna tvingades efter 1948 att leva på skilda platser, under skilda förhållande och lagar, och deras möjligheter till motstånd har därför tagit olika uttryck. Amahl Bishara är docent i antropologi och har bland annat skrivit en bok om journalistiskt arbete i Palestina. Annekteringshotet är nära i tid nu. Valen både i Israel och USA gör det angeläget för Netanyahu att genomföra projektet. Frågan är dock inte ny, de två israeliska fredsorganisationerna B’Tselem och Peace now har under flera år skrivit om Jordandalen, förtryck, evakueringar och planer och inte minst om varför Israel är så intresserat av att annektera området. Corona Redan på Arlanda spred alpturisterna coronavirus när de i början av året kom hem med smitta från Italien, Österrike, Schweiz och Frankrike. Flyktingar från Somalia, Irak och Syrien, som arbetar som städare, kassörer och taxiförare, mötte dem, och smittades. De tog sedan smittan med sig hem till Järvaområdet där de bor trångt med barn och far- och morföräldrar. Den 22 mars kom larmet från Svensksomaliska läkarföreningen: Sex av 15 döda i Stockholms län är svensksomalier. Därefter har siffran mer än fördubblats. I en essä i Dagensarena.se reder Eva Brita Järnefors ut varför servicearbetare i mindre åtråvärda bostadsområden är mer utsatta även för riskkapitalister. De köper upp nedgångna bostadsområden där fattiga familjer bor, renoverar enligt ett lågprisprogram och höjer hyrorna markant. Vinsten går till de utländska ägarna. Det brukar pratas om att nyanlända flyttar till samma bostadsområde som sina tidigare landsmän, skriver Eva Brita Järnefors, men påpekar: Det gör även höginkomsttagare! Norrmalm är populärast bland dem. Skillnaden i inkomster mellan Stockholms stadsdelar är stor. Corona Auktoritära och smygfascistiska regeringar världen över anklagar journalister för att sabotera deras ”hjältemodiga” men i verkligheten bristfälliga insatser mot corona-virus. I länder som Ryssland, Thailand, Tanzania och flera Gulfstater har nya lagar införts mot vad som godtyckligt klassas som ”fake news”. Sålunda hotas journalister i Ungern med fem års fängelse. Turkiet höll i slutet av maj 102 journalister och kritiker fängslade, anklagade för “terrorism”. I Kashmir bryts plötsligt internet- och telefonförbindelserna, och smittspårning och vård drabbas. En läkare i Bosnien har åtalats för att skapa “skräck och panik” efter att ha påtalat avsaknaden av respiratorer på ett sjukhus. Läs mer International Press Institute presenterar ett utförligt kalendarium med början den 5 februari med för dagen (1 juli) 411 skrämmande fall av censur, nya begränsande lagar, nekad åtkomst till offentliga handlingar, fängslanden, misshandel och tortyr av journalister i olika länder, med pandemin som ursäkt. Läs mer Indonesien Kommunistpartiet drev kvinno- och kulturförbund och hade anknytning till fackförbundet SOBSI som organiserade flertalet arbetare. Partiet hade ett starkt folkligt stöd. Indonesiens president Sukarno, som stod för en oberoende och neutral linje i världspolitiken, avsattes. USAs president Johnson och hans administration hade länge velat utrota PKI vilket också skedde. Blodbadet 1965 förminskades genast i amerikansk press och glömdes snart bort. Med jämna mellanrum hittar amerikanska journalister dokumenten från denna förintelse och upprörs. Vi länkar här till Vincent Bevins essä ur boken The Jakarta Method: Washington´s Anticommunist Crusade and the Mass Murder Program That Shaped Our World som nu publiceras i flera tidskrifter. Bevins anser att dessa händelser ledde till ett internationellt nätverk för kuppförsök och avrättningar, särskilt i Latinamerika, och han nämner särskilt Brasilien. Tidskriften Kommentar har tidigare dokumenterat denna masslakt i Indonesien. Se Indonesien, Filippinerna och Singapore: Viktiga brickor i USAs strategi, nr 11-12 1975 (Olle Törnquist) och USA-hjälp till blodbad i Indonesien, nr 4 1990 (Sven Ekberg). Mellanöstern Sverige är en liten spelare. Störst är USA – i sanning great – som under åren av krig i Jemen och långt innan dess låtit Saudiarabien hålla USAs ekonomi under armarna med vapenköp. Minns hur president Trump med svärsonen (han som läst 22 böcker) och deras respektive fruar gjorde sitt första statsbesök i Saudiarabien och sedan trumpetade ut sin triumf över vapenköp för hundra miljarder dollar. (Även Obama sålde vapen till Saudiarabien.) Fredsaktivisten och författaren Kathy Kelly har i magasinet progressive.org gjort en lång ambitiös tillbakablick på Jemenkrigets historia och USAs roll i det. Artikeln pekar framförallt på USAs förhållande till Saudiarabien och vapenhandelns betydelse. Texten har också publicerats på counterpunch.org Cuba,
USA Det fattiga Kuba bedriver å andra sidan biosolidaritet. Trots USAs blockad mot teknologi, utrustning med mera, har landet lyckats framställa en rad läkemedel, bland annat ett mot diabetes II, som har minskat antalet amputationer med 80 procent. Tack vare kubanska vacciner är miljontals latinamerikanska barn skyddade mot hjärnhinne- och lunginflammation. Kuba har också kommit långt i forskningen kring interferoner, som stärker försvaret mot olika virus, till exempel hepatit B och C. Samtidigt delar Kuba med sig av ny teknik så att fattiga länder kan producera läkemedel själva i stället för att köpa till höga marknadspriser. Riskkapitalet Redan under 2019 reagerade regeringen i Finland mot Attendos och andra privata aktörers underbemanning på äldreboenden i landet. Regeringen ställde skärpta krav på personaltäthet. Attendos verksamheten i Finland gick därför med förlust. Både Ambea och Attendo ägs av riskkapitalet. Ambeas största ägare är KKR, ett av USAs mäktigaste riskkapitalföretag. Attendos största ägare är Nordstjernan AB vid Stureplan. Latinamerika
och Karibien Ekonomiska maktmedel används för att uppnå utrikespolitiska mål. Länder som utsätts för sanktioner har regeringar som anses vara ”avvikande”. De har inte valt en strikt nyliberal ekonomisk bana. Kuba, Venezuela och Nicaragua hör till dem som under senare år har straffats hårt ekonomiskt. Den Interamerikanska utvecklingsbanken (MDB) har arbetat hårt med att förändra ekonomierna i Latinamerika. Länder, som tidigare har försökt skapa en diversifierad och planerad inhemsk industri, inriktar sig i dag på att locka till sig utländskt kapital för att producera varor för export med litet eller inget inhemskt överskott. De utländska företag som importerar varorna gör profiter och bidrar inte mycket till att förbättra livet för latinamerikanerna. Riskkapitalbolag, med säte i USA, utnyttjar dessa exportorienterade industrier, men drar tillbaka sitt kapital om risker uppstår. USAID är ytterligare ett verktyg för att förstärka den öppna marknaden. Organisationen har stött privatisering av statliga företag samt expansionen av privata skolsystem och sjukvård. Olika hjälpprogram och lån har även använts av USA till att manipulera politiska val i länder som Argentina och Haiti, skriver Alexander Main. Sydamerika Surinam är, som följd av dess naturtillgångar – bauxit och vattenkraft, som möjliggjort nationell aluminiumproduktion – ett intressant och för vissa folkgrupper tragiskt exempel på koalitioner mellan internationella bolag och regionala ledare; Surinams folkmängd är knappt 600 000. Journalisten D S Battistoli beskriver i Nacla den historiska bakgrunden till kampen om makten i landet. Mänskliga
rättigheter Mellanöstern 2002 hade Israel börjat bygga en mur, inte på 1949 års vapenstilleståndslinje till det Israel som upprättades 1948, utan inne på de palestinska områden Israel ockuperar sedan 1967. För att försöka förstå vad som hände vandrade han längs murbygget och pratade med de människor vars liv slits sönder av muren. Mats Svensson beskriver hur han förlorat tron på den tysta diplomatin och lägger ansvaret inte så mycket på tjuven som alltmer öppet stjäl bit efter bit av Palestina som på alla som låter det ske, mediehus, stater, internationella organisationer. Han beskriver hur Trumps och hans enväldiga svärson - en man vars kvalifikation för att lösa Mellanösterns problem är att han enligt egen utsago läst 25 böcker - nu har bråttom att genomföra sin plan under Trumps tid vid makten. Mats Svensson har publicerat två böcker om sina erfarenheter. Crimes, Victims and Witnesses – Apartheid in Palestine och Apartheid is a Crime – Portraits of Israeli Occupation, den senare presenterad på Palestine Chronicle:
Latinamerika Dominikanerprästen Frei Betto, ledande person i Latinamerika inom befrielseteologin och författare, skriver att det fanns många faktorer som bidrog till Bolsonaros raketkarriär. Samtidigt går han igenom Arbetarpartiets framgångar och misslyckanden. Han kritiserar korruptionen inom partiet, ointresset för politisk skolning av folket och bristen på nya reformer. Arbetarpartiet måste göra självkritik och bygga upp det på nytt, skriver Frei Betto. USA
och narkotikahandeln Idag stöttar USA Colombia, som är världens största kokainproducent, liksom Honduras och andra centralamerikanska länder som tjänar som huvudled för smugglingen till USA. Av all kokain som förs in i USA kommer cirka 85 procent in den vägen. USA
80 procent av USAs urinnevånare lever under fattigdomsgränsen och många lider redan av diabetes, TBC och andra kroniska sjukdomar. I vissa reservat är medellivslängden lägre än i Bangladesh. Ytterst få har någon sjukförsäkring och Indian Health Service disponerar bara över 71 respiratorer och 33 intensivvårdsplatser i hela landet. Ur regeringens landsomfattande stödpaket på 2 000 miljarder dollar har 8 miljarder dollar avsatts för indiannationerna, men pengarna dröjer. Valet
i Bolivia Ett avgörande ögonblick i kampen om makten i Bolivia var när den preliminära rösträkningen avbröts i presidentvalet 2019, sedan röster från knappt 84 procent av valkretsarna räknats i en första vända på valdagen. Då ledde Morales över motståndaren och förre presidenten Carlos Mesa med 7,87 procent, medan 10 procent i den officiella och bindande räkningen krävs för att vinna valet. När alla röster räknats var Morales försprång 10,56 procent. OAS – det USA-dominerade policyforumet Organization of American States – hävdade att trenden till Morales fördel i slutet av rösträkningen var oförklarlig, utom som följd av fusk med röstresultaten från de mest avlägsna valdistrikten. Dock utan bevis, enligt den analys som företagits inom forskarnätverket CEPR – Center for Economic and Policy Research, Nätverket har också vänt sig till statistikerna John Curiel och Jack R. Williams vid MIT:s Election Data and Science Lab för ytterligare analys. De skriver i Washington Post att OAS anklagelse saknar grund (se också New York Times). Den har dock utgjort en pådrivande faktor i den statskupp som sedan ägde rum, ledde till Morales exil och som hotar att göra Bolivia till ett apartheidsamhälle. Venezuela Globetrotter ger en bakgrund till president Donald Trumps försök att destabilisera Venezuela vilket inleddes 2017. Då lät han förstå att ”demokrati skulle återställas” i Venezuela med hjälp av en kupp eller intervention. I januari 2019 förklarade USA att politikern Juan Guaidó var Venezuelas nye president, men Guaidó lyckades inte etablera sig som sådan. Samma år försökte USA skapa en falang av allierade militärer inom Brasilien och Colombia för att förbereda en invasion i Venezuela. Men Brasiliens vicepresident satte stopp för USAs planer att använda landets territorium för en sådan invasion. Ett mindre kuppförsök gjordes redan i april 2019 av underrättelsefolk från USA, paramilitärer i Colombia och folk från drogvärlden. Detta kuppförsök är dokumenterat av Joshua Goodman vid Associated Press. USAs
svar till Venezuela ”De nya anklagelserna mot president Maduro saknar trovärdiga bevis”, skriver Philip Luke Johnson i Nacla. Han är doktorand i statskunskap vid City University i New York. Trots att narkotikahandeln i Venezuela enligt USAs egen undersökning består av konkurrerande nätverk och saknar karteller, beskyller USAs regering nu Maduro för att leda ”the Cartel of the Sun”. Philip Luke Johnson skriver att det är andra länder som dominerar inflödet av kokain i USA, framför allt Mexiko. Philip Luke Johnson tar upp att det funnits bevis för korruption inom Maduros regering. FNs kommitté för mänskliga rättigheter visade i en rapport 2019 på regeringens förtryck mot den politiska oppositionen och mot yttrande- och pressfrihet. Men de förenklade påhitten om karteller är något annat: De är ”användbara förevändningar för att militarisera säkerheten och för USAs intervention i länderna i Amerika”, sammanfattar Philip Luke Johnson. Riskkapitalet Stordalen har i snabb takt expanderat sin hotellkedja. Men de flesta hotellen äger han inte. Han har praktiserat det ekonomiska systemet just-in-time, att inte vilja binda pengar utan låta dem flöda. Jämför det med oviljan att lagra läkemedel och skyddsutrustning som i dag drabbar de coronasmittade och sjukvårdspersonalen! - Att inte binda pengar i hotell och fastigheter, utan låta andra kapitalstarka fonder och bolag stå för placeringen, har gett Stordalen möjligheten att ägna sig åt denna flexibla ackumulation av kapital, skriver Eva Brita Järnefors i en essä: ”När solen gick upp och ner för Stordalen” i dagensarena.se Kuba
och Covid-19 Brasilien Enligt Human Rights Watch saboteras satsningarna för att stoppa smittspridningen av president Bolsonaro, som till en början kallat coronaviruset för ”en liten flunsa”. Den 17 april konstaterades totalt 30 891 smittade och 1 952 dödsfall i Brasilien.. Energi 13 april slöt Opec tillsammans med Opec+ ett avtal om att minska utbudet och priset har nu gått upp, men är långt från vad det var innan coronaviruset påverkade Kinas import. Och frågan är hur länge det varar. En tänkvärd detalj är att USAs intresse av att avtalet gick igenom är så stort att de täckt upp för den sänkning Mexiko inte anser sig ha råd att genomföra. 20 mars skrev Gregory Brew på MERIP, Middle East Research and Information Project, om hur covid-19 påverkade Kinas oljeimport och därmed fick betydelse för konflikten mellan Opec och Ryssland vilket ledde till en global oljekris. Gregory Brew gör en historisk tillbakablick och diskuterar vilken betydelse krisen kan få, inte bara för Saudiarabien utan också för den globala energipolitiken. Hans slutsats är att ”Saudiarabiens senaste manöver är långt ifrån att bevara oljans värde, den kan istället signalera slutet på oljans dominans och början på ett helt nytt energiparadigm". USA Men klanen KKK och den vita högernationalismen hade också en tredje våg på 1970- och 80-talen då antalet klanmedlemmar växte från omkring 1 500 till mer än 10 000. Den återuppväckta klanen skapade paramilitära grupper, brände kors och organiserade demonstrationer. Klanen, det amerikanska nazistpartiet, skinheads och olika kristna nationalistmiliser beredde vägen för terror mot afroamerikaner, judar och immigranter från Mexiko och Vietnam. Brandbomber kastades mot bostäder, kyrkor, synagogor och skolor. Mellan 1979 och 1980 mördades 24 afroamerikaner och två vita kvinnor som levde tillsammans med afroamerikaner. Denna period glöms ofta bort när Trumperan ska förklaras. Boken No Fascist USA! Av Hilary Moore och James Tracy, bidrar till en förståelse av den vita överhöghetens snabba tillväxt under 1970-talet. Författarna menar att klanens tillväxt var en reaktion på 60-talets rörelser för demokrati och social omvandling. Robin D G Kelleys anmälan av boken på CounterPunch ger en komprimerad historielektion om kampen mot fascism, rasism och rasförtryck i USA under mer än ett sekel- Zimbabwe Samtidigt har bolagsskatten sänkts, och utländska investerare åtnjuter total skattebefrielse under de första fem åren, medan befolkningen får betala 14,5 procents moms. I jordbruket gynnar regeringen exportgrödor som tobak, bomull och sojabönor, till förfång för livsnödvändig matproduktion, och landets livsmedelsförsörjning kan komma att hotas. Internationella Valutafonden har applåderat 2019 års nedskärningar av program som gynnat befolkningen i stort. Klimat George Monbiot, journalist med zoologisk bakgrund, varnar i Guardian för kommande matbrist i klimatförändringens spår; redan gör torka, översvämningar, bränder och gräshoppor odling omöjlig på tidigare odlingsbar jord. Många basgrödor kommer inte att kunna odlas om temperaturen stiger tre à fyra grader eftersom temperaturgränsen för deras livskraft överskrids då. Då blir det också för varmt för all boskap Frestelsen kommer att vara stor att återskapa en bubbla av föregivet oberoende av naturen, när coronaepidemin är över, skriver George Monbiot. Men ”aldrig mer borde vi lyssna till lögnare och förnekare. Aldrig mer borde vi tillåta en tröstande falskhet att besegra en smärtsam sanning”. USA Den sorgliga sanningen är att olja och gas utvinns på rekordnivåer. Hur ska den kapitalistiska tillväxtlogiken, jakten på vinst och benägenheten att exploatera de återstående naturtillgångarna stoppas? Frågan undviks. De ledande industriländerna kan inom några decennier lätt fördubbla sin BNP. Det är illusioner att tro att känsliga ekosystem skulle klara sådan "utveckling" länge till. Inget storföretag kommer att lägga ner sin verksamhet för att rädda planeten. Vi måste hitta en väg mot ett postkapitalistiskt ekologiskt samhälle. Libyen FN beräknar att sedan april förra året har 220 skolor stängts bara i Tripoli, liksom flera universitet och sjukhus, till följd av den permanenta krigssituationen. I slutet av januari intog LNA två oljefält som står för en tredjedel av landets olja, och oljeproduktionen rasade från 1 miljon fat per dag till knappt 300 000 fat. Europa vill ha olja, men inga flyktingar, och EU har betalat GNA och milisgrupper för att hindra dem från att ge sig ut på Medelhavet. Latinamerika Båda sätter in den nuvarande brutala behandlingen av papperslösa i USAs långa raspolitiska historia av vit överhöghet. Böckerna presenteras i Nacla (North American Congress on Latin America). John Carlos Frey visar i sin bok också att president Obama – trots sitt rykte som mer humanitär – deporterade mer än fem miljoner människor och tog emot stora bidrag från företag som tjänade på gränsövervakningen till sin presidentvalskampanj. Todd Miller har skrivit om gränspolitiken i tjugo år och belyst sambandet mellan klimatförändringar och papperslös immigration. Hans nya bok Empire of Borders handlar huvudsakligen om gränsförstärkning och klimatflyktingar och han inleder med att citera en klimataktivist som beskriver Honduras, Guatemala och El Salvador som klimatförändringarnas “ground zero” i Amerika. Han behandlar också Washingtons världsomfattande gränssäkerhetsapparat..
Indien Målet för den nyliberala regimen under premiärministern Modi är att ersätta ett arbetsintensivt jordbruk med storskaligt, kemikalieintensivt, fossildrivet och mekaniserat jordbruk, styrt av några livsmedelsjättar. Det riskerar att göra hundratals miljoner småbönder arbetslösa och driva dem till städernas slum för att - om det alls finns jobb - bli billig arbetskraft i multinationella hopsättningsfabriker och stormarknader. Det handlar i så fall om en av de största folkförflyttningarna i historien. Pådrivande är bl a Världsbanken som gett Indien stora lån. Bara marknaden för bekämpningsmedelsföretagen beräknas till 800 miljoner US-dollar. Jätteinvesteringar i Indiens jordbruk skulle kunna spela en viktig i roll för att lindra kapitalismen kris. Bristen på lönsamma investeringsobjekt gör att kapitalet söker sig till ständigt nya marker, slår sönder inhemska produktionssätt, sliter sönder samhällsgemenskaper och förstör de sista gröna lungornar. Gig-ekonomin Företaget Uber äger exempelvis varken de fordon som används eller de varor som distribueras. Nära en tredjedel av arbetskraften i USA deltar i den så kallade delnings- eller plattformsekonomin. Här saknas lönekontrakt, pensionsförsäkringar, arbetstidsregler och företagshälsovård. Politikerna måste ta itu med den nya oreglerade arbetsmarknaden, skriver den peruanska sociologen Alejandra Dinegro Martinez i artikeln App Capitalism. Ecuador I oktober skedde en våg av protester, som brutalt slogs ned – 11 dödade, 1 340 sårade och 1 192 godtyckligt arresterade enligt ombudsmannamyndighetens officiella siffror – men händelserna censurerades nästan fullständigt i massmedia, skriver Fabio Resmini i NACLA. Mellan 2006 och 2016, då Rafael Correa var president, minskade fattigdomen från 36,7 till 22,5 procent, BNP-tillväxten steg från 0,6 till 1,5 procent, samtidigt som de ojämlika levnadsförhållandena enligt Gini-index minskade från 0,55 till 0,47 Israel Sedan staten Israel bildades för drygt 70 år sedan har andelen kristna krympt till ungefär en tiondel, siffrorna varierar. I staden Betlehem har andelen kristna sjunkit från 86 procent till 12 procent enligt stadens borgmästare. Den mur Israel byggt på palestinskt land omringar Betlehem så att staden numera bara har tillgång till 13 procent av sitt landområde. Staten Israels företrädare som gärna betonar en religiös förklaring till konflikten med Palestina har märkligt nog stöd för sin politik av många kristna, framför allt i USA, men även i Europa. I Sverige talar det parti som har ordet ”krist” i sitt partinamn gärna om förtryckta kristna minoriteter i Mellanöstern - så länge de lever under ett muslimskt dominerat styre. När det gäller kristna under judiskt styre råder tystnad från det hållet. Evo
Morales i FNs generalförsamling På tal om de många hoten mot ”moder jord”, nämnde han att Bolivia tvingats spendera över 15 miljoner dollar på att bekämpa de omfattande bränderna som bröt ut i landet i början av hösten. Han berättade också att Bolivias BNP vuxit från 9.574 till 40.885 miljoner dollar sedan 2005, samtidigt som arbetslösheten sjunkit från 8,1 till 4,2 procent. Den extrema fattigdomen har krympt från 38,2 till 15,2 procent på 13 år, livslängden har ökat med 9 år och barnadödligheten har minskat med 56 procent. År 2008 förklarades Bolivia fritt från analfabetism Chile Nya generationer har politiserats och det är en ny rörelse som uppstått helt vid sidan om samhällsorganisationerna och de politiska partierna, skriver Noam Titelman i NACLA. Partierna har få aktivister, samtidigt som inte många är anslutna till facken. Vad vi nu ser ute på gatorna är mycket unga människor, studentrörelser, många kvinnor och en medelklass som ser sin sociala trygghet gå förlorad.. Bolivia Överbefälhavaren för Bolivias armé William Kaliman ”föreslog” att presidenten skulle stiga åt sidan, strax före Evo Morales tog beslut om att avgå den 10 november. ”Kaliman var toppen på en militär och polisiär kommandostruktur som på ett betydande sätt har formats av USA”, skriver Jeb Sprague, docent i sociologi vid University of California, Santa Barbara. Han berättar om nyligen läckta inspelningar där bolivianska militärer, poliser och oppositionsledare diskuterar sina kupplaner. Läs artikeln på Jeb Spragues blog: jebsprague.blogspot.com eller på nyhetssidan: thegrayzone.com ”Top Bolivian coup plotters trained by US military´s School of the Americas, served as attachés in FBI police programs”. Se även bilderna i hans artikel, från SOA och APALA som utbildat bolivianska och andra latinamerikanska befälhavare. Noam
Chomsky om USAs politik Noam Chomsky är djupt kritisk till USAs politiska system och säger att det är så bristfälligt att ett land med ett sådant skulle nekas inträde i EU. Han anser att USA i praktiken står inför en konstitutionell kris när 20 procent av väljarna – ”vita, ofta vita nationalister, kristna, ofta evangeliska, traditionella, äldre, lågutbildade, landsbygdsbor” – kan styra landet. Han är inte bara oroad av den bristande demokratin i USA utan anser att hela mänskligheten står inför sin värsta stund. ”Inom några år måste vi fatta beslut om de två hot som avgör det mänskliga samhällets överlevnad – miljökatastrofen som får viss om än inte tillräcklig uppmärksamhet och risken för kärnvapenkrig som ökat under Trumpregeringen. Om vi inte snabbt tar itu med dessa hot finns det inget att prata om.” Och USAs trupper i Syrien? Noam Chomsky anser att i detta fall var USAs styrkor i Syrien för få för att hindra Turkiets invasion av Syrien – och för att störta den syriska regimen – men tillräckliga för att ge kurderna ett visst skydd mot den turkiska invasionen. Jemen Här kommer en text till, fasansfull i sin tydlighet. MintPressnews, MPN, visar hur attackerna driver ett helt land i svält, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Yemen Data Project redovisar siffror över flygräder, skadade och döda. År efter år, region för region. Läs mer Social
rörlighet ”Fördelarna för barn med möjlighet att gå i sådana skolor är oerhörda”, skriver läraren och pedagogen Daniel Maxwell i Sinews. Han framhåller att symbiosen mellan de förmögna familjerna och de internationella skolorna innebär en skadlig inverkan på social rörlighet och jämlikhet och att den befäster samhällsklyftorna. Denna kan motverkas genom nationella satsningar på det allmänna skolsystemet, genom stipendier och andra stöd för elever utan familjeresurser i bakgrunden och genom partnerskap mellan internationella och lokala skolor. Jordens
framtid Information om program finns här. Låt folkliga rättigheter gå före investerares och storföretags vinstjakt och krav på straffrihet, står det i uppropet, som konstaterar att nyliberal globalisering har öppnat dörrarna för en brutal exploatering av världen. I uppropet heter det bland annat: Megaprojekt, agribusiness och militarisering innebär en attack på livet självt. Jorden och dess resurser plundras och förgiftas medan storföretag begår ekonomiska och ekologiska brott utan att straffas. De har kastat in oss i en miljö- och klimatkris av okända proportioner utan att ta ansvar. Miljoner människor drivs på flykt från sina marker av transnationella storföretag, aktivister dödas. En ny internationell handels- och investeringsöverenskommelse som är på gång skulle ge fler rättigheter till investerarna än till de berörda människorna och samhällena. Global Campaign to Reclaim Peoples Sovereignty, Dismantle Corporate Power and Stop Impunity är ett nätverk som samlar 250 sociala rörelser, civilsamhällen, fackföreningar m fl som påverkas av transnationella företags aktiviteter. De motsätter sig landgrabbing, exploaterande gruvdrift, låga löner och miljöförstörelse i framför allt Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Under veckan som inleds 12 oktober i Genève är syftet att mobilisera mot de transnationella företagens maktställning. Nätverket vill få till ett bindande fördrag för transnationella företag, som skulle slå fast att mänskliga rättigheter står över handelsöverenskommelser, liksom uppföranderegler som transnationella företag måste följa, se www.stopcorporateimpunity.org/binding-treaty-un-process/ Det pågår förhandlingar om denna fråga i FN. Jordens
framtid Budskapet till politiker och makthavare under veckan är att: · Begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader över förindustriella nivåer. · Följ Parisavtalet och bevisa det. · Lyssna på klimatforskningen. · Skapa mer miljö- och klimaträttvisa för alla. Fridays för Future uppmanar de vuxna att delta i ungdomarnas strejk den 27 september. I Stockholm är det samling på Medborgarplatsen kl 13 00 för marsch till Mynttorget, program med forskare, artister m fl. Mer info om strejker på andra platser, se https://klimatsverige.se/kampanjer/global-week-for-future-20-27-september-2019/ Organisationer som vill engagera sig mot klimatkrisen kan gå med i nätverket Klimatsverige. Över 600 städer runt om i världen, nu senast jättestaden New York, har uttalat att det råder ett klimatnödläge och att klimatpolitiken behöver utformas utifrån detta. Det finns ännu tid att hejda en katastrofal utveckling som hotar livet på jorden. Palestina
I juli förstörde jublande soldater flera hus i Sur Baher i Jerusalems utkanter med sprängmedel och bulldozer inför ögonen på invånare, grannar och internationella vittnen. Husrivningar som straff för ockupationsmotstånd är inget nytt, men nu har det skett i det område (A) som enligt Osloavtalet ska kontrolleras av den palestinska myndigheten i väntan på den palestinska staten. Tidigare har sprängningarna ägt rum i C-området, som Israel skulle kontrollera under övergångsskedet och istället för att överlämna fyllt med allt fler israeliska nybyggare. Prickskyttar skjuter mot obeväpnade demonstranter. Journalister och observatörer från Human Rights Watch, HRW, utvisas eller hindras på annat sätt från att rapportera. Läs mer: Jonathan Cook på Counterpunch och på HRWs hemsida. Apropå de allt frekventare försöken att sätta likhetstecken mellan antisionism och antisemtism har Kenneth Hermele skrivit en artikel i Göteborgs-Posten om begreppet sionism, dess historiska bakgrund och tolkning. Han skiljer på politisk och kulturell sionism Nättidskriften MERIP har skrivit om kampen mot kristen sionism i USA USA,
Brasilien Donald Trump har talat om att tjäna som president inte bara nästa mandatperiod utan också senare, helt i strid med USA:s konstitution. Han har åberopat sin väljarbas som kan kräva att han fortsätter. Trump har vidare, enligt administrationens pressekreteraren Hogan Gidley sagt till sina rådgivare att han inte är skyldig att åtlyda domstolsbeslut. I Brasilien lyckades Jair Bolsonaro vinna presidentposten genom oetiskt maktspel från politiska fiender till Luiz ”Lula” da Silva, som med stor sannolikhet skulle vinna valet 2016. Påhittade anklagelser om korruption fällde Lula i en rättegång. Detaljer kring hur rättegången riggades framgår av dokument som läckts till nättidningen The Intercept. Här rör det sig alltså om sabotage av demokratiska institutioner. Peter Bolton, frilansjournalist, har mer att berätta här. USA
i Mellanöstern Det är sant att USA inte längre är beroende av importerad petroleum. Tack vare ”fracking-revolutionen” får landet numera omkring 75 procent av sin olja från inhemska källor. Allierade i Nato och rivaler som Kina däremot fortsätter att vara beroende av olja från Mellanöstern. ”Genom att fortsätta tjäna som den huvudsakliga övervakaren av flödet, erhåller Washington ett påfallande geopolitiskt övertag som dess utrikespolitiska ledarskap inte kommer att överge, lika lite som landets ledande kärnvapenställning”, hävdar Michael Klare. Tidigare var Europa och Japan mest beroende av olja från Mellanöstern. De tvingades därför hjälpa till att betala för president Bush den äldres krig mot Irak. I dag är flera av dessa länder på grund av klimatkrisen upptagna med att minska sitt oljeberoende. Iran utmanar USA:s privilegierade status i Gulfen genom att helt dominera den norra landremsan, både längs Persiska viken och Hormuzsundet. Vid flera tillfällen har Iran hotat att stoppa oljetrafiken genom Hormuzsundet. President Trump har i sin tur bland annat infört ekonomiska sanktioner mot Irans oljeexport. Om konflikten mellan USA och Iran triggar igång en ”direkt militäraktion från USA:s sida”, kommer vi inte att få höra ordet ”olja” från Vita huset. Då heter det ”ledarskapets illvilja i Teheran”, skriver Michael Klare. Hotade
floder Vattennivåerna i Eufrat och Tigris i Irak är så låga att dessa vitala livlinor för jordbruk och fiske kan vara helt uttorkade vid 2040, enligt en studie från Unesco. Fiskbeståndet minskar i floderna och fiskarna har svårigheter med sin försörjning. I november 2018 drabbades även fiskeodlingarna av en kris. Miljontals karpar dog. Spekulationerna var många om vad massdöden kunde bero på. Var orsaken det ofta förorenade vattnet, den ökande vattentemperaturen eller det minskade regnet? Nu uppger en forskargrupp vid Jordan University att den har löst gåtan. Ett virus (koi herpesvirus, KHV), som är vanligt i många länder men nytt för Irak, har antagligen förts in i landet via importerad fisk. Väl i Eufrat och Shatt-al-Arab-floderna har den utländska fisken smittat karpen i odlingarna längs floderna./ Läs mer: Water-Shortage Crisis Escalating in the Tigris-Euphrates Basin, Iraq's Dying Rivers, The Mystery of Dead Fish in Iraq Indien Samtidigt har Indien under BJPs styre ramlat ner från plats 155 år 2014 till 177 av 180 undersöka länder i Yale-universitetets ”Environmental Performance Index”. Ursprungsfolk och bondesamhällen tvångsförflyttas till förmån för miljöfarliga dammbyggen, gruvor och kraftverk, och protesterande miljöaktivister klassas som terrorister. Dessutom finns hälften av världens 50 mest förorenade städer i Indien, med New Delhi som nummer ett. Det uppskattas att 1,24 miljoner människor dör i Indien varje år på grund av luftföroreningarna, som också spiller över på grannländerna och växthusgasutsläppen kan drabba hela jordklotet. USA Skattebetalarna har även finansierat forskningen bakom Pentagons projekt Maven. Det lanserades 2017 för att lära drönare skilja människor från föremål. Teknik och experter kom från Google. Många i personalen slutade dock i protest sedan det uppdagats att resultatet använts för att döda irakier och syrier. De jättelika IT-företagen är nära länkade till USA:s militärindustriella komplex, skriver T.J Coles, direktör för Plymouth Institute for Peace research, i Counterpunch. Media ”I dag är det USA och Nato som driver upp rustningsspiralen. Att överdriva Rysslands militära rustningar är ett instrument för att driva på den egna upprustningen”, skriver journalisten Hans Foste Hjälte. Kuba
1996 utökades blockaden ytterligare med den kontroversiella Helms-Burton-lagen, där företag och organisationer från tredjepartsländer som bedrev handel med Kuba kunde bestraffas enligt amerikansk lagstiftning. Lagen möttes av fördömande runt om i världen, eftersom den inkräktar på andra länders suveräna rätt att på egna villkor bedriva handel med Kuba. President Obama försökte normalisera förbindelserna med Kuba, men president Trump drar åt skruven. USA-medborgare måste numera besöka Kuba i grupp med särskilt tillstånd. De får till exempel inte bo på statsägda hotell eller äta på statsägda restauranter, skriver den irländske konstnären Caoimhghin Ó Croidheáin i nättidningen Counterpunch. Utländska
investerare kan bli stämda i USA Kubas regering satsar nu på att förbättra landets ekonomi. Det är tänkt att utländska investerare ska bidra med 2,5 miljarder dollar om året till olika projekt. Frågan är om de nu vågar riskera att bli stämda i USA. Växthuseffekten Men till 1 200 ppm är det väl långt? Nej, mindre än många föreställer sig. På arctic-news.blogspot.com redovisar klimathistorikern Andrew Glikson att tillsammans med en metangashalt nära 1 900 ppm är den ekvivalenta koldioxidhalten nära 460 – att jämföra med 270 före industrialismen och 335 under 1900-talet. Koldioxidhalten fortsätter att accelerera och om stora mängder koldioxid och metangas frigörs som resultat av uppvärmningen av arktiska områden (som forskningen också befarar) kan processer som utlöser varandra leda till en ytterst snabb och oanat hög global uppvärmning. Samtidigt planeras världen över nya kolkraftverk medan de som redan är i bruk avger koldioxid i mängder som är oförenliga med 1,5-gradersmålet Mediegrupp
i Schweiz: Mediegruppen Swiss Propaganda Research har i sin rapport (The Propaganda Multiplier: How Global News Agencies and Western Media Report on Geopolitics) undersökt hur byråernas nyheter sedan landar i europeisk press. I studien granskar de hur nio ledande europeiska dagstidningar bevakat kriget i Syrien. Den visar: 78 procent av alla artiklar baseras helt eller delvis på byråmaterial, noll procent på undersökningar. Dessutom, 82 procent av åsiktsartiklarna och intervjuerna stödjer USAs och Natos inblandning, medan propaganda tillskrivs helt och hållet den andra sidan i kriget. Centralamerika I globaliseringens och nyliberalismens tecken har privatiseringar, åtstramningar och avreglering av arbetsmarknader påbjudits. Skattebefriade monteringsfabriker brer ut sig, och Walmart och snabbmatskedjor har slagit ut tusentals småhandlare. Transnationella bolag har lätt kunnat lägga under sig rika naturtillgångar och bördiga marker, där man nu odlar oljepalmer och bofast befolkning tvingas på flykten. Nya transnationella turistanläggningar tränger också undan ursprungsbefolkningar och gör deras kultur till handelsvaror Samtidigt som investeringskapital flyter in, har Centralamerikas utlandsskuld vuxit från 33 miljarder dollar 2005 till ohållbara 79 miljarder dollar 2018. En livlina har dock varit de 20 miljarder dollar som centralamerikanska migranter har skickat hem, pengar som i El Salvadors fall stod för 78 procent av BNP-tillväxten. Jemen Haiti Det skriver Vijay Prashad, journalist, författare och historiker, i Globetrotter, ett projekt inom Independent Media Institute i USA. Han berättar också om Venezuelas generösa oljeleveranser till Haiti sedan 2007. Migration I och med dessa nya gränser, och behovet att upprätthålla dem, öppnar sig lukrativa tillfällen för företag inriktade på bevakning och internering, och utrustning för detta, samtidigt som andelen omkomna på väg till Europa, i förhållande till dem som anlänt, femfaldigades mellan 2015 och 2017. Också slavmarknaden i Libyen och övergrepp på flyktingar av Sudans EU-utbildade gränspoliser redovisas av Nick Buxton och Mark Akkerman som effekter av de nyupprättade gränserna. De är knutna till Transnational Institute, Nederländerna. Inte
bara Panama Skatteparadis snedvrider ekonomin mer än väntat. De viktigaste är Irland, Singapore, Schweiz, Holland, Luxemburg, Hongkong och Bermuda. De tjänar två syften: Dels att underlätta individers skatteflykt, något som är olagligt: tänk korrupta mångmiljonärer från Ryssland eller Nigeria som flyttar tillgångar för att undkomma skatt, dels att låta multinationella företag undvika skatt, något som är lagligt om juristerna gör sitt jobb; tänk IT-företaget Apple som hävdar att miljarder av deras vinster från hela världen i själva verket gjorts i Irland, där Apple har avtalat om att betala bara två procent i skatt. Företagens skatteflykt har eskalerat kraftigt: 1970 hävdade amerikanska storföretag att tio procent av deras vinster gjorts i skatteparadis, nu hävdar de, uppenbarligen bedrägligt, att hela 50 procent har skapats så. Hälften av deras aktiviteter skulle alltså ske på platser som Cayman-öarna. Skälet? De betalar 27 procent utanför skatteparadisen, mot sju procent i dessa, genomsnittligt. Europeiska multinationella företag är mer blygsamma, de hävdar att 20 procent av vinsterna görs i skatteparadis. Skatteparadisen får stora återverkningar på ekonomin, skattesatsen som transnationella företag (utom oljeföretagen) betalar har sedan 90-talet sjunkit från 35 till 20 procent på vinster gjorda utomlands. Oljeföretagens skatter har sjunkit från 70 till 45 procent – att de betalar mer beror på att utvinningen är svår att flytta, av uppenbara skäl. Skatteparadisen har stor betydelse för USA:s internationella maktställning. USA har i decennier köpt mer från utlandet än tvärtom. Landets utlandsskuld är större än något annat lands. Pengar borde strömma ut ur USA, men i själva verket strömmar mer pengar in. En förklaring är amerikanska företags låga skatter. Venezuela
Nu hotas de landvinningar i form av lokal direktdemokrati och fattigdomsbekämpning som den bolivarianska revolutionen gett. Fortfarande är 70 procent av landets ekonomi i privata händer, varför pratet om misslyckad socialism inte är rimligt, sett till de faktiska landvinningarna. Snarare är det en misslyckad kapitalism som försatt landet i ekonomisk och politisk kris, vilket författaren Pete Dolack gör klart i sin artikel Sorting through the lies about Venezuela i nättidningen Counterpunch.org. Ekonomiska
sanktioner dödar fler än massförstörelsevapen FN uppskattar att det har lett till att 1,7 miljoner irakier dött. I augusti 2011 konfiskerade president Obama 30 miljarder dollar från Libyens centralbank, som var öronmärkta för att bilda en afrikansk centralbank, och repressalierna mot Iran har förorsakat ett enormt lidande bland civilbefolkningen. USAs ekonomiska sanktioner har tagit livet av fler oskyldiga människor än samtliga biologiska och kemiska vapen samt kärnvapen som använts till dags dato och måste betecknas som massförstörelsevapen, skriver forskaren vid Harvard University, Garikai Chengu, i Counterpunch.org. Oljan
bakgrund till märkliga turer kring presidentvalet Oppositionen, påhejad av USA och Kanada, kräver 2017 att valet skulle flyttas till april. När Venezuelas regering går med på det förklarar USA, Kanada och EU att det är alldeles för kort tid. Venezuelas regering flyttar då valet till slutet av maj. USA, Kanada och EU förklarar samstämmigt att det spelar ingen roll. Den sittande presidenten Nicolas Maduro vinner valet med 6,2 miljoner röster (67 procent av lagda röster) medan de tre motkandidaterna samlade över 30 procent. Valprocessen sker med dubbla verifieringar av röstningen och övervakas av internationella valobservatörer. ”Så varför denna valbojkott”, skriver Rolf Bergkvist? De imperialistiska regeringarna ”är inte intresserade av att utöka demokratin eller folkstyret i Venezuela”. Deras ”strategiska målsättning är att låta de egna, privatägda, olje- och gruvbolagen ta kontrollen av Venezuelas olje- och mineralrikedomar”. Syrien För den som vill veta mer om hur det kunde gå så, vilka krafter som varit verksamma och vilka som inte lyckats verka alls, har Totalförsvarets forskningsinstitut FOI gett ut en rapport av Aron Lund som sedan krigets början varit en trägen rapportör, i Sverige, men oftare rapporterat via olika internationella tankesmedjor. Aron Lund refererar i Syria’s Civil War: Government Victory or Frozen Conflict till vad han själv och andra skrivit genom åren, men har också gjort ett antal nya intervjuer för denna rapport. Frankrike Samtidigt har president Macron nära nog avskaffat förmögenhetsskatten, företagen har fått skattesänkningar på 41 miljarder euro och de rikaste betalar 10 miljarder mindre i skatt. Arbetare och lägre tjänstemän har drivits ut ur storstäderna på grund av alltför dyra bostäder och det har bildats ett periferins Frankrike, som nu ställer krav på höjda pensioner, höjda minimilöner, maximilöner, förbättringar av service utanför storstäderna och bättre transporter. Kärnvapen ”Det är förfärande”, skriver Birger Schlaug i en ledare i ETC, ”att Sverige skulle kunna bli ett av de länder som vägrar skriva på”. Den finska riksdagen har skrivit under, utan ”patetiska” påstående om att en underskrift skulle kunna hota andra nedrustningsavtal, påpekar han. Klimat
”I de avancerade kapitalistiska ekonomierna består större delen av produktionen av avfall i form (…) av produkter som är oproduktiva, överflödiga och destruktiva, medan de mest grundläggande mänskliga behoven inte uppfylls”, förklarar John Bellamy Foster. Han säger att ny teknik är oumbärlig för att kunna hantera dagens problem, men anser att ”det stora misstaget” är att betrakta tekniken som en magisk lösning på alla problem. Faktum är att en enkel teknisk lösning som skulle göra det möjligt för kapitalismen att fortsätta existera ”trotsar fysikens lagar”. Klimat
Studien, utfördes genom en gemensam insats av australiensiska och italienska forskare från Flinders University i Adelaide och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter. Studien visar att det snabbaste sättet att döma hela livet på jorden är att först ta bort de mest ekologiskt viktiga arterna. Och dessa arter är i allmänhet de som sannolikt kommer att försvinna först på grund jordens uppvärmning, skriver tidskriften Truthout, som har gjort en sammanfattning av rapporten. Klimat
Till exploateringen av Amazonas bidrar svenska pensionsfonder och banker, som investerat totalt 350 miljoner kronor i sojaodling på röjd regnskogsmark. De har också investerat i hittills CO2-absorberande ryska och kanadensiska barrskogar. Handelsbanken, SEB och Swedbank Robur samt AP-fonderna exponeras i en artikel i Dagens Arena. Kapital
kollaps Det finns samtidigt en övertro på att vind- och solkraft inom överskådlig tid ska ersätta de fossila bränslena. Nej, de bidrar bara till att öka energikonsumtionen i världen, skriver Hans Hjälte, journalist och ledarskribent på eFolket.se. När klimatavtalet slöts i Paris 2015 beräknades konsumtionen av fossila bränslen att fortsätta öka under åtminstone 50, 60 år. Avtalet vilar på orealistiska förhoppningar om att kunna lagra koldioxidutsläppen i marken. Hans Hjälte reder ut scenariot RCP2.6, med massiv kolinlagring, något som allt fler börjar tvivla på att det är möjligt. Latinamerika Arbetarpartiet PTs populäre kandidat, Luiz Inácio da Silva (Lula), ledde opinionsmätningarna, men han satt fängslad efter att ha blivit dömd utan bevis, och hans kandidatur olagligförklarades strax innan valet. Bolsonaros framgångar beror framför allt på att han lyckades hetsa väljarna mot arbetarpartiet PT och vänstern i allmänhet, skriver Pablo Stefanoni. Även i andra länder i Latinamerika går en ny ”trumpifierad” höger med starkt stöd från kristna fundamentalister på offensiven mot framstegsvänliga partier, som befinner sig i en djup politisk, intellektuell och moralisk kris, anser Pablo Stefanoni. Jemen Ingen av de stridande parterna förefaller ha något intresse av att avsluta kriget. Deras uppbackare såväl i regionen som i de så kallade västliga demokratierna delar antingen deras intresse och/eller ser den ekonomiska vinsten som väsentligare än den skam de borde känna över avgrundsdjupet mellan deras ord om människovärde och de brottsliga handlingar de utför eller stöder. Miljökriser Hans Hjälte, journalist och ledarskribent på eFolket.se, presenterar här rapporten och granskar två av de fyra alternativa handlingsplaner, som IPCC har tagit fram. Miljökriser En rapport till FN:s dokument Global Sustainable Development Report har väckt världsvid uppmärksamhet i sin kritik av vårt ekonomiska system, som inte tar hänsyn till resursbegränsningarna på en ändlig planet. Ändlös ekonomisk tillväxt är inte möjlig. De ökande klyftorna mellan rika och fattiga är ohållbara. Att se på miljön och atmosfären som en gigantisk soptipp leder oss i fördärvet. Katolska
kyrkan Till påvens fiender hör advokaten och affärsmannen Timothy Busch, vän till Vaganò och medlem av Opus Dei. Buschs familjestiftelse har donerat 15 miljoner dollar till Catholic University of USA i Washington och därmed fått universitetet omdöpt till Tim and Steph Busch School of Business. Ytterligare fem donationen, bland annat från Koch Family Foundation, har tillfört 47 miljoner dollar. Bröderna Koch har stora intressen i fortsatt användning av fossila bränslen, medan man i påvens encyklika ”On caring for our Common Home” kan läsa att kapitalism är en primär orsak till klimatförändringen. Gary Olson, professor emeritus i politisk vetenskap, tecknar påvens väg till medvetet ställningstagande mot fattigdomens grundorsak och hur de agerar som känner hotet från hans inflytande på katoliker i allmänhet. Han är verksam vid Moravian College, Bethlehem, Pennsylvania, USA. Israel Sedan tidigare finns åtminstone 65 andra lagar som diskriminerar arabiska palestinier, skriver det indiska juristkollektivet The Lawyers Collective i sin nättidning The Leaflet. De går igenom den nya grundlagen och säger att den ytterligare befäster apartheidsystemet i Israel. Den nya grundlagen innehåller en rad kontroversiella beslut som ”Jerusalem är Israels huvudstad”. Staden har varit delad i en judisk och palestinsk del, men 1967 ockuperade Israel även den östra palestinska delen. ”Det är tydligt att sionisterna inte bara är emot ”två-stats-lösningen” utan även att ett enat demokratiskt Palestina skapas”, skriver The Lawyers Collective. De tillägger: ”Palestinier, utan medborgerliga rättigheter, blir instängda i 165 fristående öar. Israel har tidigare haft två officiella språk: hebreiska och arabiska. ”Hebreiska är statens språk”, enligt den nya grundlagen och arabiska degraderas till ett språk med ”speciell status”. Judiska immigranter är fortsatt välkomna till Israel, men inte de palestinier som fördrevs 1948 och 1967. Nya judiska bosättningar ses i den nya grundlagen som ”nationellt värdefullt”. Palestinier däremot har, enligt The Lawyers Collective, ”effektivt nekats tillgång till stora delar av sin jord” Syrien Området har fyllts på med internflyktingar och olika delar av oppositionen har bussats dit från områden som regimen tidigare erövrat. Assadregimens erövring av Aleppo och Ghouta bådar inte gott. Till detta krigs sorgliga ironier hör att många av de nu belägrade i Idlib har evakuerats därifrån. Ett svagt hopp för Idlib invånare är att ett totalanfall inte tjänar Turkiets intresse och att Ryssland av omtanke om sitt förhållande till Turkiet därför kanske inte ger Syrien fullt flygunderstöd. Mot denna bakgrund av detta och med Amnestyrapporten (se notis nedan) om hur den USA-ledda koalitionen (USA, Storbritannien och Frankrike) hanterade sina förmodade fiender i Raqqa och de civila som råkade bo i närheten, förefaller Syriens ”segrarmakter” tävla om jumboplatsen vad gäller respekt för krigets lagar.
Syrien ”Rapporten motsäger USAs, liksom Storbritanniens och Frankrikes, påståenden att de precisionsbombade Isis-soldater”, skriver Patrick Cockburn, korrespondent för brittiska The Independent. Han besökte Raqqa i början av året och instämmer i att han ”aldrig sett en liknande förstörelse”. Rapporten är baserad på 112 intervjuer och 42 besök. Människor som sett stora delar av sina familjer dö, trodde att de skulle skyddas av koalitionen. Enligt en militär talesman var syftet med denna ”kampanj” att ”hålla Storbritannien säkert från terroristangrepp”. Amnestyrapportens titel syftar på ett uttalande från USAs försvarsminister James Mattis i maj förra året då han sa att USA trappar upp från ett ”utnötningskrig” till ett ”utrotningskrig”. Det påpekar Brett Wilkins, redaktör för US news at Digital Journal. Han tillägger att sedan bombningarna 1945 av Hiroshima och Nagasaki har den amerikanska militären dödat betydligt fler oskyldiga civila än någon annan stat i världen. Läs mera
Centralamerika Samarbetet mellan de vanliga gränsbevakningspatrullerna, med polisiära befogenheter, och de militära styrkorna, som saknar sådana men satts in på presidentens order, syftar till att ”kontrollera potentiellt upproriska civilbefolkningar”. Det har också fått till följd att de som försöker passera gränsen gör det på alltmer riskfyllda sätt, med alltfler dödsoffer som följd. Sedan tidigt 1990-tal har 7 000 kroppar hittats utmed gränsen och ”en rimlig skattning av det verkliga antalet offer är att tre gånger så många omkommit”. Den
ryska inblandningen i USA-valet Läs mer här: https://williamblum.org/aer/read/156 Klimathotets
ursprung Ett miljömässigt hållbart samhälle är oförenligt med kapitalism, anser alltså John Bellamy Foster, redaktör för Monthly review och professor vid universitetet i Oregan, USA. Han är mest känd för sina bidrag till en marxistisk ekologi och har lyft fram begreppet ”metabolic rift”, den kosmiska revan, Marx uttryck för att beskriva den destruktiva karaktären i människans relation till naturen under kapitalismen. Forsters insats har fått stor betydelse för att förena marxism med ekologi. Han påtalar också: det är inte kapitalismen som system som står bakom vår tids stora teknologiska framsteg, något som brukar framhållas för att betona systemets oundviklighet. Genombrottet för ex IT är en följd av militär forskning under förhållanden skyddade från privat ackumulation. När det gäller att läka den ”kosmiska revan” hjälper dock IT och andra framsteg föga. Vi kan inte rädda kapitalismens mål: gränslös ekonomisk tillväxt på en ändlig planet med hjälp av mer avancerad teknik, är hans slutsats. Och kapitalister som fruktar miljö- och klimatrörelsens krav har rätt, kampen för miljön är med nödvändighet en kamp för radikal förändring. Irak
efter 15 år I en första artikel, som endast tar upp offren i Irak, resonerar Davies kring det ytterst begränsade värde som spontan, passiv rapportering av dödsoffer har. Används epidemiologiska metoder kommer fem till 20 gånger fler dödsoffer fram än vad som rapporterats passivt. Det brott som USA-alliansens invasion i Irak utgör är betydligt större än vad allmänheten får veta, säger Davies, och det ligger i de ansvarigas intresse att dölja detta. I en andra artikel om offer till följd av USAs interventioner i Afghanistan och Pakistan håller Davies det för rimligt att 1,2 miljoner dödsoffewr krävts där. USA
Har USA med dessa pengar åstadkommit något som ens liknar målet: att minska terrorhotet?, frågar rapportören Stephanie Savell, och hävdar att kriget mot terror föder ny terror och nya kostnader – ekonomiska, mänskliga, sociala och politiska. Att en liten grupp – och inte enbart amerikanska kapitalister – berikar sig på fortsatt krig mot terrorn tas däremot inte upp i artikeln. Landgrabbing
och tvingad migration Hastigheten med vilken städer som Dhaka, Kinshasa och Lagos växer saknar motstycke i historien – befolkningen har ökat 40 gånger mellan 1950 och 2000, utan ökande antal industrijobb. Jämför detta med London som ökade sin befolkning sju gånger under hela 1800-talet och där tillväxten i hög grad styrdes av industrialisering. Tredje världens fattiga drivs till slumstäderna främst på grund av landgrabbing. Hållbar
välfärd Costa Rica visar att omfördelning av tillgångar är viktigare än tillväxt och att bygder som inte slås sönder av industriell expansion kan ha höga livsvärden. En lärorikt exempel för politiker runt om i världen som ser ökad tillväxt som enda väg framåt, skriver Jason Hickel i Adverting the Apocalypse: Lessons from Costa Rica. Sveriges
vapenexport Svenska Freds har riktat skarp kritik mot förslaget i ett pressmeddelande där de framhåller att den föreslagna formuleringen öppnar för fortsatt export till icke-demokratier. De kräver ett skarpt demokratikriterium samt påpekar att vapenexport till icke-demokratier bidrar till fattigdom och förtryck. Den jemenitiska journalisten Afrah Nasser pekar i sin artikel Is Sweden complicit in war crimes in Yemen på opendemocracy.net - också publicerad på hennes blogg - på de krigsbrott som begås i hennes land. Hon noterar att Norge nyligen stoppat sin vapenexport till Förenade arabemiraten, UAE, med hänvisning till krigsbrotten och anser Sverige bör göra detsamma. Också i SIPRIs årsbok 2017 kan vi läsa att den saudiarabiska interventionen, med stöd av bland andra UAE, i det jemenitiska kriget är förenad med en stor humanitär kris. Vad gäller demokratistatus hamnar Saudiarabien på lägsta möjliga nivå och UAE på näst lägsta på tidningen Economists lista. Hur de nya reglerna kommer att tillämpas återstår att se. Hur ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter, resonerar offentliggörs inte, men vapenfabrikanten Saab är desto tydligare. I slutet av 2017 öppnade Saab en fabrik för utveckling och produktion i Förenade arabemiratens huvudstad Abu Dhabi och på direkt fråga från Sveriges Radio om Saab beaktar mänskliga rättigheter i sitt val av marknad och samarbetspartner svarar kommunikationsdirektören ”Varför skulle vi göra det?”. Katarina Moberg Läs även https://www.amnesty.org/en/countries/ Mexiko Initiativet kommer ursprungligen från den upproriska Chiapas-provinsen i södra Mexiko, Zapatista-gerillans och Subcomandante Marcos’ hemvist, där det sedan länge finns självstyrande skolor och bondekooperativ. Rådets taleskvinna, Maria de Jesús Patricio Martínez från nahuatl-folket, ställer nu upp som oberoende kandidat i årets presidentval, trots att de etablerade politikerna har gjort allt för att stoppa insamlingen av de 860 000 namnunderskrifter som lagen kräver för att hennes namn ska få stå på valsedlarna. Tunisien När den ”arabiska revolutionen” 2011 pågick, passade särskilt IMF (International Monetary Fund) i Washington på att erbjuda landet lån med åtföljande åtstramningspolitik. Syftet var att hindra Tunisien, Marocko, Jordanien, Jemen och Egypten från att ifrågasätta den nyliberala ekonomiska modellen. Beslutet togs av västerländska regeringar och banker vid G8-mötet i Deauville i Frankrike samma år. Stora lån erbjöds länderna i utbyte mot reformer som att låta värdet på den tunisiska dinaren falla, höja skatterna på konsumtionsvaror och öka importen. -Detta har inneburit mindre pengar i fickorna för de fattigaste liksom för medelklassen som bär skattebördan, skriver Jihen Chandoul, delägare i Tunisinan Observatory of Economy. Ojämlikhet De perifera ländernas skuldsättning – en följd av långvarigt handelsunderskott – har lett till en enkel inkomstkälla för banker. De lånar från Europeiska Centralbanken (ECB) till en procents ränta, och lånar ut samma miljarder, till fyra procents ränta, åt skuldsatta länder, som behövt lösa tidsbegränsade lån. Gekland och Portugal är redan drabbade, Spanien och Italien står på tur. Utlåningen från ECB strider mot Lissabonfördraget, enligt Eric Toussaint, talesperson för CADTM (ommittee for the abolition of illegitimate debt. Åtskilliga EU-fördrag behöver avskaffas. Världens
livsmedel I
växthuseffektens spår: Syrien
och Irak Den USA-dominerade koalitionen har hävdat att i de 14 000 luftangrepp som gjorts i Irak sedan 2014 har bara ett av 157 – det blir vid 89 tillfällen – medfört civila dödsoffer. Men undersökande journalister har kommit fram till andra förhållanden: var femte sådant angrepp slutar med civila dödsoffer. Cockburn igen: ”Det bekväma påståendet från amerikanska och brittiska flygvapenchefer att smarta vapen gör det möjligt att skona civila liv är helt enkelt osant.” The
electronic intifada Några exempel från de senaste månadernas reportage Miljö
och migration Artikelförfattaren, Parastou Hassouri, har arbetat med migrantintervjuer för UNHCR i Marocko, som gått från att vara ett emigrationsland till att vara ett transitland. Alltför många migranter fastnar mellan ett återvändande de ser som omöjligt och ett liv i ett nytt land. De kommer inte vidare, vare sig legalt eller på andra vägar. De ser sig inte som frivilliga migranter. Artikeln finns i Merip - Middle East Report and Information Project. Latinamerika Latinamerikas 600 ursprungsfolk befinner sig ofta i frontlinjen i dessa konflikter. Staterna tenderar att skydda affärintressen, bl a mulitnationella gruvföretags, på bekostnad av folkliga behov och vill skrämma till tystnad. Brasilien Samtidigt arbetar aktivister med att utveckla ekologiska favelas med sikte på hållbar stadsutveckling. I den över 200 år gamla favelan Vale Encantado har invånarna byggt miljövänliga avlopps- och komposteringssystem och enkla solenergipaneler och de serverar besökande ekoturister närodlat. Sydostasien Dödandet spred sig även till andra grupper som ”kineser, studenter, fackföreningsmedlemmar... Tiotusentals andra stängdes in i tropisk gulag.” Hannah Beech påminner om att USA vid denna tid redan hade tågat in i Vietnam. Indonesien, som då leddes av president Sukarno och som hade ett av världens största kommunistiska partier, ”sågs av Washington som den dominobricka som stod på tur att falla.” General Suharto tog efter blodbadet över makten och ”den amerikanska hjälpen började flöda in”. Livsmiljö Livsmiljö Hunziker refererar till studier som påvisar en 75-procentig minskning av de flygande insekternas biomassa. Minskning av syreproduktionen i havet till följd av fytoplanktons temperaturkänslighet. Regnskogars förändring från att ta hand om till att avge koldioxid. Att bläckfisk på 1000 famnars djup innehåller syntetiska gifter. Att vi själva också gör det kan ligga bakom ett förändrat sjukdomspanorama. Effekten på hälsan är inte undersökt för särskilt många av de kemikaler som nu används i stor skala. Särskilt utglesningen av insekterna oroar forskare, eftersom 80 procent av alla växter, och en tredjedel av jordens livsmedelsförsörjning, hotas av utebliven insektspollinering. Jemen Biologisk
mångfald Margi Prideaux, författare och Badrul Azhar, biolog, underkänner dessa monokulturer och kräver ett erkännade av fördelarna med och nödvändigheten av småskalig odling. En sådan kan företas i samklang med sin omgivning, Den tillåter också odling av andra födoämnen, för lokal konsumtion eller avsalu, liksom djurhållning, samtidigt som omgivande växt- och djurarters fortbestånd och spridning inte hejdas av monokulturella hinder. ”Konsumenter av palmolja borde medvetet kunna välja sådan från småbrukare … Detta är inte möjligt för närvande,” skriver artikelförfattarna. Det behövs en certifiering av sant uthållig och socialt rättvis produktion av palmolja. Venezuela Syftet med valet att finna lösningar på landets ekonomiska och politiska kris, bland annat genom att grundlagsfästa den folkmakt och de sociala framsteg som gjorts i form av landsomfattande projekt som kallas ”missioner”. Inom dessa har 1,7 miljoner nya bostäder byggts. Utbildning har blivit gratis för alla. Butiker med subventionerade priser har öppnat. Det nya grundlagsförslaget ska sedan underställas en folkomröstning. Utländska medier har enstämmigt hävdat att valet var ett trick som gick ut på att ge president Maduro mera makt. De har helhjärtade stött en opposition som med våldsamma metoder försökt stoppa valet. Kvällen före valet mördades en av kandidaterna i sitt hem, och på valdagen anfölls 200 vallokaler för att hindra väljare från att gå och rösta.. Nykolonialism Ryssland
-Visste du att Ryssland, Kina, Japan, Nordkorea och Sydkorea har förhandlat i Vladivostok om omfattande ekonomiska samarbetsavtal? -Visste du att Ryssland och Kina nu utvecklar samarbetet med en ny sidenväg på järnvägsräls? Pepe Escobar, frilansskribent från Brasilien, rapporterar i Russia Insider om Eastern Economic Forum som hölls i Vladivostok 6-7 september 2017. 1917,
1947 och 1967 *Richard Falk utsågs 2008 av FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) till FN:s särskilde rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i de sedan 1967 ockuperade palestinska områdena. Nordkorea
Sverige
– USA – Nato Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och landets ÖB Micael Bydén vill inte ha någon diskussion om dessa militära övningar. Samtidigt varnar USAs försvarsminister James Mattis Sverige för att underteckna FNs konvention om kärnvapenstopp. Sveriges neutralitetspolitik och alliansfrihet avvecklas mot svenska folkets vilja, skriver Kommentars medarbetare Eva Brita Järnefors. Naturresurser Trycket ökar mot Afrikas jordar. Befolkningsökningen är kraftigast i världen – inom 70 år väntas det finnas fyra miljarder afrikaner mot dagens en miljard. Fattigdom och svält är redan ett utbrett problem. Därtill kommer klimatförändringar, jordförstörelse, brist på investeringar i jordbruket, utländska uppköp av jord, tjuvjakt, korruption och överhetens luxuösa livsstil. Så här tar sig konflikten ut i Laikipia, Kenya: Främmande herdar stjäl byns djur. Vår
tids spöke När kapitalismen alltmer bröt sig ut ur efterkrigstidens välfärdskonsoliderande nationalstater, med 1970-talet som brytpunkt, började också de lögner om globaliseringens välsignelser och nyliberalismen som den enda vägens politik att produceras och spridas för att passivisera och pacificera arbetarklassen och en intet ont anande medelklass. Det var en mycket effektiv propagande. Dock har de som alltmer kuvats av globaliseringen till slut insett hur de svalt lögnerna och börjat återvända till den politiska arenan, synligt framför allt i det amerikanska presidentvalet och den brittiska folkomröstningen om Brexit. De nya protektionisterna kommer inte att reda ut kapitalismens kris, men blåsa liv i politiken och påminna om vilka som förlorat på globaliseringen. Vad vi kan vänta oss efter detta fortsatta interregnum är oklart, men så länge det pågår måste vi acceptera ”en stor variation av sjukdomssymtom” skriver Streeck. Artikeln går djupt och brett in i efterkrigstidens ekonomiska utveckling, av och till med bitande ironi. Naturresurser
på avvägar Terrorismens
rötter Venezuela Av Venezuelas vänster och dess sympatisörer fordras tre saker, som bidrag till att sätta den chavistiska revolutionen på rätt spår: att regeringens oförmåga att lösa samhällets sociala och ekonomiska kris beskrivs sanningsenligt, att varje appell till imperialistiskt ingripande förkastas och att solidariteten inte urholkas med den majoritet av venezuelaner som kläms mellan den oansvariga regeringen och den hänsynslöst hämndlystna oppositionen. Mellanöstern Läs mer i Patrick Cockburns artikel Råvaror Noam
Chomsky: Då hade den nyvalde USA-presidenten Donald Trump redan hävdat att klimatförändringen är en ”bluff”. Ett annat växande hot är kärnvapenkriget. Kärnvapenstaterna Indien och Pakistan ligger redan nästan i krig, och varje reellt krig skulle omedelbart övergå i kärnvapenkrig, varnade han. Samtidigt noterade Noam Chomsky att USA blir alltmer isolerat i världen, särskilt på västra halvklotet, där USA inte har några militärbaser kvar. Latinamerikas länder har sparkat ut den USA-styrda Internationella Valutafonden. Världen vänder sig nu mot Kina för ledarskap. Läs, se och hör Noam Chomsky på Democracy Now! Mellanöstern
och Nordafrika Mera troligt är det, menar han, att syftet var att skapa fritt tillträde och garantier mot nationalisering inte bara för USA-baserade oljebolag i ett framtida Irak, utan också motsvarande villkor för USAs övriga multinationella företag, men det gör inte priset mindre. Idag har Exxon koncessioner i delar av Irak, men också ryska, kinesiska och indonesiska operatörer är på plats i landet, som står fast vid den nationalisering av oljetillgångarna som Baath-partiet genomdrev 1972. Arthur MacEvan är professor emeritus på ekonomiinstitutionen vid Massachusetts universitet, Boston. Läs artikeln. ”Arabvärlden har blivit Putins favoritarena för att vidga den ryska influenssfären”, skriver Zainab Calkuttawala i artikeln How Russia Is Using Oil Deals To Secure Its Influence In The Middle East. Ett exempel hon ger är det intresse för ryska Rosneft som Glencore, ett Qatar-baserat företag visat, genom att köpa minoritetsandelar för 11,3 miljarder dollar, en affär som USA vill se som otillåten och i strid med sanktionerna mot Ryssland efter Krim-annekteringen. Zainab Calkuttawala är amerikansk journalist baserad i Marocko. Läs artikeln. Jemen Saudiarabien kan hålla kriget igång genom massiv vapenhandel med såväl USA som Storbritannien, en vapenhandel värd mer än tio gånger så mycket som dessa länders nödhjälp till Jemen. I kontrollrummen där flygattackerna styrs sitter personal från USA och Storbritannien. Obama var inblandad i detta krig, Jemen var ett av de länder där drönare användes istället för att riskera livet på egna män på plats eller dras med långa internationella rättsprocesser för att ställa misstänkta ”terroristledare” till svars. Trump nöjer sig inte med drönare. Han hade inte varit president många dagar innan han var ”great” nog att skicka 30 elitsoldater, till en liten jemenitisk by för att ”samla information”. Några timmar senare var en av amerikanerna och 29 bybor döda. Byn Ghayil är liten och ligger långt från Washington, men i nättidningen the Intercept rapporterade Iona Craig. Patrick Cockburn refererar Iona Craigs artikel och skriver om varför Trump inte borde vara i Jemen. I Open democracy har Helen Lackner skrivit flera artiklar om kriget i Jemen, varför det pågår, vilka som vinner på det och vilka som förlorar. Helen Lackner har bott och arbetat i Jemen i många år, på 70-talet i Aden som lärare och skribent, senare på andra platser. Hon är verksam som landsbygdsrådgivare och författare. I oktober kommer Yemen in Crisis: autocracy, neo-liberalism and the disintegration of a state ut på Saqi books. Klimatet Alltmer pekar på att det är en medicin till döds, se t ex en artikel av Christopher Wright och Daniel Nyberg, som med begreppet creative self-destruction anger den inslagna vägen. Att vi redan gått för långt på den framgår av temperaturer uppmätta i arktiska områden, som förvånar till och med de forskare som specialiserat sig på detta. Latinamerika Attentatet sätter stopp för en progressiv utveckling i Colombia. Och sparkar igång ett allmänt uppror – Bogotazo - som följs av förtryck under en period, kallad La Violencia. Denna erfarenhet ger Fidel Castro insikten om de demokratiska rörelsernas politiska begränsningar i Latinamerika och han förstår behovet av revolutionärt våld, skriver Ernesto Semán i artikeln Democracy in the Americas, the Revolutionary Way. Ernesto Semán är lärare i historia vid University of Richmond´s Jepson School of Leadership Studies i USA. Artikeln är publicerad av Nacla – nacla.org - som har rapporterat om Amerika sedan 1967. Läs mera (på engelska) . Dags
för självkritik Kritik mot kapitalismen är inte i förgrunden. I Frankrike upprörs t ex vänstern ständigt över att få invandrare sitter i parlamentet. Att mycket få ledamöter kommer från arbetarklassen kan däremot passera. Imperialism De fördelar för nationen och dess befolkning som kolonialväldena förde med sig saknas i den nyimperialistiska eran, bland annat blir de krig för dyra som tidigare slagit ner motståndet mot kolonialväldena. Vidare måste, i den koloniala krigs- och ordningsmaktens ställe, hot mot nationens säkerhet uppfinnas, för att fortsatt säkra de intressen som det militär-industriella komplexet har, i förening med ett omfattande säkerhets- och undersättelseväsende. En tredje skillnad är att i en nyimperialistisk regim sker plundringen mer globalt utspritt och riktar sig också inåt nationen, mot dess befolkning. Fjärde väsentliga skillnaden är att metoderna för att underkuva nationer som sätter sig till motvärn inte behöver bygga på militär makt: författaren nämner ”demokratiska” statskupper, fabricerade inbördeskrig och ekonomiska sanktioner. Botemedlet mot nyimperialismen, i vilken arbetare i olika länder ställs mot varandra, är mellannationellt fackligt samarbete – koncern- och branschvis – förutan vilket kapitalets maktövertag kommer att bestå och befästas. Maktbalansen Det skriver journalisten Hans Hjälte som med hjälp av Fredsinstitutet Sipris statistik ifrågasätter Totalförsvarets Forskningsinstituts argument att Ryssland rustar upp. Mellanöstern Befolkningen saknar mat, trygghet och frihet. Samhället fungerar inte, så där finns ingen hjälp att få. Frivilligorganisationer har allt svårare att arbeta. Epidemier sprider sig. Kriget pågår för att det tjänar de krafter som utsett Jemen till en av spelplatserna för maktkampen mellan de regionala makthavare som säger sig företräda shiya respektive sunnimuslimer. Och för att ingen global stormakt är intresserad av att stoppa det. Den enda av krigets parter som kan flygbomba – och gör det –, Saudiarabien, är samtidigt de s k västmakternas allierade i kampen mot IS. En obegriplighet i sig, en makt som terroriserar såväl sin egen befolkning som grannländernas i islams namn, är en samarbetspartner mot annan terrorism i islam namn. Läs den jemenitiska författaren och historikern Bushra al-Maqtaris artikel i Feministiskt perspektiv. Miljardärerna
och miljarderna ”Vårt ekonomiska system har lett till att dessa extrema ekonomiska skillnader kan förekomma, och vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma”, skriver Oxfam. Rapporten visar också att många av världens rikaste inte har tjänat sina pengar själva. Så många som hälften av världens dollarmiljardärer har fått sin förmögenhet på grund av arv eller priviligierade relationer med regeringar. Oxfam listar också ett antal felaktiga uppfattningar om ekonomi: att marknaden alltid har rätt, att företag måste maximera vinst och att BNP är ett bra mått på framgång. Rapporten kommer också med en rad lösningar. På Oxfams sajt kan du också hitta listan över de värsta skatteparadisen. USA-valet Kurdisk
framtid USA-valet C
H Hermansson: Vi återpublicerar C H Hermanssons artikel Sverige och det imperialistiska systemet – En lång historia av utsugning (Kommentar nr 5-6/83). Då kallades ekonomisk utsugning för imperialism. Idag talar man om ”globalisering” i syfte att dölja storbolagens tävlan om att dominera världsmarknaden. C H Hermansson analyserar här i ett historiskt perspektiv den svenska kapitalexporten och det internationella beroendet för Sverige som en imperialistisk stat fram till början av 1980-talet. En utveckling som fortsätter än i dag, oavsett styrande regering.. Tunisien
Fiske är öbornas huvudnäring. Deras fredliga protester gäller såväl den påverkan olje- och gasexploateringen haft på havsmiljön och därmed deras försörjning, som företagets försök att dölja problemen. Protesterna har mötts med polisbrutalitet. Fem år efter Tunisiens revolt för bröd, frihet och social rättvisa orsakar det brittiska olje- och gasbolaget Petrofac folkligt missnöje. Tunisiens konstitution kräver såväl statlig suveränitet över naturtillgångar som transparens i kontrakt som gäller utnyttjande av dem. Trots det gör olje- och gasföretag enorma vinster och åtnjuter straffrihet. Artikeln är skriven av Hamza Hamouchene för ROAR Magazine. Puerto
Rico Puerto Rico är så beroende av import från USA, att om den upphörde, skulle landet bara kunna försörja sig med livsmedel i uppskattningsvis två veckor. Hälften av landets befolkning lever under fattigdomsstrecket. Puertoricanerna är USA-medborgare, men får inte delta i presidentval. Max Haiven beskriver en spirande proteströrelse i form av muralmålningar på San Juans gator. Ryssland
och Nato: ”Ryssland har två baser i Mellersta Östern och en handfull i Centralasien. USA har 662 baser runt om i världen och specialstyrkor grupperade i mellan 70 och 90 länder hela tiden. Förra året var specialstyrkor engagerade i 147 länder. USA är aktivt inblandat i fem krig och överväger ett sjätte i Libyen. Rysslands militära utgifter ska minska nästa år, och USAs kommer att överträffa Moskvas tiofalt. Vem verkar i denna jämförelse hotfull?”, frågar Conn Hallinan. I artikeln ”Baiting the Bear: Russia and Nato”, Counterpunch 4 maj 2016, tar han upp de båda sidornas, Ryssland och Nato, argument för fortsatt konflikt. Värdlandsavtalet
granskat Conn
Hallinan apropå Påskupproret 100 år: Islamistisk terror är vidrig och söker man förklaringar kan det framstå som om man ursäktar det oursäktliga. Men diskussionen om varför den sker bör ta en utgångpunkt i följderna av amerikansk utrikespolitik, skriver han och påminner om hur USA var med och skapade Osama bin Laden av dåtidens strategiska skäl. USA I samband med finanskrisen 2008 ökade hungern kraftigt i USA för att sjunka något 2013. Det visar statistik som World Hunger Education Service har sammanställt i en rapport. År 2014 levde 46,7 miljoner människor i landet i fattigdom. De utgjorde 14,8 procent av befolkningen. Av dem var 15,5 miljoner barn. ”Det politiska systemet i USA, som borde syssla med invånarnas främsta problem” är ”inte inriktat på de fattigas angelägenheter”, skriver rapportförfattarna och nämner att: Hälften av statsbudgeten går i stället till utgifter för militär och säkerhet. Brasilien
Hon är nu tills vidare ersatt av vicepresidenten Michel Temer, med starka band till Wall Street och vars nybildade regering består enbart av vita män. Samtidigt utreds Temer själv för mutor och korruption, vilket också är fallet med över hälften de senatorer som röstade för riksrätt. Temer och hans högerparti PMDB har aviserat en politisk högersväng och nedskärningarna inleddes omedelbart. Tack vare Dilma Roussef och hennes arbetarparti PT hade tiotals miljoner fattiga och utsatta fått bättre livsvillkor, livslängd och skolor genom olika program som haft som mål att utrota fattigdom och ojämlikhet, skriver Andre Vltchek i nättidningen Counterpunch. Han berättar bl a om stora framsteg i slumområdena och bland ursprungsbefolkningen, snabba förbättringar i infrastruktur och ett blomstrande kulturliv. På detta har högern reagerat med välorganiserade kampanjer för att misskreditera PT-regeringen och destabilisera landet, skriver Vltchek och drar paralleller till Venezuela och Ecuador. Syrien
”Ju sämre levnadsvillkoren blir, desto tydligare uppenbarar sig den socio-politiska dimensionen av Syriens ekonomiska ruin”, skriver Aron Lund från Carnegie Endowment for International Peace. ”Assads styre har vilat på existensen av en centralstat som organiserat det allmänna och sörjt för service, löner och pensioner till miljoner syrier. Det systemet existerar fortfarande och upprätthåller ett väsentligt stöd för regeringen, men det urholkas av ekonomisk förfall.” Även om Assadregimen har framgångar i kriget kan regimen ”utvecklas från en institutionell statsapparat till en koalition av krigsherrar” vilket underminerar dess möjlighet att framställa sig som ”den sista barriären mot en permanent kollaps i Syrien”. Mellanöstern
Patrick Cockburn beskriver i Counterpunch hur USA och dess allierade alltsedan 11 september (2001) har misslyckats med att bekämpa terrorismen eftersom de prioriterat att bevara sin allians med Saudiarabien och andra kungadömen på arabiska halvön även när deras politik slagit hela länder – som Jemen – i spillror. Denna politik har istället skapat säkra tillflyktsorter för al Qaeda och ISIS. Saudiarabien ingrep i Jemens inbördeskrig mellan Houthistyrkorna och president Abd Rabbo Mansour Hadi eftersom de såg Houthi som shiamuslimer och därmed allierad till Iran. Och för att de anser att hela arabiska halvön bör stå under saudiskt herravälde. Som alltid kunde de räkna med stöd från USA och Storbritannien. Patrick Cockburn skriver: ”… sedan USAs och Storbritanniens invasion i Irak 2003 har jag slagits av hur deras hela strategi bygger på önsketänkande om deras lokala allierades styrka och popularitet som vanligtvis tvärtom är fruktad och hatad…” Se även dessa artiklar från Läkare utan gränser. Mellanöstern
Mellanöstern
Kina
och världsekonomin Moldavien
och Ukraina Jämlikhetskrisen 62 individer äger lika mycket som den fattigaste hälften av jodens befolkning: 3,6 miljarder människor. 542 miljarder dollar Så mycket har de rikaste 62 individerna på jorden ökat sin förmögenhet sedan 2010. 1 000 miljarder dollar Så mycket har den fattigaste halvan förlorat i förmögenhet sedan 2010. 1 % Så stor del av tillväxten har den fattigaste halvan av jordens befolkning fått av tillväxten sedan år 2 000. 50 % Så stor del av tillväxten har gått till den rikaste procenten sedan år 2 000. 3 dollar Genomsnittlig årlig löneökning för jordens 10 procent fattigaste. Venezuela Syrien
Aron Lund har på Syria in Crisis, Carnegie Endowment, skrivit två texter, Syria’s Opposition Conferences: Results and Expectations och Riyadh, Rumeilan, och Damascus: All You Need to Know About Syria’s Opposition Conferences. Texterna inger inte hopp om en nära fred, men ger kunskaper och är kompetenta sammanfattningar av såväl resultaten av konferenserna som deras sammansättning. Västra
Sahara »Läs mera (engelska) originalartikeln Jemen
Samtidigt pågår i Jemen ett minst lika brutalt krig där IS ideologiska kusin (eller pappa?) Saudiarabien leder en front som utan nämnvärda protester bryter mot de flesta internationella regler för krig. Saudifronten bombar civila och använder klusterbomber. Houthirebellerna, en av deras huvudmotståndare, anklagas också för angrepp mot civila, men saknar flygvapen. Världen
i stort Puerto
Rico Ukraina Ett telefonsamtal strax före kuppen i Kiev i februari 2014, som ständigt hänvisas till i amerikanska journalisters och historikers artiklar, är det mellan Victoria Nuland och Geoffrey Pyatt, USAs ambassadör i Kiev. Samtalet har troligen läckts ut av den ryska underrättelsetjänsten, men har aldrig förnekats av amerikanska regeringen. I artikeln Ukraine: The Truth återger Gary Leupp, amerikansk professor i historia vid Tufts University, delar av samtalet. Där avslöjas hur Nuland har handplockat den nu sittande premiärministern Arseniy Yatsenyuk till posten. Han var förespråkare för Nato-medlemskap och åtstramningspolitik. Rivalerna var Oleh Tyanybok, ledare för det nyfascistiska Sloboda-partiet och Vitali Klitschko, tidigare boxare och antikorruptionsaktivist. I samtalet nämner de hur de lyckats manövrera ut Klitschko. Nuland förklarar dock att premiärministern kommer att behöva prata med de båda utsorterade ”fyra gånger i veckan”. Mot slutet av samtalet sammanfattar Nuland: ”Det här kommer att bli jättebra. Jag tror, för att få det här på papper och få FN att hjälpa till med det och, du förstår: Åt helvete med EU.” Victoria Nuland uttrycker med: ”Fuck the EU” att det finns motsättningar mellan USA och EU men att EU får lov att följa USAs åsikter om Ukraina, förklarar Gary Leupp. Spanien Mellanöstern Venezuela Venezuela Avprivatisering Oljan i globala konflikter När
oljekapitalet går dåligt blir det krig i Mellanöstern
Globaliseringens
anarki Kuba USA-ISIS USAs historia med stöd till olika mer eller mindre islamistiska grupper i Mellanöstern ger inte hellre anledning till optimism. Mike Whitney skriver i artikeln Amerika´s ”Terrorist Academy” in Iraq Produced ISIS Leaders (6 oktober, CounterPunch) om hur USA bidragit till att bygga upp det IS de nu söker stöd för att slå ner utan att själva behöva sätta in marktrupper. Det är ett nytt kapitel i en gammal – ond – saga och bygger på de två grundprinciperna härska genom att söndra och min fiendes fiende är min vän. För USA är en viktig fråga i Mellanöstern att hindra Irak från att växa sig starkt och på det viset utgöra ett hot mot USAs kontroll över oljan i regionen och Israels ställning. Ett sätt har varit att föda vissa oppositionsgrupper bland dem reaktionära islamister. Detta har enligt författaren lett till att amerikanska vapen gått till IS, ibland via syriska oppositionsgrupper. Mer intressant läsning i detta ämne finns i artikeln nedan, samt i Tariq Alis and Patrick Cockburns The Rise of ISIS and the Origins of the New Middle East War och Patrick Cockburns From Syria to Iraq; Why US Middle East Policy is Fraught with Danger Mellanöstern Land
för liv Mellanöstern Energi Mellanöstern NATOs
expansion Syrien Ukraina Mellanöstern Kina
i Afrika USA
på kollisionskurs med Kina i Sydsudan Vapenslag
ifrågasätts Ukraina
Afghanistan
USA,
EU och IMF i Ukraina Vem var på frihetstorget i Ukraina? På frihetstorget i Kiev agerade flera mörkblå krafter. Emmanuel Dreyfus beskriver nya regeringspartiet Svobodas fascistiska förflutna och försök att bli rumsrent. Ukrainas nynazister. USA:s och EU:s påtryckningar för att närma Ukraina till väst har destabiliserat landet och berett marken för extrema högerkrafter, skriver Paul Craig Roberts. EU och IMFs agenda för Ukraina. EU och IMF har bestämt Ukrainas framtida ekonomiska politik, USA valde den nya premiärministern, skriver Jeff Mackler. Rättslöshet
och civila offer Länkarna nedan leder till aktuella rapporter om folkrättsliga aspekter på drönarattacker, europeiska anskaffningsplaner m.m. »Heather Linebaugh, ex-pilot: Allmänheten bör få veta sanningen (engelska) » Laglöshetens nya ansikte i namn av anti-terrorism (engelska) » EU-länder ska bygga egna drönare (engelska) USA Klimat » Läs mer Syrien Business
as usual » Läs mer Kapitalism
i kris? » Läs mer Fossila
bränslen Läs Michael Klares genomgång och bistra slutsatser. Oljebolagen förväntas göra allt för att skjuta upp övergången till förnyelsebar energi. USA
- makt och vanmakt » Läs mer Pressen
och oljeintressen » Läs mer Nordafrika Chomsky
om USA och världen - tre artiklar » Läs m er Washingtons
dilemma i en "förlorad" värld » Läs m er Kan
civilisationen överleva kapitalismen? USA:s
ojämlikhet Kuba USA,
Canada USA al
Qaeda-spåret i Afrika Mellanöstern Krisens
rötter Kapitalet
eller klimatet? Arabisk
vår Kina » Läs mer USA-Kina-mellanöstern Afghanistan Sydamerika » Läs m er Livsmedelskris Vi har ännu bara sett början på en global svältkatastrof, skriver journalisten Ian Angus, som också pekar på den akuta livsmedelskrisen som exempel på kapitalismens misslyckande. » Läs mer Irak » Läs mer Mellanöstern USA » Läs mer Afrika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Iran » Läs mer Latinamerika » Läs mer Afganistan » Läs mer Toppmötet
i Havanna » Läs mer KOREA » Läs mer FREDSPRISET » Läs mer USA » Läs mer USA-Israel-Turkiet » Läs mer USA » Läs mer Kuba » Läs mer Iran » Läs mer EU
- Afrika » Läs mer USA » Läs mer Bolivia » Läs mer Irak USA Irak Uruguay En gloria åt Lars Hillersberg
» Läs mer Valet
i USA James
Petras Sara
Lidman
Författaren
och fredskämpen Sara Lidman gick bort den 17 juni 2004. Huggsexa
om Latinamerikas vatten Tortyr
som rutin Indien: Michael
Moore: James
Petras: Noam
Chomsky: Haiti
Latinamerika Vietnam
frigör sig Ekvatorialguinea Alternativa
Nobelpriset Walden
Bello om USA Colombia 30
år efter militärkuppen i Chile Noam
Chomsky om WTO Våldet
härskar åter När
marknaden utplånas Irak
- |
||
|
Konflikten
mellan islam och väst - en chimär Trots
medias bild av politiskt våld |
|