USA
Löntagarnas
ekonomiska smärtgräns allt närmre
2021.02.27
Löntagarnas ekonomiska smärtgräns allt närmre En kort analys av
hur stor andel av BNP som USA:s löntagare får ut visar att den
minskar. Kurvan är visserligen ojämn, men trenden är klar: andelen
låg kring 66 procent 1980-90, nu är den kring 62 procent. Men
det är värre än så, skriver forskarna i politisk ekonomi, Jonathan
Nitzan och Shimshon Bichler, eftersom andelen löntagare av den
vuxna befolkningen är större än tidigare; det är alltså fler som
delar på de 62 procenten. I genomsnitt får varje löntagare idag
ut omkring 10 procent mindre i andel av BNP än under perioden
1980-90.
Artikelns
frågande titel ”Can Capitalists Continue to Squeeze the Income
Share of Employees?” besvaras inte, men författarna konstaterar
att ska kapitalisterna lyckas fordras ”allt större doser våld
och framkallande av mer och mer rädsla”. De tillägger: ”eftersom
större maktutövning bjuder större motstånd står också ett kraftigt
bakslag i utsikt”. Och om maktfördelningen mellan kapitalister
och löntagare närmar sig vad ett samhälle kan tåla ”[är] Trump
bara en början”.
Läs
mer
Djurfabriker
Kina
och USA i gemensam grisproduktion
2021.02.23
Storindustrin tar över grisproduktionen. I Kina och USA når den
oanade höjder. Världsledande grisproducent är Kinas WH Group.
USA:s stora grisuppfödare Smithfield Foods har köpts upp och ingår
numera som dotterbolag i WH Group. Nästan en tredjedel av USA:s
grisproduktion exporteras till Kina.
USA
behövde 2020 pengarna och Kina fläsket. Trots hög smittspridning
av covid-19 bland arbetare i grisindustrin i USA fick president
Trump igenom en order att grisfabrikerna skulle vara fortsatt
öppna.
Grisen
har blivit en vara vilken som helst och föds upp högindustriellt.
Djuret har förlorat sitt värde som levande social varelse.
I
Sverige sker grisaveln i mindre skala. Men på slakterierna praktiseras
fortfarande den smärtsamma bedövningsmetoden ”koldioxid”, trots
kritiska forskningsrapporter från Lantbruksuniversitetet till
Jordbruksverket som är tillståndsmyndighet. Det skriver Eva Brita
Järnefors i dagensarena.se.
Läs
mer: Dagensarena.se När grisen föstes in i storindustrin
Jemen
USA
och Saudiarabien styr svälten
2021.02.11
FN och dess olika organ har under flera år påpekat att Jemen är
världens största humanitära katastrof och att landet står på randen
till hungersnöd, men underligt nog är det få som säger att Jemen
faktiskt redan är drabbat av hungersnöd.
FN
har ännu inte deklarerat att hungersnöd råder i Jemen enligt the Integrated
Food Security Phase Classification (IPC), den skala för matbrist,
hunger, som används av FN. Det kan bero på att en sådan deklaration
skulle vara politiskt känslig då bland andra USA och Saudiarabien,
som båda är viktiga bidragsgivare till FN, medverkat till att hungern
skapats.
Kamel
Jendoubi, ordföranden i FNs expertgrupp för Jemen, rapporterade
i december till säkerhetsrådet att svälten är avsiktlig: ”Civila
i Jemen svälter inte, de svälts av konfliktens parter.”
Båda
sidor i konflikten medverkar till hungern, men Saudikoalitionen
bär den största skulden med sina flygattacker och blockader.
Del
i skulden har också alla stater, Sverige är en av dem, som år
ut och år in talar om Jemens lidande, men inte låter denna insikt
påverka vare sig handel, särskilt då vapenhandel, eller diplomatiska
kontakter.
Det
var Obamaregeringen som drog in USA i kriget i Jemen, med drönarkrig
mot ”terrorismen” och stöd till Saudikoalitionen som ett sätt
att slå mot Iran. Detta var ett av mycket få inslag i Obamas politik
som Trump gillade och arbetade vidare på. Frågan är hur Bidens
regering ska ta sig ur kriget och om de vill det, även om de tillfälligt
hävt Trumps terrorstämpel av Houthirörelsen och sagt att de ska
se över vapenexporten.
Charles
Pierson, Counterpunch, ser en politisk avsikt bakom den jemenitiska
svält som nu förvärras.
Läs
mer: A Yemeni Famine Made in Washington and Riyadh Läs
mer:America Is Complicit in Yemen Atrocities. Biden Says That
Ends Now.
Västsahara
USA
kohandlar med Marocko
2021.02.10
I december 2020 meddelade Donald Trump att han erkänner Marockos
anspråk på överhöghet över Västsahara, detta i utbyte mot att
Marocko normaliserar sina förbindelser med Israel. Därigenom trotsade
han bland annat FN:s och Haag-domstolens erkännande av Västsahara
som ”icke självstyrande territorium”, det vill säga koloni. Det
skriver socialantropologen Alice Wilson i nättidningen Democracy
in Africa.
I
december var läget redan ytterst spänt. Marockansk militär hade
i november skjutit mot protesterande västsaharier vid en gränsövergång
till Mauretanien, och det 30-åriga eldupphöret mellan Marocko
och Västsahara bröts. Trumps erkännande äventyrar utsikterna till
en fredlig lösning. Frågan är hur Joe Biden kommer att ställa
sig till Västsaharas rätt till självbestämmande.
Marocko
invaderade och ockuperade delar av Västsahara 1976, efter det
att Spanien dragit sig tillbaka från sin gamla koloni. Sedan dess
har tusentals västsaharier levt under förtryck eller tvingats
i landsflykt. FN erkänner befrielserörelsen Polisario som det
västsahariska folkets rättmätiga representant. Enligt ett avtal
som FN förhandlade fram mellan Polisario och Marocko skulle en
folkomröstning om Västsaharas status ha hållits år 1992, men den
har ännu inte ägt rum. 2012 beslöt Sveriges riksdag erkänna Västsahara
som stat, men beslutet verkställdes inte av den dåvarande alliansregeringen.
I
januari 2016 meddelade s-mp-regeringen att Sverige inte skulle
erkänna Västsahara. I ett debattinlägg i GP i slutet av förra
året fördömer två representanter för mp Trumps ”krokben för fredsprocessen”
och skriver: ”Miljöpartiet vill också att Sverige erkänner Västsahara
som stat […] och ett svenskt erkännande skulle sända en viktig
och tydlig signal till omvärlden”.
Läs
mer
Israel
En
stat byggd på dollarmiljarder och brott mot internationell lag
2021.02.07
Att få igenom stöd till fattiga familjer i USA har tagit månader
av debatt i kongressen. Årets dollarmiljarder till Israel krävde
däremot knappt någon debatt, vare sig om mängden dollar eller
eventuella motkrav om att respektera mänskliga rättigheter. I
fråga om stöd till Israel är det ingen större skillnad på republikaner
och demokrater, även om Trumpregeringen varit mer högljudd. När
Bernie Sanders som en av få försökte kräva respekt för mänskliga
rättigheter som förutsättning för biståndet blev svaret från Biden
att ”idén att jag skulle dra tillbaka militärt stöd (...) från
Israel är bisarr”.
Israel
är sedan andra världskriget den stat som tagit emot mest stöd
från USA. Under Obamaregeringen slöts ett tioårigt avtal om militärt
stöd mellan USA och Israel som höjde beloppen jämfört med avtalet
före. Avtalet ger Israel 38 miljarder dollar i militärt stöd för
budgetåren 2019-2028 från USA.
Utöver
de miljarder som genom åren gått till Israels militär förs varje
år stora summor över som skattebefriade gåvor till olagliga bosättare.
För
palestinier råder inte samma generositet från USA. Sedan snart
två år har USA stoppat allt stöd till såväl UNRWA (UN Relief and
Works Agency for Palestine Refugees) som den palestinska myndigheten
på Västbanken.
Ramzy
Baroud, The Palestine Chronicle, avslutar sin artikel med att
den som tror att USA kan spela en konstruktiv roll för att skapa
en rättvis fred i Palestina inte bara visar en oförsvarlig naivitet
utan också avsiktlig okunnighet.
Läs
mer
Recension
av Piketty och Bengtsson:
”Först
är Sverige bäst i klassen, sedan sämst”
2021.02.05
Den franske nationalekonomen Thomas Pikettys nya bok Kapitalet
och ideologin recenseras av Kenneth Hermele, även han nationalekonom
och med ett förflutet i tidskriften Kommentars redaktion. Boken
är en genomgång av kapitalismens historia – från slavsamhällen
till en fritt flytande kapitalism. Tonvikten ligger, enligt Hermele,
på faran av att den nationalistiska högern stärks på grund av
den ”ojämlikhetsordning” som Piketty hävdar råder i stora delar
av världen.
Sverige
spelar en speciell roll för Piketty, både som förebild och avskräckande
exempel, skriver Hermele. I den delen av verket lutar sig Piketty
mot ekonomhistorikern Erik Bengtsson. I boken Världens jämlikaste
samhälle? gör han upp med myten att den svenska modellen bygger
på det gamla, jämlika bondesamhället. Fram till 1920-talet är
Sverige både ojämlikt och odemokratiskt. En tiondel av befolkningen
tjänade vid 1900-talet cirka 50 procent av den samlade inkomsten.
Vad
Piketty gillar är att folkrörelser och politik under 1900-talet
förvandlar Sverige till jämlikhetens hemort. Han följer sedan
utvecklingen i Sverige med Bengtssons hjälp, och ser landet åter
förvandlas till ojämlikhetens hemort. Tonvikten i Pikettys analys
finns i ideologin. Bengtsson lyfter också fram en ”politisk-ekonomisk
elit” som på 1980-talet valde en annan väg för Sverige.
För att göra slut på ojämlikheten i Europa, anser Piketty, att
skatteuttaget måste höjas och kapitalets rörlighet regleras. Men,
skriver Hermele, det är ”oklart varifrån den politiska kraften
ska komma”.
Läs
mer
Alliansfrihet?
USA
och Sverige övar krig i Östersjön
2021.02.01
”Det svenska folkets ovilja att ansluta landet till Nato har regeringen
löst genom att i stället ingå ett direkt försvarssamarbete med
USA”, skriver Eva Brita Järnefors i dagensarena.se. Med denna
militära avsiktsförklaring från 2016 genomförde Sverige och USA
i höstas i svenska skärgården deras största och längsta militära
övning. Syftet var att träna för ”gemensamma snabba operationer”.
USA:s
huvudfiender i dag är Kina och Ryssland, enligt Pentagon. I övningen
i Östersjön ingick därför enheter ur USA:s tre försvarsgrenar:
armén, flyget och flottan samt specialförband. Sverige deltog
med liknande styrkor. Det var en gemensam övning inför ”en kris
i det baltiska havsområdet”.
Vid
finalen 13 november eskorterade svenska Jas-39 Gripen-plan en
krigsarmada av stridsflyg från USA genom svenskt luftrum till
Estland. Särskilt uppskattat var att de flög över Gotland – ”ett
osänkbart hangarfartyg för flyg” – som David Perkins, fyrstjärnig
general från USA, kallat ön.
USA
och Nato genomför årliga stora militära övningar i Östersjön.
Under de två senaste åren har USA dessutom sänt ut B52-plan på
kärnvapenrundor där de simulerar anfall mot ryska och kinesiska
militära installationer, enligt Mikael T Klare, professor emeritus
i freds- och säkerhetsfrågor i USA.
Läs
mer: När USA intog svenska skärgården, dagensarena.se
Bolivia
Hoppingivande
valseger för Evo Morales parti
2020.12.16
Valet i Bolivia i oktober, 11 månader efter högerkuppen mot president
Evo Morales, slutade i seger för hans parti MAS (Movimiento al
Socialismo) och presidentkandidaten Luis Arce, som fick hela 55
procent av rösterna. Partiet tycks också ha vunnit majoritet i
kongressen, vilket borgar för manöverutrymme, skriver Nicole Fabricant,
universitetslärare i antropologi, i NACLA. Hon tillskriver segern
Bolivias historiskt starka sociala rörelser.
Dock
väntar stora utmaningar. Under Evo Morales tid hade man tack vare
stora ekonomiska framsteg lyckats mer än halvera den extrema fattigdomen
från 38,28 procent av befolkningen år 2006 till 15,2 procent år
2017. Efter statskuppen har det statliga stödet till bostäder
och mat avskaffats och ekonomin öppnats för transnationella bolag.
Budgetunderskott och arbetslöshet har vuxit. Arce, som var finansminister
under Evo Morales, beräknar att högerregeringens nyliberala politik
fick ekonomin att gå tillbaka med 5,6 procent mellan november
2019 och mars 2020, alltså innan pandemin slog till.
Arce
planerar nu att utvidga biodieselproduktionen och industrialisera
de stora litiumreserverna, vilket skulle gynna Bolivias arbetande
folk, men kan leda till allvarliga miljöproblem.
Läs
mer
Peru
Folkliga
protester mobiliseras via sociala medier
2020.12.10
I början av november lyckades en grupp korruptionsmisstänkta kongressledamöter
avsätta den sittande peruanske presidenten Martín Vizcarra. Det
ledde till omfattande protester, där två studenter dödades och
hundratals skadades i våldsamma polisinsatser. En interimspresident
vid namn Manuel Merino tillsattes snabbt, men demonstranterna
tvingade honom att avgå redan påföljande dag. Kongressen ersatte
honom till slut med industriingenjören Francisco Sagasti, som
kommer att inneha posten fram till de allmänna valen i april 2021.
Bakom
demonstrationerna, de mest omfattande någonsin i Peru, stod hundratals
små organisationer som bildats via Instagram, Twitter, TikTok
och Whatsapp-grupper, skriver Verónica Hurtado Lozada, doktorand
i statsvetenskap, i NACLA. En av dessa är den Gröna Brigaden,
en ny aktivistgrupp som ger läkarvård till polisvåldets offer.
Peru
är ett av världens mest covid-19-drabbade länder, och en hård
nedstängning med galopperande ekonomisk tillbakagång råder. Därför
samlas människor på många olika platser i landet, till exempel
i Cuzco, där 18 000 personer genomfört fredliga demonstrationer
och dansparader.
Läs
mer
Klimat
Tecknen
hopar sig. Tiden rinner ut
2020.12.09
Arktis
är redan två grader varmare än i förindustriell tid.
Dess
värmereflekterande is krymper och ger plats för värmeabsorberande
hav.
Växthusgasen
metan frigörs från frusna havsbottnar i tidigare okänd omfattning.
Stora
depåer av metangas bryter igenom Sibiriens tinande permafrost
och lämnar kratrar efter sig.
Tinande
sibiriska marker avger koldioxid som tidigare bundits i permafrosten.
Klimatkollaps
och global kamp om nyckelresurser befaras inom brittiska försvaret.
Under
året som gått har atmosfärens koldioxidhalt fortsatt att öka.
Läs
mer
Djurfabriker
Uppfödning
av grisar och höns i fabriker påskyndar pandemier
2020.12.08 Nästa
pandemi uppstår i köttindustrin. Den varningen kommer från investerarnätverket
Fairr som initierat rapporten ”En infekterad värld”. Majoriteten
av världens 60 största kött,- fisk, och mejeriföretag är högriskbolag
när det gäller risken för en ny pandemi, skriver Aktuell Hållbarhet
med ett
referat i Dagens industri.
Under
de senaste 20 åren har pandemier spritt sig slag i slag: Sars,
2002, svininfluensa, 2009, MERS 2012, denguefeber, 2014, afrikanskt
zikavirus 2015, ebolavirus, 2016, afrikansk svinfeber, 2018 och
covid-19, 2019.
”Det
har visat sig att koncentrationen av djur i fångenskap har varit
den främsta bidragande orsaken till detta uppsving för pandemier”,
skriver Martha Rosenberg, undersökande hälsoreporter, i Counterpunch.
Hon beskriver fågelinfluensans
härjningar i USA bland hönsfåglar som pågått sedan 2015. Ett
annat stort problem med uppfödningen av höns i USA är den omfattande
vaccineringen. Det ledande företaget Merck har 30 olika vaccin
för höns. De torgför också vaccin för boskap, grisar och fiskar.
Antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen av grisar är också
känt sedan länge.
I
Mexiko expanderar grisindustrin i flera provinser. Försäljningen
till Kina har ökat kraftigt sedan den afrikanska svinfebern minskade
den inhemska produktionen där. 2009 bröt svininfluensan ut
på en fabriksuppfödning av grisar som tillhörde Smithfield Foods
i provinsen Veracruz. 280 000 människor i världen dog i den pandemin.
Utbyggnaden av storskalig grisuppfödning fortsätter i Mexiko.
Miljöorganisationer visar på de ”extrema förhållanden som djuren
lever under”. Urinnevånarna på Yucatán-halvön kritiserar regeringen
för att de inte har blivit tillfrågade om denna utveckling av
industrier med tusentals grisar. I stället har små familjegårdar
med grisuppfödning tvingats stänga.
TIPS
INFÖR JULEN: Programserien I
matindustrins spår
handlar om flera aspekter av den globala matindustrin. Matsvinn,
vattenanvändning och GMO. Klimatförstörelse och orättvisor. Det
åttonde avsnittets belysning av fläskindustrin är en skarp påminnelse
om vikten av att välja rätt julskinka – om någon alls. Programmen
ligger kvar året ut.
Till
minne av Robert Fisk
Korrespondent
med bred kunskap och skarp penna
2020.11.12 Robert
Fisk som försåg de som var villiga att se, höra och förstå världen
bättre, har gått ur tiden. Med mycket kunskap – mest om Mellanöstern
och främst imperialistmakters och före detta kolonialmakters verksamhet
där – skrev han också om andra frågor. Under senare år huvudsakligen
för Independent, men även i andra medier.
Minnestexter
har publicerats i massmedier över hela världen, bland andra Independent,
Guardian, Al Jazeera.
Tidskriften
Kommentar har under åren länkat till det han skrivit om minnet
av Hiroshima, om drönarkriget och om Israels förhållande till
Palestina – och USAs till Israel. Texterna
har tyvärr inte förlorat i aktualitet.
Regeringen
uppmanas
Skriv
på förbud mot kärnvapen!
2020.10.25 På
FN-dagen uppmanade 72 organisationer regeringen att utan dröjsmål
signera FN:s konvention om förbud av kärnvapen. Tidskriften Kommentar
var en av dem.
49
länder hade hittills hörsammat FN. En röst återstod på morgonen
den 24 oktober för att konventionen skulle börja gälla. På kvällen
kom beskedet att även Honduras hade undertecknat. Konventionen
förbjuder anskaffning, tillverkning och användning av kärnvapen.
Inget
land med kärnvapen, eller Nato-land för den delen, har skrivit
under konventionen. Bland undertecknarna finns både stora och
små länder från alla världsdelar, till exempel Sydafrika, Thailand,
Nya Zeeland, Mexiko, Österrike, Irland och Vatikanstaten.
50
länder har således undertecknat FN:s konvention om förbud av kärnvapen
vilket innebär att detta förbud gäller från och med nu.
Ur brevet
till regeringen:
Undertecknarna
av detta brev anser att regeringen utan dröjsmål bör signera FN:s
konvention om förbud mot kärnvapen.
”Kärnvapen
dödar massivt, både omedelbart och över tid. (…) Ett kärnvapenkrig
kan leda till klimatförändringar som kan hota allt liv på jorden
... Läs
mer
Läs
debattartikel i Aftonbladet med underskrifterna här.
USA-Latinamerika
Trump
försöker styra Interamerikanska utvecklingsbanken
2020.09.29 IDB,
Interamerikanska utvecklingsbanken, latinamerikanska och karibiska
länders främsta källa till utvecklingsfinansiering, leds sedan
50 år tillbaka av en latinamerikansk ordförande. Banken kanaliserar
cirka 12 miljarder dollar om året till infrastruktur och utveckling
i området. Nu vill Trump-administrationen bryta den traditionen
och lanserar sin ärkereaktionäre kubansk-amerikanske säkerhetsrådgivare
för Latinamerika Mauricio Claver-Carone till den posten. Trump
är ute efter röster bland konservativa kubanska och venezolanska
invandrare och försäkra sig om en ekonomisk och politisk maktställning
för egen del efter en trolig valförlust, skriver nationalekonomen
Ariela Ruiz Caro i nättidningen Counterpunch.
Trump
vill också blockera Kinas växande närvaro i latinamerikanska utvecklingsprojekt.
Kina har observatörsstatus i OAS och blev medlem i IDB år 2008.
Sexton
latinamerikanska regeringar tänker stödja USAs kandidat, under
det att Argentina, Chile, Costa Rica and Mexiko försöker få valet
uppskjutet. Den linjen förordas också av EUs höge representant
för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrel.
Läs
mer
Till
Sveriges regering:
Räta
på ryggen och skriv på kärnvapenkonventionen nu!
2020.09.26 Det
är mer än 75 år sedan USA fällde kärnvapen mot befolkningen i
Hiroshima och Nagasaki. Vi vet vad som hände, allt är dokumenterat,
än lever några vittnen. Trots det har antalet länder med kärnvapen
sedan dess stigit.
Sverige
stödde FNs konvention mot kärnvapen när den antogs 2017, men har
inte ratificerat den. För att den ska träda i kraft krävs att
50 länder ratificerar den. På årsdagen av bombningarna skrev
Thomas Hammarberg på Dagens Arena om hur Sveriges hållning
till avtalet förändrats sedan 2017. 2017 varnade han för det inflytande
USAs då relativt nytillträdde president kunde få över svenska
beslut. Nu tycks ett hägrande medlemskap i Nato väga tungt för
vissa svenska politiker.
Varningar
för kärnvapenhotet kommer kontinuerligt från ICAN
och fredsrörelser världen över, bland dem Svenska
Freds.
Svenska
läkare mot kärnvapen delar varje år ut ett antiatombombsdiplom.
I
år gick det till Max Tegmark, svensk-amerikansk fysikprofessor
som varit engagerad
i frågan sedan han som 14-åring insåg att vuxna inte hade
den koll han trodde. Max Tegmark skrev 2017 en debattartikel
i DN där han bemötte kärnvapenanhängarnas argument. När han apropå
priset 2020 intervjuades i Dagens Nyheter sa han att han skäms
över Sveriges ryggradslösa hållning. ”Svenska regeringen har blivit
bästis med amerikansk militär.”

Öppet
brev till Trump och Biden
Upprop
i USA för grannsämja med Latinamerika
2020.09.17 NACLA,
Över 100 organisationer i USA, som arbetar med frågor som gäller
Latinamerika och Karibien, har skickat brev till Demokraternas
nominerade Joe Biden och president Donald Trump. De uppmanar den
kommande regeringen att införa en ny politik i denna region. Den
ska vila på grannsämja, som innebär, icke intervention, samarbete
och ömsesidig respekt,
Organisationerna
kräver att kvävande ekonomiska sanktioner ska upphöra, att USAs
vapenförsäljning och militarisering av regionen ska avslutas,
att politisk inblandning i val och interna frågor ska upphöra,
att alla människors rätt till mänskliga rättigheter ska stödjas
och att en human immigrationspolitik införas samt en rättvis ekonomiska
politik. Bland undertecknarna finns tidskriften
Nacla, som rapporterat om Amerika sedan 1967.
Läs
hela brevet här och se listan på alla undertecknarna.
Centralamerikas
hotade lungor
2020.09.14 NACLA,
North American North American Congress on Latin America, rapporterar
från Indio Maíz, Centralamerikas största bioreservat, som ligger
i Nicaraguas Atlantkustområde. Det befolkas främst av ursprungsfolket
Rama och afrokariberna Kriol, som sedan 2002 har laglig kollektiv
äganderätt till huvuddelen av det artrika området.
Trots
förbud avverkades hela 52 procent av skogen mellan 2000 och 2018,
främst till förmån för olaglig boskapsuppfödning, och det fortgår
i allt snabbare takt, skriver filmaren och frilansjournalisten
Melissa Vida. Skog röjs också i området runt reservatet för att
i stället odla oljepalmer. Hundratals fågelarter, sengångare,
jaguarer och många andra växter och djur hotas nu.
Även
lokalbefolkningen, som tvingats ta på sig uppgiften att själva
försvara sina rättigheter, lever under hot. I oktober förra året
mördades fem personer på grund av en äganderättskonflikt och kort
därefter dödade beväpnade nybyggare fyra medlemmar ur Mayangna-folket
och brände ner 16 hus.
Atlantkustområdet
har nonchalerats av landets olika regeringar ända sedan Somoza-diktaturen.
När sandinisterna återtog regeringsmakten år 2007, förbättrades
relationerna, men år 2013 skrev president Ortega under en koncession
som gav ett kinesiskt bolag rätt att bygga och driva en kanal
från Atlant- till Stilla Havs-kusten, rakt igenom Ramas och Kriols
område. Ortega har enligt en del bedömare blivit en nyliberal
pragmatiker med vänsterdiskurs å ena sidan, men nära relationer
till företagareliten och Internationella valutafonden å den andra.
Efter studentprotesterna år 2018 ses allt fler soldater och allt
färre miljöorganisationer i Indio Maíz.
Läs
mer
Göran
Therborn:
Hur
pandemin förändrar världen
2020.08.17 Med
hjälp av sitt förstoringsglas tittar Göran Therborn, professor
i sociologi, på världen under covid-19-pandemin och funderar över
vad den kommer att leda till. De ekonomiska och politiska motsättningarna
blir tydligare. Det gäller framför allt relationen mellan USA
och Kina. USA är på väg att förlora hegemonin, ”vilket inte är
detsamma som att förlora makten, ekonomiskt och/eller militärt”,
skriver Göran Therborn och fortsätter:
”Med
de skärpta konflikterna under pandemin har ett krig mellan USA
– Kina blivit en påtaglig risk.”
Det
är inte bara de med politiskt inflytande i USA som ser Kina som
ett oacceptabelt hot utan även de ledande inom EU, i Storbritannien
och Japan. Situationen påminner enligt Therborn om den före 2:a
världskriget då Tyskland utmanade Storbritannien och Japan USA.
Pandemin
har också satt strålkastarljuset på hur effektivt olika regeringar
har hanterat pandemin. Therborn noterar att i östra Asien är dödstalen
i covid-19 betydligt lägre än i Europa och Nordamerika. I Sverige
har virusutbrottet avslöjat att den svenska välfärdsstaten är
urholkad genom kommunalisering, privatisering och nyliberalisering.
Hälsovården har fragmentiserats. Och äldrevården överlämnats åt
regional och lokal högerstyrd kapitalackumulation ”vilket varit
förödande” framför allt i Stockholm – utsatt för mycket virus.
Ojämlikheten i världen har ökat i och med pandemin. Även om USA:s
finansiella underskott beräknas uppgå till en fjärdedel av landets
budget och eurozonens och Storbritanniens underskott beräknas
till 12–13 procent är det ”en lyx som förnekas länderna i tredje
världen”, skriver Göran Therborn.
Han
ser också en global klasstruktur bestående av sex klasser med
olika erfarenheter av pandemin. Den första är ägarna och ledarna
för storkapitalet som antingen gjort stora vinster eller förlorat
ekonomiskt. Medelklassen delar han in i de som tjänas och de som
tjänar. De som tjänas är antingen anställda direktörer, professionella
eller småföretagare. De som utför tjänsterna – servicearbetarna
– står samtidigt i frontlinjen mot covid-19-smittan. I de två
övriga klasserna ingår de arbetslösa arbetarna; de permitterade
som får viss statlig ersättning och daglönarna, ofta migranter
med minimala skyddsnät.
Pandemin
har enligt Therborn förstärkt åtminstone tre demokratiska, sociala
rörelser: den antirasistiska rörelsen och rörelsen mot kvinnovåld
och mord samt jämlikhetsrörelsen i vilken många framträdande ekonomer
ingår.
Göran
Therborns artikel Opus
Magnum: How the Pandemic is Changing the World ingår i Thesis
Eleven online project: Living and Thinking Crisis.
Corona
och Big Business
Covidpengar
gynnar storföretagen
2020.07.20 Regeringar
runt om i världen försöker staga upp det fallfärdiga kapitalistiska
systemet genom att kasta mer pengar på de rika. Är någon överraskad?
Metoden kallas kvantitativa lättnader och går förenklat ut på
att centralbankerna trycker mera pengar, de köper värdepapper
som getts ut av de egna regeringarna. Tanken är att pressa ner
räntorna för att på så sätt stimulera investeringar och få igång
ekonomin.
Metoden
användes även under finanskrisen 2008, efter att spekulanter drivit
världsekonomin till konkursens brant. Enbart den amerikanska regeringen
hällde då 16,3 biljoner (16 300 000 000 000) dollar över samma
krafter som fått ekonomin att bryta samman.
Ett
av problemen med kvantitativa lättnader är att priset på de utgivna
värdepapperna sjunker när utbudet ökar. Kapitalisterna söker sig
då istället till aktiemarknaden, där priserna går upp och nya
finansbubblor kan uppstå. Pengarna som inte hittar profitabel
avsättning hamnar hos bankerna och ökar deras vinster. Det är
osäkert i vilken mån de går till produktiva investeringar som
får fart på ekonomin.
Vi
ser nu samma mönster i covidkrisen, skriver
Pete Dolack, i Counterpunchartikeln The Political Economy of Covid
19. Han visar hur mycket av stimulanspengarna som i USA går
till Big Business istället för till exempelvis småföretagare som
kämpar för sin överlevnad och för att kunna behålla sina anställda.
Pete
Dolack är författare och engagerad i flera organisationer.
USA
Rasismen
sitter fast i samhällsbygget
2020.07.13 Rasismen
är inbyggd i samhällsstrukturen likt ett avlopp där det strömmar
miljontals ton skit, skriver komikern och författaren Lee Camp
i nättidningen Counterpunch. Enligt en undersökning från år 2016
fick skolor i övervägande vita bostadsområden 23 miljarder dollar
mer i statliga och lokala bidrag än skolor i icke-vita områden
med ungefär samma antal elever. I de privilegierade skolorna får
eleverna laptops och undervisning i hur man lyckas i livet. De
sämst lottade icke-vita skolorna får nöja sig med föråldrade skolböcker
där det står att dinosaurierna var stora grodor och slaveriet
en tidig men misslyckad form av oavlönat praktikantarbete. När
man sedan som svart söker jobb och har ett efternamn som låter
svart, krymper utsikterna att ens få komma på intervju till hälften.
Inkomstklyftan
mellan vita och svarta är djup som Grand Canyon, skriver Lee Camp.
Enligt uppgifter från år 2014 är svarta hushålls tillgångar mindre
än 7 cent för varje dollar som ägs av vita hushåll. Enligt en
annan undersökning gör lagstiftningen att oproportionerligt stort
ekonomiskt stöd har gått till vita bostadsområden i jämförelse
med svarta, när de drabbats av naturkatastrofer. Oproportionerlig
är också den andel som svarta och latinos andas in av alla luftföroreningar,
som till övervägande del förorsakas av vita amerikaners konsumtion,
detta enligt en tredje rapport. Och strukturrasismen finns där,
oberoende av vem som sitter i Vita Huset.
Läs
mer
Palestina
Israels
plan för annektering av Jordandalen
2020.07.03 Israel
planerar under Netanyahus ledning att trots stora protester världen
runt annektera delar av Jordandalen. Datum för deklarationen som
var satt till 1 juli, är nu uppskjutet med hänvisning till covid-19.
En annektering som oavsett datum skulle ta död på all möjlighet
att upprätta en palestinsk stat som del av en tvåstatslösning.
Israel är intresserat av jorden, läget och mineralfyndigheter,
men inte av invånarna. De är mest i vägen och befarar själva att
bli deporterade. De har redan förlorat sin möjlighet att odla
sin jord och föda upp boskap och får finna försörjning som arbetare
i israeliska bosättningar.
Amahl
Bishara har på merip.org
skrivit en artikel om verkligheten bakom den palestinska kampen
för en stat där hon betonar vikten av att se bakom den formella
politiska processen. Palestinierna tvingades efter 1948 att leva
på skilda platser, under skilda förhållande och lagar, och deras
möjligheter till motstånd har därför tagit olika uttryck.
Amahl
Bishara är docent i antropologi och har bland annat skrivit en
bok om journalistiskt arbete i Palestina.
Annekteringshotet
är nära i tid nu. Valen både i Israel och USA gör det angeläget
för Netanyahu att genomföra projektet. Frågan är dock inte ny,
de två israeliska fredsorganisationerna B’Tselem och Peace now
har under flera år skrivit om Jordandalen, förtryck, evakueringar
och planer och inte minst om varför Israel är så intresserat av
att annektera området.
Läs
mer: B’Tselem
Peace
now
Corona
Servicearbetare
särskilt utsatta för covid-19 smittan
2020.07.02 Förutom
människor på äldreboenden har servicearbetare varit särskilt utsatta
för covid-19 smittan. Som servicearbetare kan du inte arbeta hemifrån
när du ska serva de privilegierade.
Redan
på Arlanda spred alpturisterna coronavirus när de i början av
året kom hem med smitta från Italien, Österrike, Schweiz och Frankrike.
Flyktingar från Somalia, Irak och Syrien, som arbetar som städare,
kassörer och taxiförare, mötte dem, och smittades. De tog sedan
smittan med sig hem till Järvaområdet där de bor trångt med barn
och far- och morföräldrar.
Den
22 mars kom larmet från Svensksomaliska läkarföreningen: Sex av
15 döda i Stockholms län är svensksomalier. Därefter har siffran
mer än fördubblats. I en essä i Dagensarena.se reder Eva Brita
Järnefors ut varför servicearbetare i mindre åtråvärda bostadsområden
är mer utsatta även för riskkapitalister. De köper upp nedgångna
bostadsområden där fattiga familjer bor, renoverar enligt ett
lågprisprogram och höjer hyrorna markant. Vinsten går till de
utländska ägarna.
Det
brukar pratas om att nyanlända flyttar till samma bostadsområde
som sina tidigare landsmän, skriver Eva Brita Järnefors, men påpekar:
Det gör även höginkomsttagare! Norrmalm är populärast bland dem.
Skillnaden i inkomster mellan Stockholms stadsdelar är stor.
Läs
mer
Corona
Smygfascistiska
regimer utnyttjar pandemin för att krossa yttrandefriheten
2020.07.01 Den
tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov hävdar att människor som sprider
corona-virus är ”värre än terrorister” och ”borde dödas”. När
den ryska journalisten Elena Milashina avslöjar att människor
med symptom i Tjetjenien därför inte vågar gå till doktorn, hotas
hon till livet av samme Kadyrov, skriver den irländske journalisten
Patrick Cockburn i Counterpunch.
Auktoritära
och smygfascistiska regeringar världen över anklagar journalister
för att sabotera deras ”hjältemodiga” men i verkligheten bristfälliga
insatser mot corona-virus. I länder som Ryssland, Thailand, Tanzania
och flera Gulfstater har nya lagar införts mot vad som godtyckligt
klassas som ”fake news”. Sålunda hotas journalister i Ungern med
fem års fängelse. Turkiet höll i slutet av maj 102 journalister
och kritiker fängslade, anklagade för “terrorism”. I Kashmir bryts
plötsligt internet- och telefonförbindelserna, och smittspårning
och vård drabbas. En läkare i Bosnien har åtalats för att skapa
“skräck och panik” efter att ha påtalat avsaknaden av respiratorer
på ett sjukhus. Läs
mer
International
Press Institute presenterar ett utförligt kalendarium med början
den 5 februari med för dagen (1 juli) 411 skrämmande fall
av censur, nya begränsande lagar, nekad åtkomst till offentliga
handlingar, fängslanden, misshandel och tortyr av journalister
i olika länder, med pandemin som ursäkt. Läs
mer
Indonesien
Det
USA-stödda blodbadet upprör än i dag
2020.06.20 För
55 år sedan utförde militären i Indonesien vad den kallade ”Operation
förintelse”. Mellan en halv och en miljon människor avrättades
brutalt och en miljon, både kvinnor och män, sattes i koncentrationsläger.
Tjänstemän på den amerikanska ambassaden i Jakarta bistod med
dödslistor över tusentals människor och CIA med pistoler till
en muslimsk mobb som under militärt beskydd gick från by till
by och avrättade medlemmar i Kommunistpartiet i Indonesien, PKI.
Kommunistpartiet
drev kvinno- och kulturförbund och hade anknytning till fackförbundet
SOBSI som organiserade flertalet arbetare. Partiet hade ett starkt
folkligt stöd. Indonesiens president Sukarno, som stod för en
oberoende och neutral linje i världspolitiken, avsattes. USAs
president Johnson och hans administration hade länge velat utrota
PKI vilket också skedde.
Blodbadet
1965 förminskades genast i amerikansk press och glömdes snart
bort. Med jämna mellanrum hittar amerikanska journalister dokumenten
från denna förintelse och upprörs. Vi
länkar här till Vincent Bevins essä ur boken The Jakarta
Method: Washington´s Anticommunist Crusade and the Mass Murder
Program That Shaped Our World som nu publiceras i flera tidskrifter.
Bevins anser att dessa händelser ledde till ett internationellt
nätverk för kuppförsök och avrättningar, särskilt i Latinamerika,
och han nämner särskilt Brasilien.
Tidskriften
Kommentar har tidigare dokumenterat denna masslakt i Indonesien.
Se Indonesien, Filippinerna och Singapore: Viktiga brickor i USAs
strategi, nr 11-12 1975 (Olle Törnquist) och USA-hjälp till
blodbad i Indonesien, nr 4 1990 (Sven Ekberg).
Mellanöstern
USAs
roll i Jemens krigskatastrof
2020.06.26 Kriget
i och mot Jemen har nu pågått så länge att det utgör all tid jemenitiska
barn minns, det vill säga de barn som ännu lever, inte de 85 000
som enligt Rädda Barnens uppskattningar dött av svält under krigsåren.
FN kallar kriget världens värsta humanitära katastrof, all världens
ledare uttrycker sin upprördhet – och bibehåller diplomatiska
och ekonomiska kontakter med dem som skulle kunna avsluta kriget.
Vapenhandeln fortsätter. Även den svenska, januariavtalets punkt
70 sätter stopp för ny handel, men alla gamla avtal fullföljs.
Delar skickas så att vapnen fungerar och Sverige ses som en trovärdig
partner. Kanske inte av krigets offer, men av vapenköparna.
Sverige
är en liten spelare. Störst är USA – i sanning great – som under
åren av krig i Jemen och långt innan dess låtit Saudiarabien hålla
USAs ekonomi under armarna med vapenköp. Minns hur president Trump
med svärsonen (han som läst 22 böcker) och deras respektive fruar
gjorde sitt första statsbesök i Saudiarabien och sedan trumpetade
ut sin triumf över vapenköp för hundra miljarder dollar. (Även
Obama sålde vapen till Saudiarabien.) Fredsaktivisten och författaren
Kathy Kelly har i magasinet progressive.org gjort en
lång ambitiös tillbakablick på Jemenkrigets historia och USAs
roll i det. Artikeln pekar framförallt på USAs förhållande till
Saudiarabien och vapenhandelns betydelse. Texten har också
publicerats på counterpunch.org
Cuba,
USA
Biosolidaritet
kontra bioimperialism
2020.06.05 Bioteknik
och genmodifierade grödor gör det möjligt för jätteföretag som
Bayer/Monsanto att ta patent på utsäde och locka lantbrukare med
hög avkastning. Dessa grödor har ofta lägre näringsvärde och förorsakar
hälsoproblem bland djur och människor. Företagen kontrollerar
enorma markområden i Afrika, Latinamerika och Asien, där slår
man ut småbrukare, som sedan blir billig arbetskraft. Det är bioimperialism,
skriver Don Fitz i nättidningen Counterpunch.
Det
fattiga Kuba bedriver å andra sidan biosolidaritet. Trots USAs
blockad mot teknologi, utrustning med mera, har landet lyckats
framställa en rad läkemedel, bland annat ett mot diabetes II,
som har minskat antalet amputationer med 80 procent. Tack vare
kubanska vacciner är miljontals latinamerikanska barn skyddade
mot hjärnhinne- och lunginflammation. Kuba har också kommit långt
i forskningen kring interferoner, som stärker försvaret mot olika
virus, till exempel hepatit B och C. Samtidigt delar Kuba med
sig av ny teknik så att fattiga länder kan producera läkemedel
själva i stället för att köpa till höga marknadspriser.
Läs
mer
Riskkapitalet
Personaltäthet
och vinstkrav oförenliga inom äldrevården
2020.06.04 De
privata företagen Ambea och Attendo fortsätter att expandera inom
äldrevården i Sverige och Norden. Samtidigt tvingas de spara på
personal, som är den främsta utgiftsposten, för att kunna uppfylla
riskkapitalets vinstkrav. Nu hemsöker covid-19 äldrevården i Sverige,
och konsekvenserna av sparandet blir tydliga, skriver Eva Brita
Järnefors på Dagensarena.se: ”När de äldre blev en födkrok”.
Redan
under 2019 reagerade regeringen i Finland mot Attendos och andra
privata aktörers underbemanning på äldreboenden i landet. Regeringen
ställde skärpta krav på personaltäthet. Attendos verksamheten
i Finland gick därför med förlust.
Både
Ambea och Attendo ägs av riskkapitalet. Ambeas största ägare är
KKR, ett av USAs mäktigaste riskkapitalföretag. Attendos största
ägare är Nordstjernan AB vid Stureplan.
Läs
mer
Latinamerika
och Karibien
USA
för krig med hjälp av sanktioner och villkorade lån
2020.06.03 USA
fortsätter att styra både ekonomi och politik i länder i Latinamerika
och Karibien med hjälp av sanktioner och genom att kontrollera
finansiella institutioner som IMF och Världsbanken, handelspolitik
och hjälpprogram. Det skriver Alexander Main, chef för internationell
politik vid Center for Economic and Policy Research i Washington,
i tidskriften Nacla: “Out of the Ashes of Economic War.”
Ekonomiska
maktmedel används för att uppnå utrikespolitiska mål. Länder som
utsätts för sanktioner har regeringar som anses vara ”avvikande”.
De har inte valt en strikt nyliberal ekonomisk bana. Kuba, Venezuela
och Nicaragua hör till dem som under senare år har straffats hårt
ekonomiskt.
Den
Interamerikanska utvecklingsbanken (MDB) har arbetat hårt med
att förändra ekonomierna i Latinamerika. Länder, som tidigare
har försökt skapa en diversifierad och planerad inhemsk industri,
inriktar sig i dag på att locka till sig utländskt kapital för
att producera varor för export med litet eller inget inhemskt
överskott. De utländska företag som importerar varorna gör profiter
och bidrar inte mycket till att förbättra livet för latinamerikanerna.
Riskkapitalbolag, med säte i USA, utnyttjar dessa exportorienterade
industrier, men drar tillbaka sitt kapital om risker uppstår.
USAID
är ytterligare ett verktyg för att förstärka den öppna marknaden.
Organisationen har stött privatisering av statliga företag samt
expansionen av privata skolsystem och sjukvård. Olika hjälpprogram
och lån har även använts av USA till att manipulera politiska
val i länder som Argentina och Haiti, skriver Alexander Main.
Läs
mer
Sydamerika
Surinams
starke man har förlorat makten
2020.05.30 När
detta skrivs, tre dagar efter valet i Surinam, tycks det helt
klart att Desiré Delano Bouterse förlorat makten efter 40 år som
politisk spelare – mellan 1980 och 1989 som diktator och därefter,
om än inte oavbrutet, som vald president. Hans förlust var inte
oväntad, en rättegång mot honom om avslutades 2019 förklarade
honom skyldig till att ha beordrad morden på 15 oppositionella
militärer, politiska meningsmotståndare och aktivister 1982, alltså
under diktaturen. Väljarstödet i Surinam har dock mera riktats
mot det parti – National Democracy Party – han grundade 1987 än
mot presidenten själv.
Surinam
är, som följd av dess naturtillgångar – bauxit och vattenkraft,
som möjliggjort nationell aluminiumproduktion – ett intressant
och för vissa folkgrupper tragiskt exempel på koalitioner mellan
internationella bolag och regionala ledare; Surinams folkmängd
är knappt 600 000. Journalisten D S Battistoli beskriver i Nacla
den historiska bakgrunden till kampen om makten i landet.
Läs
mer
Mänskliga
rättigheter
Sverige
inget föregångsland
2020.05.30 Internationell
lagstiftning ger multinationella företag orimligt stort spelrum
att ostraffat förorena miljö och kränka mänskliga rättigheter,
skriver åtta företrädare för svenska bistånds- och klimatorganisationer
i nättidningen Omvärlden. Inom FN har flera länder utarbetat ett
fördrag för att företag ska kunna ställas inför rätta för människorättsbrott
och förhindra att länder utan fungerande rättsväsenden skall bli
frizoner för övergrepp. Den svenska regeringen ställer sig dock
bakom EU-kommissionen, som hittills försökt förhala och försvåra
förhandlingsprocessen.
Läs
mer
Mellanöstern
Världen
tiger medan Palestina stjäls bit för bit
2020.05.27 På
Palestine Chronicle beskriver Mats Svensson hur han, när han som
Sidaanställd kom till Palestina 2003, jämförde med sina erfarenheter
av Sydafrikas apartheid, men hade svårt att tro Sydafrikas representant
i Ramalla, när hon sa att apartheid i Sydafrika var ”en picknick”
jämfört med Palestina. ”Om du inte tror mig så kanske du tror
Desmond Tutu och Nelson Mandela”.
2002
hade Israel börjat bygga en mur, inte på 1949 års vapenstilleståndslinje
till det Israel som upprättades 1948, utan inne på de palestinska
områden Israel ockuperar sedan 1967. För att försöka förstå vad
som hände vandrade han längs murbygget och pratade med de människor
vars liv slits sönder av muren.
Mats
Svensson beskriver hur han förlorat tron på den tysta diplomatin
och lägger ansvaret inte så mycket på tjuven som alltmer öppet
stjäl bit efter bit av Palestina som på alla som låter det ske,
mediehus, stater, internationella organisationer. Han beskriver
hur Trumps och hans enväldiga svärson - en man vars kvalifikation
för att lösa Mellanösterns problem är att han enligt egen utsago
läst 25 böcker - nu har bråttom att genomföra sin plan under Trumps
tid vid makten.
Läs
mer här
eller här
Mats
Svensson har publicerat två böcker om sina erfarenheter. Crimes,
Victims and Witnesses – Apartheid in Palestine och Apartheid is
a Crime – Portraits of Israeli Occupation, den
senare presenterad på Palestine Chronicle:
Latinamerika
Demokratins
nederlag i Brasilien
2020.05.25
Varför förlorade Arbetarpartiet och vänstern i Brasilien valet
2018 till den före detta kaptenen Jair Bolsonaro?
Dominikanerprästen
Frei Betto, ledande person i Latinamerika inom befrielseteologin
och författare, skriver att det fanns många faktorer som bidrog
till Bolsonaros raketkarriär. Samtidigt går han igenom Arbetarpartiets
framgångar och misslyckanden. Han kritiserar korruptionen inom
partiet, ointresset för politisk skolning av folket och bristen
på nya reformer. Arbetarpartiet måste göra självkritik och bygga
upp det på nytt, skriver Frei Betto.
Läs
mer
USA
och narkotikahandeln
Allianser
med producenterna
2020.05.18 USAs
anklagelser mot Venezuela om narkotika-terrorism visar än en gång
att USA-imperialismen sedan länge använder narkotikan som verktyg
för att befästa sin kontroll, skriver historiedocenten Alexander
Aviña i NACLA. På 50-talet pekade man ut Kina, på 60-talet Kuba
och Vietnam och på 80-talet sandinistregeringen i Nicaragua. Men
ironiskt nog har de kontrarevolutionära krafter som USA öppet
lierat sig med i dessa länder varit djupt involverade i narkotikahanteringen.
Idag
stöttar USA Colombia, som är världens största kokainproducent,
liksom Honduras och andra centralamerikanska länder som tjänar
som huvudled för smugglingen till USA. Av all kokain som förs
in i USA kommer cirka 85 procent in den vägen.
Läs
mer
USA
Covid-19
kan radera ut hela indiannationer
2020.05.18 New
Mexicos guvernör varnade i slutet av mars för att covid-19 skördat
massor av offer bland Navajo-indianerna och skulle kunna utradera
hela indiannationer. President Trump svarade att ”det var ju tråkigt
för Navajo-nationen”. Sedan dess har dödsfallen bland Navajos
till följd av Covid-19 ökat med över 2000 procent, skriver dokumentärfilmaren
Rain i nättidningen Counterpunch.
80
procent av USAs urinnevånare lever under fattigdomsgränsen och
många lider redan av diabetes, TBC och andra kroniska sjukdomar.
I vissa reservat är medellivslängden lägre än i Bangladesh. Ytterst
få har någon sjukförsäkring och Indian Health Service disponerar
bara över 71 respiratorer och 33 intensivvårdsplatser i hela landet.
Ur regeringens landsomfattande stödpaket på 2 000 miljarder dollar
har 8 miljarder dollar avsatts för indiannationerna, men pengarna
dröjer.
Läs
mer
Valet
i Bolivia
Grav
anklagelse vederlagd
2020.05.12 Två
statistiker vid Massachusetts Institute of Technology avvisar
påståendet att Ivo Morales-trogna tjänstemän manipulerat rösträkningen
i presidentvalet 20 oktober 2019.
Ett
avgörande ögonblick i kampen om makten i Bolivia var när den preliminära
rösträkningen avbröts i presidentvalet 2019, sedan röster från
knappt 84 procent av valkretsarna räknats i en första vända på
valdagen. Då ledde Morales över motståndaren och förre presidenten
Carlos Mesa med 7,87 procent, medan 10 procent i den officiella
och bindande räkningen krävs för att vinna valet. När alla röster
räknats var Morales försprång 10,56 procent.
OAS
– det USA-dominerade policyforumet Organization of American States
– hävdade att trenden till Morales fördel i slutet av rösträkningen
var oförklarlig, utom som följd av fusk med röstresultaten från
de mest avlägsna valdistrikten. Dock utan bevis, enligt den analys
som företagits inom forskarnätverket CEPR – Center for Economic
and Policy Research,
Nätverket
har också vänt sig till statistikerna John Curiel och Jack R.
Williams vid MIT:s Election Data and Science Lab för ytterligare
analys.
De skriver i Washington Post att OAS anklagelse saknar grund
(se också New
York Times). Den har dock utgjort en pådrivande faktor i den
statskupp som sedan ägde rum, ledde till Morales exil och som
hotar att göra Bolivia till ett apartheidsamhälle.
Venezuela
Kuppförsök
mot Venezuela stoppades
2020.05.09 Snabba
båtar lastade med tunga vapen styrde den 3 maj 2020 från Colombia
mot Venezuelas kust. Besättningen var uniformerad och hade hjälmar
med USAs flagga. Invasionen stoppades av gränsvakter. En av de
arresterade uppgav att han var agent för USAs Drug Enforcement
Agency (DEA). DEA har inte bekräftat detta för artikelförfattarna
vid Globetrotter, ett projekt som ingår i Independent Media Institute.
Globetrotter
ger en bakgrund till president Donald Trumps försök att destabilisera
Venezuela vilket inleddes 2017. Då lät han förstå att ”demokrati
skulle återställas” i Venezuela med hjälp av en kupp eller intervention.
I januari 2019 förklarade USA att politikern Juan Guaidó var Venezuelas
nye president, men Guaidó lyckades inte etablera sig som
sådan.
Samma
år försökte USA skapa en falang av allierade militärer inom Brasilien
och Colombia för att förbereda en invasion i Venezuela. Men Brasiliens
vicepresident satte stopp för USAs planer att använda landets
territorium för en sådan invasion.
Ett
mindre kuppförsök gjordes redan i april 2019 av underrättelsefolk
från USA, paramilitärer i Colombia och folk från drogvärlden.
Detta kuppförsök är dokumenterat av Joshua Goodman vid Associated
Press.
Läs
mer
USAs
svar till Venezuela
”Maduro
leder narkotikakartell”
2020.05.09 President
Nicolás Maduro tog i januari 2020 initiativ till att förbättra
förbindelserna med USA. Svaret kom 26 mars: USAs justitieminister
William Barr anklagar Maduro för narkotika-terrorism, droghandel,
korruption och utlyser en belöning på 15 miljoner dollar för den
som arresterar honom. Dessutom skickar USA krigsfartyg mot Venezuelas
kust.
”De
nya anklagelserna mot president Maduro saknar trovärdiga bevis”,
skriver Philip Luke Johnson i Nacla. Han är doktorand i statskunskap
vid City University i New York.
Trots
att narkotikahandeln i Venezuela enligt USAs egen undersökning
består av konkurrerande nätverk och saknar karteller, beskyller
USAs regering nu Maduro för att leda ”the Cartel of the Sun”.
Philip Luke Johnson skriver att det är andra länder som dominerar
inflödet av kokain i USA, framför allt Mexiko.
Philip Luke Johnson tar upp att det funnits bevis för korruption
inom Maduros regering. FNs kommitté för mänskliga rättigheter
visade i en rapport 2019 på regeringens förtryck mot den politiska
oppositionen och mot yttrande- och pressfrihet. Men de förenklade
påhitten om karteller är något annat: De är ”användbara förevändningar
för att militarisera säkerheten och för USAs intervention i länderna
i Amerika”, sammanfattar Philip Luke Johnson.
Läs
mer
Riskkapitalet
Miljardären
Stordalens hotellrörelse var ett luftslott
2020.05.07 I
oktober 2019 köpte den norske miljardären Petter Stordalen Ving
– Sveriges ledande researrangör – tillsammans med två andra riskkapitalister
för 6 miljarder kronor. Med coronapandemin dog turismen. Stordalens
bolag Nordic Choice med 210 hotell i hela Norden står så gott
som tomma. Nordic Choise blöder under coronakrisen och visar upp
riskkapitalets ansvarslösa framfart med pengar och personal.
Stordalen
har i snabb takt expanderat sin hotellkedja. Men de flesta hotellen
äger han inte. Han har praktiserat det ekonomiska systemet just-in-time,
att inte vilja binda pengar utan låta dem flöda. Jämför det med
oviljan att lagra läkemedel och skyddsutrustning som i dag drabbar
de coronasmittade och sjukvårdspersonalen!
-
Att inte binda pengar i hotell och fastigheter, utan låta andra
kapitalstarka fonder och bolag stå för placeringen, har gett Stordalen
möjligheten att ägna sig åt denna flexibla ackumulation av kapital,
skriver Eva Brita Järnefors i en essä: ”När solen gick upp och
ner för Stordalen” i dagensarena.se
Läs
mer
Kuba
och Covid-19
Snart
kommer också USA behöva kubanska läkare
2020.04.20 När
Jair Bolsonaro blev president i Brasilien, utvisade han de femtusen
kubanska läkare som arbetade i det otillgängliga Amazonas-området.
Nu vill han ha tillbaka läkarna och förhandlar med Kuba. Men Kuba
skickar sina läkare till Italien, Spanien och andra hårt drabbade
områden. Kuba har dessutom tagit emot det engelska kryssningsfartyget
Braemar, som inte tillåtits ankra i andra västindiska hamnar,
skriver Ana Valdés i en krönika i Feministiskt Perspektiv. De
flesta fall som behandlas i Kuba är smittade passagerare från
Braemar och italienska turister.
Läs
mer
Brasilien
Covid-19
slår hårt i slummen
2020.04.17 På
samma sätt som sker i slumområdena världen över drabbar covid-19
Brasiliens vidsträckta favelas med ännu större kraft än i landet
i stort. Här är trångboddheten stor, det saknas avlopp och vatten
att tvätta händerna i, invånarna är beroende av en gig-ekonomi
där jobben till stor del har försvunnit, och att skaffa handsprit
är inte att tänka på, skriver Nicole Froio i NACLA
Enligt Human Rights Watch saboteras satsningarna för att stoppa
smittspridningen av president Bolsonaro, som till en början kallat
coronaviruset för ”en liten flunsa”.
Den
17 april konstaterades totalt 30 891 smittade och 1 952 dödsfall
i Brasilien..
Läs
mer
Energi
Coronaviruset,
oljan och makten
2020.04.15 Årets
oljepriskris inleddes när Kinas industriproduktion och därmed
dess oljeimport, drastiskt sjönk som en följd av av coronakrisen.
Efter en kedja av aktioner och motaktioner - Ryssland vägrade
ansluta sig till Opecs och Saudiarabiens beslut att hålla priset
uppe genom att sänka utbudet och Saudiarabien svarade med att
öppna oljekranarna - störtdök priset. Mellan Ryssland och Saudiarabien
uppstod en strid om vem som hade resurser att klara prisraset
längst, ett tilläggsproblem var att USAs hemproducerade frackingolja
inte tål låga priser.
13
april slöt Opec tillsammans med Opec+ ett avtal om att minska
utbudet och priset har nu gått upp, men är långt från vad det
var innan coronaviruset påverkade Kinas import. Och frågan är
hur länge det varar. En tänkvärd detalj är att USAs intresse av
att avtalet gick igenom är så stort att de täckt upp för den sänkning
Mexiko inte anser sig ha råd att genomföra.
20
mars skrev Gregory Brew på MERIP, Middle East Research and Information
Project, om hur covid-19 påverkade Kinas oljeimport och därmed
fick betydelse för konflikten mellan Opec och Ryssland vilket
ledde till en global oljekris. Gregory Brew gör en historisk tillbakablick
och diskuterar vilken betydelse krisen kan få, inte bara för Saudiarabien
utan också för den globala energipolitiken. Hans slutsats är att
”Saudiarabiens senaste manöver är långt ifrån att bevara oljans
värde, den kan istället signalera slutet på oljans dominans och
början på ett helt nytt energiparadigm".
Läs
mer
USA
Trumps
politik, klanen (KKK) och den vita nationalismen
2020.04.13 I
protester mot president Trump jämförs hans politik och slagord
America first ofta med Ku Klux Klans (KKKs) andra våg på 1920-talet
och den dåtida vita nationalismen.
Men
klanen KKK och den vita högernationalismen hade också en tredje
våg på 1970- och 80-talen då antalet klanmedlemmar växte från
omkring 1 500 till mer än 10 000. Den återuppväckta klanen skapade
paramilitära grupper, brände kors och organiserade demonstrationer.
Klanen, det amerikanska nazistpartiet, skinheads och olika kristna
nationalistmiliser beredde vägen för terror mot afroamerikaner,
judar och immigranter från Mexiko och Vietnam. Brandbomber kastades
mot bostäder, kyrkor, synagogor och skolor. Mellan 1979 och 1980
mördades 24 afroamerikaner och två vita kvinnor som levde tillsammans
med afroamerikaner. Denna period glöms ofta bort när Trumperan
ska förklaras.
Boken
No Fascist USA! Av Hilary Moore och James Tracy, bidrar till
en förståelse av den vita överhöghetens snabba tillväxt under
1970-talet.
Författarna menar att klanens tillväxt var en reaktion på 60-talets
rörelser för demokrati och social omvandling. Robin D G Kelleys
anmälan av boken på CounterPunch ger en komprimerad historielektion
om kampen mot fascism, rasism och rasförtryck i USA under mer
än ett sekel-
Läs
mer
Zimbabwe
Nyliberalt
överfall på folket
2020.04.06 Alltsedan
Emmerson Mnangagwa tog över makten i Zimbabwe genom en militärkupp
i november 2017, har hans regering tvingat på folket ett nära
nog allomfattande privatiseringsprogram som lett till en ekonomisk
nedgång på 6,5 procent förra året och en arbetslöshet på 95 procent,
skriver Gregory Elich i nättidningen Counterpunch. Zimbabwe har
nu världens högsta bensinpriser, en ny valuta har lett till hyperinflation,
och elpriserna har stigit med 320 procent.
Samtidigt
har bolagsskatten sänkts, och utländska investerare åtnjuter total
skattebefrielse under de första fem åren, medan befolkningen får
betala 14,5 procents moms. I jordbruket gynnar regeringen exportgrödor
som tobak, bomull och sojabönor, till förfång för livsnödvändig
matproduktion, och landets livsmedelsförsörjning kan komma att
hotas.
Internationella
Valutafonden har applåderat 2019 års nedskärningar av program
som gynnat befolkningen i stort.
Läs
mer
Klimat
Corona
manar till insikt: Vi kan inte förslava naturen
2020.03.30
Coronaviruset
har punkterat den bubbla vår fossilt teknologiska framgångssaga
utgör, föreställningen om att vi kan leva i trygg och bekväm förslavning
av naturen. Viruset är en påminnelse om hur vi fördärvat våra
levnadsförutsättningar, kanske tydligast i fråga om maten.
George
Monbiot, journalist med zoologisk bakgrund, varnar i Guardian
för kommande matbrist i klimatförändringens spår; redan gör torka,
översvämningar, bränder och gräshoppor odling omöjlig på tidigare
odlingsbar jord. Många basgrödor kommer inte att kunna odlas om
temperaturen stiger tre à fyra grader eftersom temperaturgränsen
för deras livskraft överskrids då. Då blir det också för varmt
för all boskap
Frestelsen kommer att vara stor att återskapa en bubbla av föregivet
oberoende av naturen, när coronaepidemin är över, skriver George
Monbiot. Men ”aldrig mer borde vi lyssna till lögnare och förnekare.
Aldrig mer borde vi tillåta en tröstande falskhet att besegra
en smärtsam sanning”.
Läs
mer
USA
Frågan
som "New Green Deal" undviker
2020.03.03
Idén
om en ny grön new deal som förts fram inom det demokratiska partiet
i USA och av kända debattörer som Naomi Klein är välkommen, men
helt otillräcklig, skriver Carl Boggs, professor i socialvetenskap
vid universitetet i Los Angeles. Det handlar om allt från trädplantering
till att skydda vattendrag, vilket skulle ge nya jobb och en bättre
infrastruktur. Men både demokraterna och Naomi Klein undviker
att diskutera hur de transnationella företagen, inte minst inom
jordbrukssektorn (agrobusiness) och det militärindustriella komplexet,
ska kunna utmanas.
Den
sorgliga sanningen är att olja och gas utvinns på rekordnivåer.
Hur ska den kapitalistiska tillväxtlogiken, jakten på vinst och
benägenheten att exploatera de återstående naturtillgångarna stoppas?
Frågan undviks. De ledande industriländerna kan inom några decennier
lätt fördubbla sin BNP. Det är illusioner att tro att känsliga
ekosystem skulle klara sådan "utveckling" länge till. Inget storföretag
kommer att lägga ner sin verksamhet för att rädda planeten. Vi
måste hitta en väg mot ett postkapitalistiskt ekologiskt samhälle.
Läs
mer
Libyen
Andra
makters intressen håller kriget igång
2020.02.28
Nato:s krig mot Libyen 2011 har förvandlat landet till ett slagfält
för andra parters intressen. Libyan National Army (LNA), som stöds
av Saudiarabien, Egypten och Ryssland, håller huvudstaden delvis
omringad och behärskar Benghazi, den näst största staden. Tripoli
och Misrata, den tredje största staden, hålls av Government of
National Accord (GNA), uppbackad av FN och framförallt Turkiet,
som har försett GNA med vapen och dess milis med syriska jihadister.
Det skriver den indiske historikern Vijay Prashad i nättidningen
Counterpunch.
FN
beräknar att sedan april förra året har 220 skolor stängts bara
i Tripoli, liksom flera universitet och sjukhus, till följd av
den permanenta krigssituationen.
I
slutet av januari intog LNA två oljefält som står för en tredjedel
av landets olja, och oljeproduktionen rasade från 1 miljon fat
per dag till knappt 300 000 fat. Europa vill ha olja, men inga
flyktingar, och EU har betalat GNA och milisgrupper för att hindra
dem från att ge sig ut på Medelhavet.
Läs
mer
Latinamerika
Hur
USAs gränspolitik drabbar grannar
2020.02.25
När attackerna mot latinamerikanska immigranter i USA hårdnar
ger två nya böcker om USAs immigrationspolitik och den effekt
den haft välkommen och användbar information. John Carlos Freys
Sand and Blood: Americas Stealth War on the Mexico Border och
Todd Millers Empire of Borders: The Expansion of the U.S. Border
Around the World .
Båda
sätter in den nuvarande brutala behandlingen av papperslösa i
USAs långa raspolitiska historia av vit överhöghet. Böckerna
presenteras i Nacla (North American Congress on Latin America).
John
Carlos Frey visar i sin bok också att president Obama – trots
sitt rykte som mer humanitär – deporterade mer än fem miljoner
människor och tog emot stora bidrag från företag som tjänade på
gränsövervakningen till sin presidentvalskampanj.
Todd
Miller har skrivit om gränspolitiken i tjugo år och belyst sambandet
mellan klimatförändringar och papperslös immigration. Hans nya
bok Empire of Borders handlar huvudsakligen om gränsförstärkning
och klimatflyktingar och han inleder med att citera en klimataktivist
som beskriver Honduras, Guatemala och El Salvador som klimatförändringarnas
“ground zero” i Amerika. Han behandlar också Washingtons världsomfattande
gränssäkerhetsapparat..
Indien
Storföretag
kidnappar småjordbruket
2020.02.19
Indiens småbrukare som försörjer stora delar av befolkningen utgör
en lockande mångmiljardmarknad för de multinationella agrobusiness-företagen
som söker nya investeringsmöjligheter. En utveckling lika brutal
som när den tidiga industrialismen drev Englands landsbygdsbefolkning
till städerna kan befaras, plus utarmning av jordarna och ökade
klimatrisker, skriver forskaren och kulturskribenten Colin Todhunter
i Counterpunch.
Målet
för den nyliberala regimen under premiärministern Modi är att
ersätta ett arbetsintensivt jordbruk med storskaligt, kemikalieintensivt,
fossildrivet och mekaniserat jordbruk, styrt av några livsmedelsjättar.
Det riskerar att göra hundratals miljoner småbönder arbetslösa
och driva dem till städernas slum för att - om det alls finns
jobb - bli billig arbetskraft i multinationella hopsättningsfabriker
och stormarknader. Det handlar i så fall om en av de största folkförflyttningarna
i historien. Pådrivande är bl a Världsbanken som gett Indien stora
lån. Bara marknaden för bekämpningsmedelsföretagen beräknas till
800 miljoner US-dollar.
Jätteinvesteringar
i Indiens jordbruk skulle kunna spela en viktig i roll för att
lindra kapitalismen kris. Bristen på lönsamma investeringsobjekt
gör att kapitalet söker sig till ständigt nya marker, slår sönder
inhemska produktionssätt, sliter sönder samhällsgemenskaper och
förstör de sista gröna lungornar.
Läs
mer
Gig-ekonomin
Rättslösa
App-arbetare blir allt fler
2019.12.28 Ägarna
i gigekonomin hävdar att de unga som hänger i gathörnen i väntan
på korta uppdrag via mobiltelefonen är oberoende samarbetspartners
och sina egna chefer. I kapitalismens senaste skede leder kontroll
över digitaliserad information till nya exploaterande arbetsrelationer.
Företaget
Uber äger exempelvis varken de fordon som används eller de
varor som distribueras. Nära en tredjedel av arbetskraften i USA
deltar i den så kallade delnings- eller plattformsekonomin.
Här saknas lönekontrakt, pensionsförsäkringar, arbetstidsregler
och företagshälsovård. Politikerna måste ta itu med den nya oreglerade
arbetsmarknaden, skriver den peruanska sociologen Alejandra Dinegro
Martinez i
artikeln App Capitalism.
Ecuador
En
lång statskupp
2019.12.21 På
samma sätt som sker i flera andra länder i Latinamerika, tar nyliberala
krafter makten i Ecuador. Den sittande presidenten Lenín Moreno,
som efterträdde den framstegsvänlige Rafael Correa år 2017, har
undan för undan politiserat rättssystemet, militariserat politiken
och genomdrivit en företagsvänlig ekonomisk politik som dikteras
av Internationella Valutafonden. Han har också lämnat över Julian
Assange till de brittiska myndigheterna och givit USA tillstånd
att använda Galapagos-öarna som militärt flygfält.
I
oktober skedde en våg av protester, som brutalt slogs ned – 11
dödade, 1 340 sårade och 1 192 godtyckligt arresterade enligt
ombudsmannamyndighetens officiella siffror – men händelserna censurerades
nästan fullständigt i massmedia, skriver Fabio Resmini i NACLA.
Mellan
2006 och 2016, då Rafael Correa var president, minskade fattigdomen
från 36,7 till 22,5 procent, BNP-tillväxten steg från 0,6 till
1,5 procent, samtidigt som de ojämlika levnadsförhållandena enligt
Gini-index minskade från 0,55 till 0,47
Läs
mer
Israel
Jesus
drev ut månglarna ur kyrkan, nu driver Israel ut hans följare
ur landet
2019.12.18
I oktober hölls en konferens om kristnas situation under israeliskt
styre. Konferensen hölls i Sydafrika, ett land där många känner
igen etnisk/religiös diskriminering.
Sedan
staten Israel bildades för drygt 70 år sedan har andelen kristna
krympt till ungefär en tiondel, siffrorna varierar. I staden Betlehem
har andelen kristna sjunkit från 86 procent till 12 procent enligt
stadens borgmästare. Den mur Israel byggt på palestinskt land
omringar Betlehem så att staden numera bara har tillgång till
13 procent av sitt landområde.
Staten
Israels företrädare som gärna betonar en religiös förklaring till
konflikten med Palestina har märkligt nog stöd för sin politik
av många kristna, framför allt i USA, men även i Europa.
I
Sverige talar det parti som har ordet ”krist” i sitt partinamn
gärna om förtryckta kristna minoriteter i Mellanöstern - så länge
de lever under ett muslimskt dominerat styre. När det gäller kristna
under judiskt styre råder tystnad från det hållet.
Läs
mer
Evo
Morales i FNs generalförsamling
”Roten
till det onda är det kapitalistiska systemet”
2019.11.26
Innan den bolivianske presidenten Evo Morales i november i år
blev avsatt genom en statskupp, höll han ett tal i FN, publicerat
i sin helhet i nättidningen Counterpunch. Där påtalade han det
omoraliska i att världen kontrolleras av en global oligarki av
26 miljardärer, som äger lika mycket som 3,8 miljarder människor.
Grundproblemet bakom de skriande orättvisorna ligger i produktionssättet
och konsumtionssamhället, det vill säga det kapitalistiska systemet.
På
tal om de många hoten mot ”moder jord”, nämnde han att Bolivia
tvingats spendera över 15 miljoner dollar på att bekämpa de omfattande
bränderna som bröt ut i landet i början av hösten. Han berättade
också att Bolivias BNP vuxit från 9.574 till 40.885 miljoner dollar
sedan 2005, samtidigt som arbetslösheten sjunkit från 8,1 till
4,2 procent. Den extrema fattigdomen har krympt från 38,2 till
15,2 procent på 13 år, livslängden har ökat med 9 år och barnadödligheten
har minskat med 56 procent. År 2008 förklarades Bolivia fritt
från analfabetism
Läs
mer
Chile
En
ny politiserad generation
2019.11.25
De miljonhövdade protesterna i Chile, som inleddes den 7 oktober
av en grupp studenter och fram till slutet av oktober skördat
20 dödsoffer och tusentals skadade, utlöstes till en början av
prishöjningarna i Santiagos privatägda och redan mycket dyra tunnelbana.
Men där finns också andra orsaker, som växande inkomstklyftor,
pensioner som vanligt folk inte kan leva på, dyr privatägd sjukvård,
utbildning och el, plus landets konstitution, som infördes under
Pinochets diktatur.
Nya
generationer har politiserats och det är en ny rörelse som uppstått
helt vid sidan om samhällsorganisationerna och de politiska partierna,
skriver
Noam Titelman i NACLA. Partierna har få aktivister, samtidigt
som inte många är anslutna till facken. Vad vi nu ser ute på gatorna
är mycket unga människor, studentrörelser, många kvinnor och en
medelklass som ser sin sociala trygghet gå förlorad..
Bolivia
Kuppmakarna
avslöjade
2019.11.22
En grupp befälhavare för militären och polisen stod bakom kuppen
mot Bolivias president Evo Morales. Militärerna har tidigare tränats
i myteri vid USAs ökända School of the Americas (SOA), numera
kallad militärakademin i Fort Benning i Georgia. Och polisbefäl
som hjälpte till att genomföra kuppen har gått igenom programmet
för polisutbyte, APALA, med bas i Washington DC.
Överbefälhavaren
för Bolivias armé William Kaliman ”föreslog” att presidenten skulle
stiga åt sidan, strax före Evo Morales tog beslut om att avgå
den 10 november. ”Kaliman var toppen på en militär och polisiär
kommandostruktur som på ett betydande sätt har formats av USA”,
skriver Jeb Sprague, docent i sociologi vid University of California,
Santa Barbara.
Han
berättar om nyligen läckta inspelningar där bolivianska militärer,
poliser och oppositionsledare diskuterar sina kupplaner. Läs artikeln
på Jeb Spragues blog: jebsprague.blogspot.com eller på nyhetssidan:
thegrayzone.com
”Top Bolivian coup plotters trained by US military´s School of
the Americas, served as attachés in FBI police programs”.
Se
även bilderna i hans artikel, från SOA och APALA som utbildat
bolivianska och andra latinamerikanska befälhavare.
Noam
Chomsky om USAs politik
”Mänskligheten
står inför sin värsta stund”
2019.11.21
När professor Noam Chomsky kritiserade USAs tillbakadragande från
Syrien nyligen förvånade det många. The Intercept intervjuade
honom i podden Deconstructed om såväl USAs roll i världen som
inrikespolitiken med riksrättsprocessen mot president Donald Trump
och den politiska utvecklingen i USA där hela den politiska skalan
förskjutits högerut.
Noam
Chomsky är djupt kritisk till USAs politiska system och säger
att det är så bristfälligt att ett land med ett sådant skulle
nekas inträde i EU. Han anser att USA i praktiken står inför en
konstitutionell kris när 20 procent av väljarna – ”vita, ofta
vita nationalister, kristna, ofta evangeliska, traditionella,
äldre, lågutbildade, landsbygdsbor” – kan styra landet.
Han
är inte bara oroad av den bristande demokratin i USA utan anser
att hela mänskligheten står inför sin värsta stund. ”Inom några
år måste vi fatta beslut om de två hot som avgör det mänskliga
samhällets överlevnad – miljökatastrofen som får viss om än inte
tillräcklig uppmärksamhet och risken för kärnvapenkrig som ökat
under Trumpregeringen. Om vi inte snabbt tar itu med dessa hot
finns det inget att prata om.”
Och
USAs trupper i Syrien? Noam Chomsky anser att i detta fall var
USAs styrkor i Syrien för få för att hindra Turkiets invasion
av Syrien – och för att störta den syriska regimen – men tillräckliga
för att ge kurderna ett visst skydd mot den turkiska invasionen.a
Läs
mer
Jemen
Saudikoalitionens
militära attacker orsakar svält på såväl kort som lång sikt
2019.11.19
Kommentar har skrivit om det snart femåriga kriget i Jemen ungefär
en gång i halvåret. Flera av dessa texter har handlat om den avsiktliga
svält angriparna utsätter det jemenitiska folket för. Denna krigföring
hindrar inte ett antal så kallade västmakter - USA, Storbritannien
med flera - från att fortsätta stödja Saudiarabien såväl militärt
som politiskt.
Här kommer en text till, fasansfull i sin tydlighet. MintPressnews,
MPN, visar hur attackerna
driver ett helt land i svält, såväl kortsiktigt som långsiktigt.
Yemen
Data Project redovisar siffror över flygräder, skadade och döda.
År efter år, region för region. Läs
mer
Social
rörlighet
Internationella
skolor cementerar fortsatta klyftor
2019.11.11
Runtom i världens fattigare, ofta mycket ojämlika länder, etablerar
sig nu internationella privatskolor för elever från den minoritet
av familjer som ändå är förmögna. Sådana skolor kan upprätthålla
betydligt högre standard i fråga om lärarkompetens, läroböcker
och lokaler, genom den höga avgift per elev och läsår som skolorna
kan ta ut.
”Fördelarna för barn med möjlighet att gå i sådana skolor är oerhörda”,
skriver läraren och pedagogen Daniel Maxwell i Sinews. Han framhåller
att symbiosen mellan de förmögna familjerna och de internationella
skolorna innebär en skadlig inverkan på social rörlighet och jämlikhet
och att den befäster samhällsklyftorna. Denna kan motverkas genom
nationella satsningar på det allmänna skolsystemet, genom stipendier
och andra stöd för elever utan familjeresurser i bakgrunden och
genom partnerskap mellan internationella och lokala skolor.
Läs
mer
Jordens
framtid
Kampanj
vill begränsa storföretagens makt
2019.10.04
Den 12–19 oktober pågår en kampanj för att mobilisera globalt
mot transnationella företags strävan efter s k straffrihet, stopcorporateimpunity.org.
En konferens hålls då i Genève med föredrag, demonstrationer,
mm.
Information
om program finns här.
Låt folkliga rättigheter gå före investerares och storföretags
vinstjakt och krav på straffrihet, står det i uppropet, som konstaterar
att nyliberal globalisering har öppnat dörrarna för en brutal
exploatering av världen. I uppropet heter det bland annat: Megaprojekt,
agribusiness och militarisering innebär en attack på livet självt.
Jorden och dess resurser plundras och förgiftas medan storföretag
begår ekonomiska och ekologiska brott utan att straffas. De har
kastat in oss i en miljö- och klimatkris av okända proportioner
utan att ta ansvar. Miljoner människor drivs på flykt från sina
marker av transnationella storföretag, aktivister dödas.
En
ny internationell handels- och investeringsöverenskommelse som
är på gång skulle ge fler rättigheter till investerarna än till
de berörda människorna och samhällena.
Global
Campaign to Reclaim Peoples Sovereignty, Dismantle Corporate Power
and Stop Impunity är ett nätverk som samlar 250 sociala rörelser,
civilsamhällen, fackföreningar m fl som påverkas av transnationella
företags aktiviteter. De motsätter sig landgrabbing, exploaterande
gruvdrift, låga löner och miljöförstörelse i framför allt Afrika,
Asien, Europa och Latinamerika. Under veckan som inleds 12 oktober
i Genève är syftet att mobilisera mot de transnationella företagens
maktställning.
Nätverket
vill få till ett bindande fördrag för transnationella företag,
som skulle slå fast att mänskliga rättigheter står över handelsöverenskommelser,
liksom uppföranderegler som transnationella företag måste följa,
se www.stopcorporateimpunity.org/binding-treaty-un-process/
Det pågår förhandlingar om denna fråga i FN.
Jordens
framtid
Delta
i klimatveckan och strejka för klimatet!
2019.09.24
Tidskriften Kommentar uppmanar alla att delta i den globala klimatstrejken
som arrangeras av Fridays for Future. Det är en global rörelse
som startades av Greta Thunberg sommaren 2018 och som sedan dess
har arrangerat skolstrejker runt om i världen varje fredag. Veckan
sker mot bakgrund av att världens ledare är kallade till ett FN-toppmöte
om klimatet, den 21-23 september, där FN:s generalsekreterare
hoppas att länderna ska öka sina klimatambitioner. Hittills ser
det inte så lovande ut, bland andra EU har svårt att komma överens
om att ens nå netto noll i utsläpp till 2050, vilket är väldigt
sent, skriver nätverket Klimatsverige.
Budskapet
till politiker och makthavare under veckan är att: · Begränsa
den globala temperaturökningen till under 1,5 grader över förindustriella
nivåer. · Följ Parisavtalet och bevisa det. · Lyssna på klimatforskningen.
· Skapa mer miljö- och klimaträttvisa för alla.
Fridays
för Future uppmanar de vuxna att delta i ungdomarnas strejk den
27 september. I Stockholm är det samling på Medborgarplatsen kl
13 00 för marsch till Mynttorget, program med forskare, artister
m fl. Mer info om strejker på andra platser, se https://klimatsverige.se/kampanjer/global-week-for-future-20-27-september-2019/
Organisationer som vill engagera sig mot klimatkrisen kan gå med
i nätverket Klimatsverige. Över 600 städer runt om i världen,
nu senast jättestaden New York, har uttalat att det råder ett
klimatnödläge och att klimatpolitiken behöver utformas utifrån
detta. Det finns ännu tid att hejda en katastrofal utveckling
som hotar livet på jorden.
Palestina
Israel
trappar upp brott mot folkrätten
2019.09.02 USAs
president Trumps öppna stöd och andra västmakters mer eller mindre
tysta medhåll - kombinerat med Netanyahus behov av att dra uppmärksamheten
från sina egna smutsiga affärer - har gjort Israels makthavare
allt fräckare i sina övergrepp på den ockuperade palestinska befolkningen.
Motstånd, protester och sympatiyttringar brännmärks som antisemitisk.
I
juli förstörde jublande soldater flera hus i Sur Baher i Jerusalems
utkanter med sprängmedel och bulldozer inför ögonen på invånare,
grannar och internationella vittnen. Husrivningar som straff för
ockupationsmotstånd är inget nytt, men nu har det skett i det
område (A) som enligt Osloavtalet ska kontrolleras av den palestinska
myndigheten i väntan på den palestinska staten. Tidigare har sprängningarna
ägt rum i C-området, som Israel skulle kontrollera under övergångsskedet
och istället för att överlämna fyllt med allt fler israeliska
nybyggare.
Prickskyttar
skjuter mot obeväpnade demonstranter. Journalister och observatörer
från Human Rights Watch, HRW, utvisas eller hindras på annat sätt
från att rapportera.
Läs
mer:
Jonathan Cook på Counterpunch och på
HRWs hemsida.
Apropå
de allt frekventare försöken att sätta likhetstecken mellan antisionism
och antisemtism har Kenneth Hermele skrivit en
artikel i Göteborgs-Posten om begreppet sionism, dess historiska
bakgrund och tolkning. Han skiljer på politisk och kulturell sionism
Nättidskriften
MERIP har skrivit om
kampen mot kristen sionism i USA
USA,
Brasilien
Presidenter
visar förakt för lagen
2019.08.19 Det
finns både likheter och skillnader mellan de politiska tendenserna
i å ena sidan USA och Brasilien och, å andra, utvecklingen av
fascism i Europa under första hälften av 1900-talet. Det rör sig
om presidenternas hållning till allas likhet inför lagen.
Donald
Trump har talat om att tjäna som president inte bara nästa mandatperiod
utan också senare, helt i strid med USA:s konstitution. Han har
åberopat sin väljarbas som kan kräva att han fortsätter. Trump
har vidare, enligt administrationens pressekreteraren Hogan Gidley
sagt till sina rådgivare att han inte är skyldig att åtlyda domstolsbeslut.
I
Brasilien lyckades Jair Bolsonaro vinna presidentposten genom
oetiskt maktspel från politiska fiender till Luiz ”Lula” da Silva,
som med stor sannolikhet skulle vinna valet 2016. Påhittade anklagelser
om korruption fällde Lula i en rättegång. Detaljer kring hur rättegången
riggades framgår av dokument som läckts till nättidningen The
Intercept. Här rör det sig alltså om sabotage av demokratiska
institutioner. Peter Bolton, frilansjournalist, har mer att berätta
här.
USA
i Mellanöstern
Det
handlar alltid om oljan
2019.08.09 Sedan
1980-talet har USAs presidenter sett Iran som ett hot mot USA
i Persiska viken. Strategin för regionen har sedan dess varit
att USA ensamt måste vara den avgörande garanten för en obehindrad
oljekommers i Persiska viken. Det skriver Michael Klare, professor
emeritus i freds- och säkerhetsstudier vid Hampshire College i
USA. I november 2019 kommer hans nästa bok: All Hell Breaking
Loose: The Pentagon´s Perspective on Climate Change.
Det
är sant att USA inte längre är beroende av importerad petroleum.
Tack vare ”fracking-revolutionen” får landet numera omkring 75
procent av sin olja från inhemska källor. Allierade i Nato och
rivaler som Kina däremot fortsätter att vara beroende av olja
från Mellanöstern. ”Genom att fortsätta tjäna som den huvudsakliga
övervakaren av flödet, erhåller Washington ett påfallande geopolitiskt
övertag som dess utrikespolitiska ledarskap inte kommer att överge,
lika lite som landets ledande kärnvapenställning”, hävdar Michael
Klare.
Tidigare
var Europa och Japan mest beroende av olja från Mellanöstern.
De tvingades därför hjälpa till att betala för president Bush
den äldres krig mot Irak. I dag är flera av dessa länder på grund
av klimatkrisen upptagna med att minska sitt oljeberoende.
Iran
utmanar USA:s privilegierade status i Gulfen genom att helt dominera
den norra landremsan, både längs Persiska viken och Hormuzsundet.
Vid flera tillfällen har Iran hotat att stoppa oljetrafiken genom
Hormuzsundet. President Trump har i sin tur bland annat infört
ekonomiska sanktioner mot Irans oljeexport. Om konflikten mellan
USA och Iran triggar igång en ”direkt militäraktion från USA:s
sida”, kommer vi inte att få höra ordet ”olja” från Vita huset.
Då heter det ”ledarskapets illvilja i Teheran”, skriver Michael
Klare.
Läs
mer
Hotade
floder
Turkiet
dämmer upp Eufrat och Tigris - floderna i Irak hotas av uttorkning
och fiskdöd
2019.07.16 Kulturens
vagga sägs ligga mellan de vattenrika floderna Eufrat och Tigris
– i dagens Irak. Men den bilden är ett minne blott. Sedan 1975
har Turkiet byggt stora damm- och vattenkraftstationer i floderna.
Vattenflödet vidare till Irak har därför minskat med cirka
80 procent och till Syrien med 40 procent.
Vattennivåerna
i Eufrat och Tigris i Irak är så låga att dessa vitala livlinor
för jordbruk och fiske kan vara helt uttorkade vid 2040, enligt
en studie från Unesco.
Fiskbeståndet
minskar i floderna och fiskarna har svårigheter med sin försörjning.
I november 2018 drabbades även fiskeodlingarna av en kris. Miljontals
karpar dog. Spekulationerna var många om vad massdöden kunde bero
på. Var orsaken det ofta förorenade vattnet, den ökande vattentemperaturen
eller det minskade regnet?
Nu
uppger en forskargrupp vid Jordan University att den har löst
gåtan. Ett virus (koi herpesvirus, KHV), som är vanligt i många
länder men nytt för Irak, har antagligen förts in i landet via
importerad fisk. Väl i Eufrat och Shatt-al-Arab-floderna har den
utländska fisken smittat karpen i odlingarna längs floderna./
Läs
mer:
Water-Shortage Crisis Escalating in the Tigris-Euphrates Basin,
Iraq's
Dying Rivers, The
Mystery of Dead Fish in Iraq
Indien
Modi
slår ned på muslimer och miljöaktivister
2019.07.15 Narendra
Modi, som leder extremhögerpartiet Bharatiya Janata Party, BJP,
sitter kvar som Indiens premiärminister efter en jordskredsseger
i valet i april 2019. Sedan hindunationalisten Modi först kom
till makten 2014, har han sett mellan fingrarna med, eller rentav
uppmuntrat, regelrätta pogromer mot muslimer, som anklagas för
illegal koslakt, skriver Basav Sen, Institute for Policy Studies,
i nättidningen Counterpunch.
Samtidigt
har Indien under BJPs styre ramlat ner från plats 155 år 2014
till 177 av 180 undersöka länder i Yale-universitetets ”Environmental
Performance Index”. Ursprungsfolk och bondesamhällen tvångsförflyttas
till förmån för miljöfarliga dammbyggen, gruvor och kraftverk,
och protesterande miljöaktivister klassas som terrorister. Dessutom
finns hälften av världens 50 mest förorenade städer i Indien,
med New Delhi som nummer ett. Det uppskattas att 1,24 miljoner
människor dör i Indien varje år på grund av luftföroreningarna,
som också spiller över på grannländerna och växthusgasutsläppen
kan drabba hela jordklotet.
Läs
mer
USA
Nära
symbios mellan teknikjättar och USA:s militär
2019.07.12 De
amerikanska skattebetalarna finansierar via försvarsdepartementet
teknikjättar som Amazon, Apple, Facebook, Google och Paypal. Regeringen
ger sen bolagen kontrakt för att få hjälp med militära och säkerhetspolitiska
uppdrag. Samma satelliter som möjliggör modern IT-kommunikation,
gör det möjligt för USA att bomba sina fiender.
Skattebetalarna
har även finansierat forskningen bakom Pentagons projekt Maven.
Det lanserades 2017 för att lära drönare skilja människor från
föremål. Teknik och experter kom från Google. Många i personalen
slutade dock i protest sedan det uppdagats att resultatet använts
för att döda irakier och syrier. De jättelika IT-företagen är
nära länkade till USA:s militärindustriella komplex, skriver T.J
Coles, direktör för Plymouth Institute for Peace research, i Counterpunch.
Läs
mer
Media
SVT
överdriver Rysslands militära rustning
2019.05.29 I en intervju inför EU-valet använde Sveriges
Television härskarteknik för att trycka ner Feministiskt initiativs
EU-kandidat Soraya Post. Hennes korrekta svar, att Ryssland inte
rustar upp sin krigsmakt, möttes med hån av SVT-intervjuare och
kommentatorer.
”I
dag är det USA och Nato som driver upp rustningsspiralen. Att
överdriva Rysslands militära rustningar är ett instrument för
att driva på den egna upprustningen”, skriver journalisten Hans
Foste Hjälte.
Läs
mer
Kuba
Trump
drar åt skruven
2019.05.21 USAs blockad mot Kuba har pågått sedan 1962
och har hittills kostat landet över 753 miljarder US$. Varje år
fördöms blockaden av FNs generalförsamling som ekonomisk krigföring
i strid mot FN-stadgan.
1996
utökades blockaden ytterligare med den kontroversiella Helms-Burton-lagen, där
företag och organisationer från tredjepartsländer som bedrev handel
med Kuba kunde bestraffas enligt amerikansk lagstiftning. Lagen
möttes av fördömande runt om i världen, eftersom den inkräktar
på andra länders suveräna rätt att på egna villkor bedriva handel
med Kuba.
President
Obama försökte normalisera förbindelserna med Kuba, men president
Trump drar åt skruven. USA-medborgare måste numera besöka Kuba
i grupp med särskilt tillstånd. De får till exempel inte bo på
statsägda hotell eller äta på statsägda restauranter, skriver
den irländske konstnären Caoimhghin Ó Croidheáin i nättidningen
Counterpunch.
Utländska
investerare kan bli stämda i USA
2019.05.21
I Counterpunch skriver den politiske journalisten W T Whitney
Jr att president Trump hotar med att aktivera Helms-Burton-lagens
så kallade Title III, antagen 1996. Den öppnar dörren för tidigare
ägare till nationaliserad egendom i Kuba och deras arvingar, de
flesta bosatta i USA, att föra talan i USA-domstolar för att få
ersättning. Omvärlden, bland annat EU, har hittills lyckats få
USA att skjuta upp ikraftträdandet.
Kubas
regering satsar nu på att förbättra landets ekonomi. Det är tänkt
att utländska investerare ska bidra med 2,5 miljarder dollar om
året till olika projekt. Frågan är om de nu vågar riskera att
bli stämda i USA.
Växthuseffekten
Ännu
en risk: skingrade molntäcken ökar solinstrålningen
2019.05.16 Ännu en olycksbådande process läggs nu av den
meteorologiska forskningen till vad man redan vet om klimathoten.
Den gäller de obrutna molntäcken över oceanerna, och vad som händer
med dem om halterna av koldioxid och andra växthusgaser nalkas
1 200 ppm (koldioxidekvivalenter). Dessa moln täcker 20 procent
av havsytan på de lägre latituderna, framför allt i subtropiska
områden. De skyddar havsytan och kustnära områden från solinstrålning,
men riskerar att brytas upp i drivande moln vid 1 200 ppm. Detta
framgår av en rapporten Possible
climate transitions from breakup of stratocumulus decks under
greenhouse warming (Tapio Schmeider o.a.) i Nature Geoscience
. Det rör sig om en simulering, men den är illavarslande.
Men
till 1 200 ppm är det väl långt? Nej, mindre än många föreställer
sig. På arctic-news.blogspot.com redovisar klimathistorikern Andrew
Glikson att tillsammans med en metangashalt nära 1 900 ppm är
den
ekvivalenta koldioxidhalten nära 460 – att jämföra med 270
före industrialismen och 335 under 1900-talet. Koldioxidhalten
fortsätter att accelerera och om stora mängder koldioxid och
metangas frigörs som resultat av uppvärmningen av arktiska områden
(som
forskningen också befarar) kan processer som utlöser varandra
leda till en ytterst snabb och oanat hög global uppvärmning.
Samtidigt
planeras
världen över nya kolkraftverk medan
de som redan är i bruk avger koldioxid i mängder som är oförenliga
med 1,5-gradersmålet
Mediegrupp
i Schweiz:
Samma
utrikesnyheter cirkulerar i de stora nyhetsbyråerna
2019.04.20 Majoriteten av utrikesnyheterna i västerländska
medier kommer från de tre stora nyhetsbyråerna AP (New York),
AFP (Paris) och Reuters (London). De rapporterar ofta om samma
frågor, och med samma ord och fraser. Dessutom använder PR-experter
på uppdrag av regeringar, militär och underrättelsetjänster dessa
byråer till att mångdubbelt sprida sina budskap runt om i världen.
Mediegruppen
Swiss Propaganda Research har i sin rapport (The Propaganda
Multiplier: How Global News Agencies and Western Media Report
on Geopolitics) undersökt hur byråernas nyheter sedan landar
i europeisk press.
I studien granskar de hur nio ledande europeiska dagstidningar
bevakat kriget i Syrien. Den visar: 78 procent av alla artiklar
baseras helt eller delvis på byråmaterial, noll procent på undersökningar.
Dessutom, 82 procent av åsiktsartiklarna och intervjuerna stödjer
USAs och Natos inblandning, medan propaganda tillskrivs helt och
hållet den andra sidan i kriget.
Läs
mer
Centralamerika
På
väg mot en andra kollaps
2019.04.15 Trettio år efter slutet på revolutionära krig
och militärdiktaturer befinner sig Centralamerika på nytt på randen
till kollaps. Folken reser sig och statsapparater går till motangrepp.
Bräckliga politiska system knakar i fogarna, korruptionen är värre
än någonsin, våldet härjar i narkotikans spår, dödsskvadronerna
är tillbaka och miljontals arbetare och bönder tvingas åter till
inre exil och massflykt till USA, skriver sociologiprofessorn
William I. Robinson i tidskriften NACLA.
I
globaliseringens och nyliberalismens tecken har privatiseringar,
åtstramningar och avreglering av arbetsmarknader påbjudits. Skattebefriade
monteringsfabriker brer ut sig, och Walmart och snabbmatskedjor
har slagit ut tusentals småhandlare. Transnationella bolag har
lätt kunnat lägga under sig rika naturtillgångar och bördiga marker,
där man nu odlar oljepalmer och bofast befolkning tvingas på flykten.
Nya transnationella turistanläggningar tränger också undan ursprungsbefolkningar
och gör deras kultur till handelsvaror
Samtidigt som investeringskapital flyter in, har Centralamerikas
utlandsskuld vuxit från 33 miljarder dollar 2005 till ohållbara
79 miljarder dollar 2018. En livlina har dock varit de 20 miljarder
dollar som centralamerikanska migranter har skickat hem, pengar
som i El Salvadors fall stod för 78 procent av BNP-tillväxten.
Läs
mer
Jemen
Avsiktlig
svält som vapen
2019.03.06 Jemens matproblem grundlades när självförsörjning
förstördes och har under kriget förvärrats. ”När vi kontrollerar
dem ska vi föda dem.” Så citerar Martha Mundy en saudisk prins
i sin rapport om livsmedelssituationen i Jemen. Rapporten som
har utgivits av World Peace Foundations visar hur Saudikoalitionens
bombningar riktat in sig på och påverkat livsmedelsförsörjningen
på landsbygden och fisket längs Röda havskusten.
Läs
mer
Haiti
”USA
stryper Haiti i försöken till regimskifte i Venezuela”
2019.03.03 I mitten av februari bröt protester ut över
hela Haiti mot en höjning av bensinpriset. Bakom protesterna ligger
en historia med korruption inom eliten, grovt okänslig IMF-politik
och US-amerikanska oljefirmors rövarpriser som allt är sidoeffekter
av det ekonomiska kriget mot Venezuela.
Det
skriver Vijay Prashad, journalist, författare och historiker,
i Globetrotter, ett projekt inom Independent Media Institute i
USA. Han berättar också om Venezuelas generösa oljeleveranser
till Haiti sedan 2007.
Läs
mer
Migration
EU-avtal
med afrikanska länder dödar flyktingar
2019.02.18 ”I ett skrämmande fall, i juni 2016, upptäcktes
kropparna efter 34 flyktingar, däribland 20 barn i Saharaöknen,
uppenbarligen lämnade att dö av törst av människosmugglare”. Det
är ett exempel på att migranter som desperat söker sig till Europa
väljer allt farligare färdsätt och vägar när de tidigare möjligheterna
att komma vidare upphört, som följd av EU-avtal med över 35 stater,
däribland diktaturer. Avtalen innebär i praktiken att EU:s gränser
ligger bortom Europa, i länder som åtagit sig att inte släppa
vidare migranter, till exempel Niger.
I
och med dessa nya gränser, och behovet att upprätthålla dem, öppnar
sig lukrativa tillfällen för företag inriktade på bevakning och
internering, och utrustning för detta, samtidigt som andelen omkomna
på väg till Europa, i förhållande till dem som anlänt, femfaldigades
mellan 2015 och 2017. Också slavmarknaden i Libyen och övergrepp
på flyktingar av Sudans EU-utbildade gränspoliser redovisas av
Nick Buxton och Mark Akkerman som effekter av de nyupprättade
gränserna. De är knutna till Transnational Institute, Nederländerna.
Läs
mer
Inte
bara Panama
Skatteparadis
bakom gigantiskt skattefusk
2019.02.13 Skatteparadis och andra tricks gör att amerikanska
företag stjäl 180 miljarder dollar från resten av världen varje
år. Den slutsatsen drar Jon Schwarz i en
artikel i Intercept, baserad på nya förvånande akademiska
rön. (The Exorbitant Tax Privilege, Wright, Zucman)
Skatteparadis snedvrider ekonomin mer än väntat. De viktigaste
är Irland, Singapore, Schweiz, Holland, Luxemburg, Hongkong och
Bermuda. De tjänar två syften: Dels att underlätta individers
skatteflykt, något som är olagligt: tänk korrupta mångmiljonärer
från Ryssland eller Nigeria som flyttar tillgångar för att undkomma
skatt, dels att låta multinationella företag undvika skatt, något
som är lagligt om juristerna gör sitt jobb; tänk IT-företaget
Apple som hävdar att miljarder av deras vinster från hela världen
i själva verket gjorts i Irland, där Apple har avtalat om att
betala bara två procent i skatt.
Företagens
skatteflykt har eskalerat kraftigt: 1970 hävdade amerikanska storföretag
att tio procent av deras vinster gjorts i skatteparadis, nu hävdar
de, uppenbarligen bedrägligt, att hela 50 procent har skapats
så. Hälften av deras aktiviteter skulle alltså ske på platser
som Cayman-öarna. Skälet? De betalar 27 procent utanför skatteparadisen,
mot sju procent i dessa, genomsnittligt. Europeiska multinationella
företag är mer blygsamma, de hävdar att 20 procent av vinsterna
görs i skatteparadis.
Skatteparadisen
får stora återverkningar på ekonomin, skattesatsen som transnationella
företag (utom oljeföretagen) betalar har sedan 90-talet sjunkit
från 35 till 20 procent på vinster gjorda utomlands. Oljeföretagens
skatter har sjunkit från 70 till 45 procent – att de betalar mer
beror på att utvinningen är svår att flytta, av uppenbara skäl.
Skatteparadisen har stor betydelse för USA:s internationella maktställning.
USA har i decennier köpt mer från utlandet än tvärtom. Landets
utlandsskuld är större än något annat lands. Pengar borde strömma
ut ur USA, men i själva verket strömmar mer pengar in. En förklaring
är amerikanska företags låga skatter.
Läs
mer
Venezuela
Lögner
sätts i omlopp för att krossa ett möjligt folkstyre
2019.02.07 Redan utnämnandet av Elliot Abrams till diplomatiskt
sändebud för Venezuela borde vara nog för att förhålla sig skeptiskt
till USA:s sanktioner mot landet, med frysning av dess tillgångar
i amerikanska banker och försök att tvinga andra länder till efterföljd.
Abrams har tidigare bland annat backat upp de högerledda folkmorden
i Guatemala, El Salvador och Nicaragua.
Nu
hotas de landvinningar i form av lokal direktdemokrati och fattigdomsbekämpning
som den bolivarianska revolutionen gett. Fortfarande är 70 procent
av landets ekonomi i privata händer, varför pratet om misslyckad
socialism inte är rimligt, sett till de faktiska landvinningarna.
Snarare är det en misslyckad kapitalism som försatt landet i ekonomisk
och politisk kris, vilket författaren Pete Dolack gör klart i
sin artikel
Sorting through the lies about Venezuela i nättidningen
Counterpunch.org.
Ekonomiska
sanktioner dödar fler än massförstörelsevapen
2019.02.07
Sanktioner, kuppförsök och ekonomiskt stöd till oppositionen har
ingått i USAs arsenal för att störta Venezuelas regering ända
sedan Hugo Chávez blev president. Sanktionerna har utestängt landet
från de flesta finansmarknader och har kostat landets ekonomi
6 miljarder dollar de senaste fem åren, vilket fått till följd
att oljeproduktionen rasat och per capita-inkomsten sjunkit med
40 procent. Miljontals venezolaner har tvingats i landsflykt.
I bakgrunden finns petrodollarsystemet, enligt vilket oljeproducerande
länder får betalt i dollar. Men sedan 20 år tillbaka har Venezuela,
som har världens största oljereserver, liksom Irak, Iran och Libyen
hotat att sälja sin olja för andra valutor, och de har alla drabbats
av förödande sanktioner från USAs sida.
FN
uppskattar att det har lett till att 1,7 miljoner irakier dött.
I augusti 2011 konfiskerade president Obama 30 miljarder dollar
från Libyens centralbank, som var öronmärkta för att bilda en
afrikansk centralbank, och repressalierna mot Iran har förorsakat
ett enormt lidande bland civilbefolkningen. USAs ekonomiska sanktioner
har tagit livet av fler oskyldiga människor än samtliga biologiska
och kemiska vapen samt kärnvapen som använts till dags dato och
måste betecknas som massförstörelsevapen, skriver
forskaren vid Harvard University, Garikai Chengu, i Counterpunch.org.
Oljan
bakgrund till märkliga turer kring presidentvalet
2019.02.07
I svenska massmedier betecknas presidentvalet i Venezuela 2018
som omdiskuterat. ”Men det intressanta är processen före detta
presidentval”, skriver
Rolf Bergkvist, ekonom och Venezuela-kännare i nättidningen efolket.se.
Ordinarie tidpunkt för presidentvalet var december 2018.
Oppositionen,
påhejad av USA och Kanada, kräver 2017 att valet skulle flyttas
till april. När Venezuelas regering går med på det förklarar USA,
Kanada och EU att det är alldeles för kort tid. Venezuelas regering
flyttar då valet till slutet av maj. USA, Kanada och EU förklarar
samstämmigt att det spelar ingen roll. Den sittande presidenten
Nicolas Maduro vinner valet med 6,2 miljoner röster (67 procent
av lagda röster) medan de tre motkandidaterna samlade över 30
procent.
Valprocessen
sker med dubbla verifieringar av röstningen och övervakas av internationella
valobservatörer. ”Så varför denna valbojkott”, skriver Rolf Bergkvist?
De imperialistiska regeringarna ”är inte intresserade av att utöka
demokratin eller folkstyret i Venezuela”. Deras ”strategiska målsättning
är att låta de egna, privatägda, olje- och gruvbolagen ta kontrollen
av Venezuelas olje- och mineralrikedomar”.
Syrien
Facit
av kriget: Miljoner som lidit. Bashir al-Assad kvar.
2019.02.04 Kriget i Syrien tycks gå mot ett sorts slut
efter sju, snart åtta, år. Miljoner har lidit, flytt, skadats
och dött. Barn har förlorat år av skolgång. Och så sitter vi –
framför allt det syriska folket - här med samma arvfurste. En
man som fått nästan 90 procent av rösterna i ett val som genomförts
under brinnande krig och vars opposition befinner sig utomlands,
i fängelse eller helt enkelt inte längre är i livet.
För
den som vill veta mer om hur det kunde gå så, vilka krafter som
varit verksamma och vilka som inte lyckats verka alls, har Totalförsvarets
forskningsinstitut FOI gett ut en rapport av Aron Lund som sedan
krigets början varit en trägen rapportör, i Sverige, men oftare
rapporterat via olika internationella tankesmedjor.
Aron
Lund refererar i Syria’s Civil War: Government Victory or Frozen
Conflict till vad han själv och andra skrivit genom åren, men
har också gjort ett antal nya intervjuer för denna rapport.
Läs
mera
Frankrike
Folket
i periferin gör uppror
2019.01.17 Den stora proteströrelsen Gula västarna fortsätter
sina aktioner runt om i Frankrike, trots allt brutalare polisinsatser.
Efter de stora demonstrationerna i början av december erinrade
Björn Erik Rosin i nättidningen e-folket om att det hela började
som en protest mot en 23-procentig höjning av dieselpriserna.
Men missnöjet går djupare än så. Enligt officiell statistik har
en fransk genomsnittsfamilj tappat 440 euro per år i köpkraft
de senaste tio åren. På 30 år har två miljoner industrijobb försvunnit.
Samtidigt har president Macron nära nog avskaffat förmögenhetsskatten,
företagen har fått skattesänkningar på 41 miljarder euro och de
rikaste betalar 10 miljarder mindre i skatt. Arbetare och lägre
tjänstemän har drivits ut ur storstäderna på grund av alltför
dyra bostäder och det har bildats ett periferins Frankrike, som
nu ställer krav på höjda pensioner, höjda minimilöner, maximilöner,
förbättringar av service utanför storstäderna och bättre transporter.
Läs
mera
Kärnvapen
”Förfärande
att Sverige inte skriver under kärnvapenförbudet”
2018.12.30 Först begravde den rödgröna regeringen inför
valet hösten 2018 konventionen om kärnvapenförbud. Sedan har regeringen
begravt den i en utredning. Trots att 90 procent av väljarna vill
se ett förbud mot kärnvapen.
”Det
är förfärande”, skriver Birger Schlaug i en ledare i ETC, ”att
Sverige skulle kunna bli ett av de länder som vägrar skriva på”.
Den finska riksdagen har skrivit under, utan ”patetiska” påstående
om att en underskrift skulle kunna hota andra nedrustningsavtal,
påpekar han.
Läs
mera
Klimat
Klimatförändringen
är en följd av kapitalismen
2018.12.23 ”För kapitalismen är ackumulering av kapital
allt, jorden och dess invånare ingenting.” Den som säger det är
Monthly Reviews chefredaktör, John Bellamy Foster, professor i
sociologi vid Oregonuniversitet. Han intervjuas av C P Polychroniou
i tidskriften Truthout.
”I
de avancerade kapitalistiska ekonomierna består större delen av
produktionen av avfall i form (…) av produkter som är oproduktiva,
överflödiga och destruktiva, medan de mest grundläggande mänskliga
behoven inte uppfylls”, förklarar John Bellamy Foster. Han säger
att ny teknik är oumbärlig för att kunna hantera dagens problem,
men anser att ”det stora misstaget” är att betrakta tekniken som
en magisk lösning på alla problem. Faktum är att en enkel teknisk
lösning som skulle göra det möjligt för kapitalismen att fortsätta
existera ”trotsar fysikens lagar”.
Läs
intervjun
Klimat
Vår
tid - den sjätte massutrotningen
2018.12.12 Vi befinner oss nu i en tid med massutrotning
av växter och djur på jordklotet, den sjätte massutrotningen.
Vi människor har ökat koldioxiden i atmosfären som kan liknas
vid den massdöd av liv som inträffade för 252 miljoner år sedan.
Och nu sker detta i mycket snabbare takt, minst 100 gånger så
snabbt som då. Detta beskrivs i en
studie som presenteras i Nature.
Studien,
utfördes genom en gemensam insats av australiensiska och italienska
forskare från Flinders University i Adelaide och Europeiska kommissionens
gemensamma forskningscenter. Studien visar att det snabbaste sättet
att döma hela livet på jorden är att först ta bort de mest ekologiskt
viktiga arterna. Och dessa arter är i allmänhet de som sannolikt
kommer att försvinna först på grund jordens uppvärmning, skriver
tidskriften Truthout, som har gjort en
sammanfattning av rapporten.
Klimat
Svenska
investeringar tär på Amazonas skogar
2018.12.11 Svenska investeringar tär på Amazonas skogar
Amazonas nettoupptag av koldioxid och syreproduktion genom fotosyntes
har tidigare hållit tillbaka den atmosfäriska CO2-haltens ökningstakt.
Nyare studier pekar på att världens regnskogar nu snarare
ger ifrån sig CO2 på grund av skogsskövling och att trädslag som
binder mindre kol per tidsenhet tar överhanden vid pågående klimatförändring.
Till
exploateringen av Amazonas bidrar svenska pensionsfonder och banker,
som investerat totalt 350 miljoner kronor i sojaodling på röjd
regnskogsmark. De har också investerat i hittills CO2-absorberande
ryska och kanadensiska barrskogar. Handelsbanken, SEB och Swedbank
Robur samt AP-fonderna exponeras i en artikel i Dagens Arena.
Läs
mera
Kapital
kollaps
Utan
fossila bränslen fungerar inte kapitalismens motor
2018.11.22 De fossila bränslena kol, olja och gas är motorn
i jordens ekonomiska system. Utan ekonomisk tillväxt och förbränning
av fossila bränslen fungerar inte kapitalismen. Den hamnar i kris.
Men 2017 var tillväxten i världen hög. Energikonsumtionen steg
med 2,1 procent. Det handlade om en ökad konsumtion av just fossila
bränslen. När världens finansministrar lägger en budget med målet
”ökad ekonomisk tillväxt”, innebär det ökad förbrukning av jordens
resurser.
Det
finns samtidigt en övertro på att vind- och solkraft inom överskådlig
tid ska ersätta de fossila bränslena. Nej, de bidrar bara till
att öka energikonsumtionen i världen, skriver Hans Hjälte, journalist
och ledarskribent på eFolket.se.
När
klimatavtalet slöts i Paris 2015 beräknades konsumtionen av fossila
bränslen att fortsätta öka under åtminstone 50, 60 år. Avtalet
vilar på orealistiska förhoppningar om att kunna lagra koldioxidutsläppen
i marken. Hans Hjälte reder ut scenariot RCP2.6, med massiv kolinlagring,
något som allt fler börjar tvivla på att det är möjligt.
Läs
mera
Latinamerika
Trump-inspirerad
höger på offensiven i Latinamerika
2018.11.13 Höstens presidentval i Brasilien vanns med god
marginal av den ärkekonservative Jair Bolsonaro. Den f d militären
är klimatförnekare och vill odla upp djungeln, han hyllar den
gamla militärdiktaturen, vill bekämpa brottslighet enligt principen
”en bra brottsling är en död brottsling”, lägga ner kulturministeriet
och privatisera statsägda företag. I den US-amerikanska nättidskriften
NACLA konstaterar Pablo Stefanoni att Bolsonaro slår Donald Trump
med åtskilliga hästlängder vad gäller rasism, manschauvinism och
fräcka lögner.
Arbetarpartiet
PTs populäre kandidat, Luiz Inácio da Silva (Lula), ledde opinionsmätningarna,
men han satt fängslad efter att ha blivit dömd utan bevis, och
hans kandidatur olagligförklarades strax innan valet. Bolsonaros
framgångar beror framför allt på att han lyckades hetsa väljarna
mot arbetarpartiet PT och vänstern i allmänhet, skriver Pablo
Stefanoni.
Även
i andra länder i Latinamerika går en ny ”trumpifierad” höger med
starkt stöd från kristna fundamentalister på offensiven mot framstegsvänliga
partier, som befinner sig i en djup politisk, intellektuell och
moralisk kris, anser Pablo Stefanoni.
Läs
mera
Jemen
Hotat
rykte ger hopp om fredssamtal efter år av terror
2018.11.07 Kriget i Jemen och det lidande den jemenitiska
civilbefolkningen medvetet utsätts för fortgår. Svält, död och
kolera. Fredssamtal har hittills inte lett till framgång, inte
ens kommit till stånd, men nu spirar plötsligt ett svagt hopp
om samtal i Sverige under november, skriver Kommentars Katarina
Moberg.
Ingen
av de stridande parterna förefaller ha något intresse av att avsluta
kriget. Deras uppbackare såväl i regionen som i de så kallade
västliga demokratierna delar antingen deras intresse och/eller
ser den ekonomiska vinsten som väsentligare än den skam de borde
känna över avgrundsdjupet mellan deras ord om människovärde och
de brottsliga handlingar de utför eller stöder.
Läs
mera
Miljökriser
FNs
klimatrapport - en granskning
2018.10.26 Rapporten från FNs klimatpanel IPCC*, som offentliggjordes
måndagen 8 oktober 2018, är ingen uppmuntrande läsning trots att
det är ett försök att inge hopp om att mänskligheten ska kunna
lyckas undvika den katastrof som världen står inför.
Hans
Hjälte, journalist och ledarskribent på eFolket.se, presenterar
här rapporten och granskar två av de fyra alternativa handlingsplaner,
som IPCC har tagit fram.
Läs
mera
Miljökriser
Vårt
ekonomiska system krossar planeten
2018.10.23 Extrema temperaturer, plastfyllda oceaner, kollapsande
eko-system – det är plågsamt tydligt att något måste ändras. Ändå
väntar de flesta regeringar på att åtgärderna ska vara lönsamma
innan de agerar, skriver Tessa Koumoundouros i Science Alert.
En
rapport till FN:s dokument Global Sustainable Development Report
har väckt världsvid uppmärksamhet i sin kritik av vårt ekonomiska
system, som inte tar hänsyn till resursbegränsningarna på en ändlig
planet. Ändlös ekonomisk tillväxt är inte möjlig. De ökande klyftorna
mellan rika och fattiga är ohållbara. Att se på miljön och atmosfären
som en gigantisk soptipp leder oss i fördärvet.
Läs
mera (engelska)
Katolska
kyrkan
Påvens
antikapitalism ger honom förmögna fiender
2018.09.24 Åtskilliga uttalanden och andra budskap från
påve Franciskus har retat högkonservativa kretsar. Han har till
exempel förklarat att ”kapitalism är terror mot hela mänskligheten”
och att ”det socioekonomiska systemet är orättvist i grunden,
våld och konflikter är ofrånkomliga”. Vana vid att den heliga
stolen stått på deras sida går nu en del av dessa krafter samman
med katolske ärkebiskopen Carlo Maria Viganò, som anklagat påven
för att ha mörklagt sexuella övergrepp inom den katolska kyrkan
i Washington, och krävt hans avgång.
Till
påvens fiender hör advokaten och affärsmannen Timothy Busch, vän
till Vaganò och medlem av Opus Dei. Buschs familjestiftelse har
donerat 15 miljoner dollar till Catholic University of USA i Washington
och därmed fått universitetet omdöpt till Tim and Steph Busch
School of Business. Ytterligare fem donationen, bland annat från
Koch Family Foundation, har tillfört 47 miljoner dollar. Bröderna
Koch har stora intressen i fortsatt användning av fossila bränslen,
medan man i påvens encyklika ”On caring for our Common Home” kan
läsa att kapitalism är en primär orsak till klimatförändringen.
Gary
Olson, professor emeritus i politisk vetenskap, tecknar påvens
väg till medvetet ställningstagande mot fattigdomens grundorsak
och hur de agerar som känner hotet från hans inflytande på katoliker
i allmänhet. Han är verksam vid Moravian College, Bethlehem, Pennsylvania,
USA.
Lär
mera (engelska)
Israel
Apartheid
befäst med ny grundlag
2018.09.20 Mitt i sommaren (19 juli 2018) antog Knesset
i Israel en ny grundlag som förändrar ”Staten Israel” till ”Det
judiska folkets nationalstat”. De israeliska araberna, som uppgår
till en femtedel av befolkningen, samt andra folkgrupper som druserna
- vilka stött regimen sedan 1956 - blir andra klassens medborgare.
Sedan
tidigare finns åtminstone 65 andra lagar som diskriminerar arabiska
palestinier, skriver det indiska juristkollektivet The Lawyers
Collective i sin nättidning The Leaflet. De går igenom den nya
grundlagen och säger att den ytterligare befäster apartheidsystemet
i Israel.
Den
nya grundlagen innehåller en rad kontroversiella beslut som ”Jerusalem
är Israels huvudstad”. Staden har varit delad i en judisk och
palestinsk del, men 1967 ockuperade Israel även den östra palestinska
delen. ”Det är tydligt att sionisterna inte bara är emot ”två-stats-lösningen”
utan även att ett enat demokratiskt Palestina skapas”, skriver
The Lawyers Collective. De tillägger: ”Palestinier, utan medborgerliga
rättigheter, blir instängda i 165 fristående öar.
Israel
har tidigare haft två officiella språk: hebreiska och arabiska.
”Hebreiska är statens språk”, enligt den nya grundlagen och arabiska
degraderas till ett språk med ”speciell status”.
Judiska
immigranter är fortsatt välkomna till Israel, men inte de palestinier
som fördrevs 1948 och 1967. Nya judiska bosättningar ses i den
nya grundlagen som ”nationellt värdefullt”. Palestinier däremot
har, enligt The Lawyers Collective, ”effektivt nekats tillgång
till stora delar av sin jord”
Läs
mera (engelska)
Syrien
Miljoner
civila hotas när Assadregimen slår till i Idlib
2018.08.28 Först föser man samman alla motståndare från
tidigare erövrade områden - till exempel Aleppo och Ghouta - på
ett begränsat område de inte kan fly från, sedan anfaller man.
Sedan många månader har
FN-organ, forskare, politiker och
journalister varnat för vad som kommer att ske när den syriska
regimen anser sig mogen att erövra Idlibprovinsen. Två och en
halv, kanske tre, miljoner människor hotas när Assadregimen slår
till.
Området
har fyllts på med internflyktingar och olika delar av oppositionen
har bussats dit från områden som regimen tidigare erövrat. Assadregimens
erövring av Aleppo och Ghouta bådar inte gott. Till detta krigs
sorgliga ironier hör att många av de nu belägrade i Idlib har
evakuerats
därifrån.
Ett
svagt hopp för Idlib invånare är att ett totalanfall inte tjänar
Turkiets
intresse och att Ryssland av omtanke om sitt förhållande till
Turkiet därför kanske inte ger Syrien fullt flygunderstöd.
Mot denna bakgrund av detta och med Amnestyrapporten (se notis
nedan) om hur den USA-ledda koalitionen (USA, Storbritannien och
Frankrike) hanterade sina förmodade fiender i Raqqa och de civila
som råkade bo i närheten, förefaller Syriens ”segrarmakter” tävla
om jumboplatsen vad gäller respekt för krigets lagar.
Syrien
De
civila förlusterna i Raqqa var förödande
2018.08.28 Flygbombningar och artilleri mot Raqqa i Syrien
ledde till förödande civila förluster. Den USA-ledda koalitionen
(USA, Storbritannien och Frankrike) utsatte staden under fyra
månader (6 juni – 17 oktober 2017) för ett urskillningslöst angrepp.
Det visar Amnesty International i rapporten War of Annihilation:
Devasting Toll on Civilians, Raqqa – Syria som kom i juni. ”Fler
artillerigranater sköts in i Raqqa än någon annanstans sedan slutet
av kriget i Vietnam”, säger Amnesty.
”Rapporten
motsäger USAs, liksom Storbritanniens och Frankrikes, påståenden
att de precisionsbombade Isis-soldater”, skriver Patrick Cockburn,
korrespondent för brittiska The Independent. Han besökte Raqqa
i början av året och instämmer i att han ”aldrig sett en liknande
förstörelse”. Rapporten är baserad på 112 intervjuer och 42 besök.
Människor som sett stora delar av sina familjer dö, trodde att
de skulle skyddas av koalitionen. Enligt en militär talesman var
syftet med denna ”kampanj” att ”hålla Storbritannien säkert från
terroristangrepp”.
Amnestyrapportens
titel syftar på ett uttalande från USAs försvarsminister James
Mattis i maj förra året då han sa att USA trappar upp från ett
”utnötningskrig” till ett ”utrotningskrig”. Det påpekar Brett
Wilkins, redaktör för US news at Digital Journal. Han tillägger
att sedan bombningarna 1945 av Hiroshima och Nagasaki har den
amerikanska militären dödat betydligt fler oskyldiga civila än
någon annan stat i världen.
Läs mera
Centralamerika
Gränsen
mellan USA och Mexiko - en krigszon
2018.07.17 Gränsbevakning och fysiska hinder mot spontan
immigration från Mexiko är inget nytt i amerikansk politik, inte
heller det militär-industriella komplexets profitintressen i att
förstärka gränsens ogenomtränglighet. Gränsen liknar alltmer ett
krigsområde och journalisten Todd Miller beskriver utvecklingen
från 80-talet av en gräns som ”blivit en plats där världens starkaste
militärmakt motar iväg människor som representerar de bakslag
som orsakats av diverse politiska åtgärder i Washington, och är
på flykt från förföljelse, politiskt våld, ekonomiska svårigheter
och tilltagande ekologiskt nödläge”.
Samarbetet
mellan de vanliga gränsbevakningspatrullerna, med polisiära befogenheter,
och de militära styrkorna, som saknar sådana men satts in på presidentens
order, syftar till att ”kontrollera potentiellt upproriska civilbefolkningar”.
Det har också fått till följd att de som försöker passera gränsen
gör det på alltmer riskfyllda sätt, med alltfler dödsoffer som
följd. Sedan tidigt 1990-tal har 7 000 kroppar hittats utmed gränsen
och ”en rimlig skattning av det verkliga antalet offer är att
tre gånger så många omkommit”.
Läs
mer
Den
ryska inblandningen i USA-valet
“Mycket
väsen för ingenting”
2018.05.14 Som motvikt till uppståndelsen kring den ryska
inblandningen i USAs politik går historikern och författaren William
Blum på sin blogg igenom inte mindre än 29 fall, där USA direkt
påverkat val i en mängd länder. Först på listan står 1950 års
val på Filippinerna, där CIA öste pengar över och skrev tal åt
”lämpliga” kandidater. År 1955 spelade USA en avgörande roll för
att stoppa det val som skulle ena Nord- och Sydvietnam, eftersom
man var övertygad om att Ho Chi Min skulle vinna. I Chile motarbetade
man Salvador Allende ända sedan 1964 och fram till den USA-stödda
militärkuppen 1973. I Ryssland ägnade en grupp rutinerade politiska
rådgivare fyra månader åt att underblåsa kommunistskräcken och
stödja Boris Jeltsins kandidatur i valet 1996. Innan dess hade
han bara stöd av 6 procent av väljarkåren. Det senaste exemplet
är Afghanistan, år 2004, då USAs ambassadör pressade samtliga
kandidater till att dra sig tillbaka till förmån för Washingtons
man, Hamid Karzai.
Läs
mer här: https://williamblum.org/aer/read/156
Klimathotets
ursprung
Kapitalismen
bakom ekologisk katastrof
2018.05.09 Få ifrågasätter att vårt ekonomiska system idag
hotar alla ekosystem i världen. Krisen för miljön och klimatet
är en systemkris som en följd av det kapitalistiska produktionssättet,
där ändlös expansion och ackumulering av mer kapital är enda sättet
för enskilda kapitalister att överleva i konkurrensen. De kan
inte se ”annat än kontant betalning när de ser på världen”.
Ett miljömässigt hållbart samhälle är oförenligt med kapitalism,
anser alltså John Bellamy Foster, redaktör för Monthly review
och professor vid universitetet i Oregan, USA. Han är mest känd
för sina bidrag till en marxistisk ekologi och har lyft fram begreppet
”metabolic rift”, den kosmiska revan, Marx uttryck för att beskriva
den destruktiva karaktären i människans relation till naturen
under kapitalismen.
Forsters
insats har fått stor betydelse för att förena marxism med ekologi.
Han påtalar också: det är inte kapitalismen som system som står
bakom vår tids stora teknologiska framsteg, något som brukar framhållas
för att betona systemets oundviklighet. Genombrottet för ex IT
är en följd av militär forskning under förhållanden skyddade från
privat ackumulation. När det gäller att läka den ”kosmiska revan”
hjälper dock IT och andra framsteg föga.
Vi
kan inte rädda kapitalismens mål: gränslös ekonomisk tillväxt
på en ändlig planet med hjälp av mer avancerad teknik, är hans
slutsats. Och kapitalister som fruktar miljö- och klimatrörelsens
krav har rätt, kampen för miljön är med nödvändighet en kamp för
radikal förändring.
Läs
mer
Irak
efter 15 år
Långt
fler döda än vad som rapporterats
2018.04.09 2,4 miljoner döda som följd av USAs och Storbritanniens
krigföring i Irak. Det är en rimlig uppskattning, enligt Nicolas
J S Davies, tidigare utrikesredaktör på Daily Mirror. Tillsammans
med Medea Benjamin, amerikansk aktivist, har han använt metoder
liknande dem som användes i en studie publicerad i Lancet. Den
angav 601 000 döda under de första 39 månaderna av kriget. Studien
utfördes inom ramen för amerikanska läkarorganisationen Physician
for Social Responibility och bedömdes av Sir Roy Anderson, huvudansvarig
för vetenskaplig rådgivning till brittiska försvarsdepartementet,
som ”robust” och litande till ”best practice” inom området.
I
en första artikel, som endast tar upp offren i Irak, resonerar
Davies kring det ytterst begränsade värde som spontan, passiv
rapportering av dödsoffer har. Används epidemiologiska metoder
kommer fem till 20 gånger fler dödsoffer fram än vad som rapporterats
passivt.
Det
brott som USA-alliansens invasion i Irak utgör är betydligt större
än vad allmänheten får veta, säger Davies, och det ligger i de
ansvarigas intresse att dölja detta.
I
en andra
artikel om offer till följd av USAs interventioner i Afghanistan
och Pakistan håller Davies det för rimligt att 1,2 miljoner dödsoffewr
krävts där.
Läs
mer
USA
Krigets
ekonomiska börda – inte för alla
2018.04.09 Vid sidan av död och andra mänskliga förluster
i Irakinvasionen är den ekonomiska kostnaden för kriget en underordnad
sak. Men för att uppmärksamma en amerikansk publik på vad kriget
kostat den har Watson Institute for International and Public Affairs
vid Brown Uuniversity, Rhode Island, räknat ut den. Beloppet 5
600 000 000 000 dollar är obegripligt stort, men reducerat till
vardagliga termer motsvarar det 24 000 dollar per skattebetalare
– den genomsnittliga insatsen för ett hus.
Har
USA med dessa pengar åstadkommit något som ens liknar målet: att
minska terrorhotet?, frågar rapportören Stephanie Savell, och
hävdar att kriget mot terror föder ny terror och nya kostnader
– ekonomiska, mänskliga, sociala och politiska. Att en liten grupp
– och inte enbart amerikanska kapitalister – berikar sig på fortsatt
krig mot terrorn tas däremot inte upp i artikeln.
Läs
mer
Landgrabbing
och tvingad migration
Globaliseringen
ger enorma slumstäder
2018.04.04 År 2050 riskerar mer än var tredje invånare
på jorden leva i storstadsslum. Orsaken: globalisering, skriver
Susan Roberts i Counterpunchartikeln Are Modern Cities Sustainable?
Hastigheten
med vilken städer som Dhaka, Kinshasa och Lagos växer saknar motstycke
i historien – befolkningen har ökat 40 gånger mellan 1950 och
2000, utan ökande antal industrijobb. Jämför detta med London
som ökade sin befolkning sju gånger under hela 1800-talet och
där tillväxten i hög grad styrdes av industrialisering.
Tredje
världens fattiga drivs till slumstäderna främst på grund av landgrabbing.
Läs
mer
Hållbar
välfärd
Gör
något åt tillväxttänket – lär av Costa Rica!
2018.03.30 Sett till välmående och lyckliga medborgare
har Costa Rica den mest effektiva ekonomin i världen. Landet har
hög förväntad livslängd (högre än t ex USA) och jämställd tillgång
till social service, trots låg BNP och litet ekologiskt fotavtryck.
Costa
Rica visar att omfördelning av tillgångar är viktigare än tillväxt
och att bygder som inte slås sönder av industriell expansion kan
ha höga livsvärden. En lärorikt exempel för politiker runt om
i världen som ser ökad tillväxt som enda väg framåt, skriver Jason
Hickel i Adverting the Apocalypse: Lessons from Costa Rica.
Läs
mer
Sveriges
vapenexport
Det
jemenitiska exemplet - den enes bröd den andres död
2018.03.11 Riksdagen beslutade den 28 februari om nya regler
för vapenexport. Det nya är enligt regeringen att det ska bli
svårare att exportera krigsmateriel till länder med brister i
demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Lagen innebär
dock inget absolut förbud utan olika hänsyn till ekonomi, säkerhet
etc gör att export ändå kan tillåtas.
Svenska
Freds har riktat skarp kritik mot förslaget i ett pressmeddelande
där de framhåller att den föreslagna formuleringen öppnar för
fortsatt export till icke-demokratier. De kräver ett skarpt demokratikriterium
samt påpekar att vapenexport till icke-demokratier bidrar till
fattigdom och förtryck.
Den
jemenitiska journalisten Afrah Nasser pekar i sin artikel Is
Sweden complicit in war crimes in Yemen på opendemocracy.net
- också publicerad på hennes blogg
- på de krigsbrott som begås i hennes land. Hon noterar att Norge
nyligen stoppat sin vapenexport till Förenade arabemiraten, UAE,
med hänvisning till krigsbrotten och anser Sverige bör göra detsamma.
Också
i SIPRIs årsbok 2017 kan vi läsa att den saudiarabiska interventionen,
med stöd av bland andra UAE, i det jemenitiska kriget är förenad
med en stor humanitär kris. Vad gäller demokratistatus hamnar
Saudiarabien på lägsta möjliga nivå och UAE på näst lägsta på
tidningen Economists lista.
Hur
de nya reglerna kommer att tillämpas återstår att se. Hur ISP,
Inspektionen för Strategiska Produkter, resonerar offentliggörs
inte, men vapenfabrikanten Saab är desto tydligare. I slutet av
2017 öppnade Saab en fabrik för utveckling och produktion i Förenade
arabemiratens huvudstad Abu Dhabi och på direkt fråga från Sveriges
Radio om Saab beaktar mänskliga rättigheter i sitt val av marknad
och samarbetspartner svarar kommunikationsdirektören ”Varför skulle
vi göra det?”.
Katarina
Moberg
Läs
även https://www.amnesty.org/en/countries/
Mexiko
Växande
motkrafter mot knarkmaffior och korruption
2018.02.21 I ett Mexiko där knarkmaffior och korrumperade
politiker härskar, växer motkrafter fram. En av dessa är Indigenous
Governing Council (CIG), ett råd som företräder 42 ursprungsfolk
i 25 stater och som har som mål att organisera självstyre, hälsovård,
utbildning och försvar mot knarkmaffiornas terror i hela landet,
skriver Mara Kaufman, samordnare för Workshop
for Intercommunal Study, i Counterpunch.
Initiativet
kommer ursprungligen från den upproriska Chiapas-provinsen i södra
Mexiko, Zapatista-gerillans och Subcomandante Marcos’ hemvist,
där det sedan länge finns självstyrande skolor och bondekooperativ.
Rådets taleskvinna, Maria de Jesús Patricio Martínez från nahuatl-folket,
ställer nu upp som oberoende kandidat i årets presidentval, trots
att de etablerade politikerna har gjort allt för att stoppa insamlingen
av de 860 000 namnunderskrifter som lagen kräver för att hennes
namn ska få stå på valsedlarna.
Läs
mer
Tunisien
IMF
– boven bakom höjda matpriser och protesterna
2018.02.14 Varför tvingas människor i Tunisien demonstrera
mot höjda matpriser, arbetslöshet och ökad fattigdom?
När
den ”arabiska revolutionen” 2011 pågick, passade särskilt IMF
(International Monetary Fund) i Washington på att erbjuda landet
lån med åtföljande åtstramningspolitik. Syftet var att hindra
Tunisien, Marocko, Jordanien, Jemen och Egypten från att ifrågasätta
den nyliberala ekonomiska modellen. Beslutet togs av västerländska
regeringar och banker vid G8-mötet i Deauville i Frankrike samma
år. Stora lån erbjöds länderna i utbyte mot reformer som att låta
värdet på den tunisiska dinaren falla, höja skatterna på konsumtionsvaror
och öka importen.
-Detta
har inneburit mindre pengar i fickorna för de fattigaste liksom
för medelklassen som bär skattebördan, skriver Jihen Chandoul,
delägare i Tunisinan Observatory of Economy.
Läs
mer
Ojämlikhet
EU
missgynnar Europas perifera länder
2018.02.01 EU har gynnat företagen i de redan starka och
högindustrialiserade länderna och i spåren av den ekonomiska krisen
ytterligare förvärrat för länderna i Europas periferier: krisländerna
vid Medelhavet och före detta östblocksländer. Men också inom
industriländerna sker en polarisering, påpekar Eric Toussaint.
Det finns till exempel i Tyskland 7,5 miljoner anställda med en
månadslön på 400 Euro.
De
perifera ländernas skuldsättning – en följd av långvarigt handelsunderskott
– har lett till en enkel inkomstkälla för banker. De lånar från
Europeiska Centralbanken (ECB) till en procents ränta, och lånar
ut samma miljarder, till fyra procents ränta, åt skuldsatta länder,
som behövt lösa tidsbegränsade lån. Gekland och Portugal är redan
drabbade, Spanien och Italien står på tur. Utlåningen från ECB
strider mot Lissabonfördraget, enligt Eric Toussaint, talesperson
för CADTM (ommittee for the abolition of illegitimate debt. Åtskilliga
EU-fördrag behöver avskaffas.
Läs
mer
Världens
livsmedel
Storskalighet
är både ett svälthot och ett klimathot
2018.01.27 Industriellt lantbruk använder 75 procent av
tillgänglig jord- och lantbruksmark för att producera mat till
knappt 30 procent av världens befolkning. Småböndernas produktion,
på de resterande 25 procenten, föder över 70 procent. Pat Mooney
och Nnimmo Bassey ser det som nödvändigt att avveckla det slösaktiga,
energikrävande och klimatförstörande industriella lantbruket.
Författarna har tidigare, var för sig, belönats med Right Livelyhood-priset
(1985 respektive 2010).
Läs
mer
I
växthuseffektens spår:
En
ny generation av barnbrudar
2018.01.11 Växthuseffekten leder till torka och översvämningar.
Allt fattigare jordbrukare tvingas gifta bort 13-åriga döttrar
för att överleva. År 2015 uppskattade FNs Befolkningsfond att
4,4 miljoner afrikanska flickor det året skulle tvingas gifta
sig innan de fyllt 15. Frilansjournalisten Gethin Chamberlain
beskriver i The Guardian en rad fall i Malawi och Moçambique,
där maten inte längre räckt till för att mätta alla munnar i familjen.
Läs
mer
Syrien
och Irak
Angrepp
med kirurgisk precision finns inte
2018.01.11 Antingen det gäller markstrider eller luftangrepp
skördas civila offer i en omfattning som är svårbedömd, men säkert
större än i officiella redovisningar. Patrick Cockburn beskriver
”krigets nya ansikte som regeringarna försöker dölja: ett begränsat
antal markstridande soldater som begär stöd i form av luftangrepp
från flygplan, missiler och drönare, amerikanska eller ryska,
som ödelägger och gör vägen fri för framryckning”.
Den
USA-dominerade koalitionen har hävdat att i de 14 000 luftangrepp
som gjorts i Irak sedan 2014 har bara ett av 157 – det blir vid
89 tillfällen – medfört civila dödsoffer. Men undersökande journalister
har kommit fram till andra förhållanden: var femte sådant angrepp
slutar med civila dödsoffer. Cockburn igen: ”Det bekväma påståendet
från amerikanska och brittiska flygvapenchefer att smarta vapen
gör det möjligt att skona civila liv är helt enkelt osant.”
Läs
mer
The
electronic intifada
Ett
fönster mot palestinskt liv
2018.01.08 The electronic intifada är en webbsida med reportage
i ord och bild om palestiniers liv under ockupation. Ämnena varierar,
några exempel är vardagens problem med vatten och el, psykiska
påfrestningar som driver unga till självmord när de inte ser någon
framtid i det stängda Gaza och sociala problem som växer ur fördomar
mellan grupper inom den palestinska befolkningen.
Några
exempel från de senaste månadernas reportage
Läs
i The electronic intifada
Miljö
och migration
Flykting
i kläm mellan regler och murar
2017.12.20 Reglerna i 1951 års flyktingkonvention passar
inte alltid längre för 2017 års migranter.. Miljöförändringar
som i allt högre grad gör livet och försörjningen omöjligt i många
länder finns till exempel inte med. Få av de som då ger sig iväg
ser sig som frivilliga migranter. Välbeställda länder i Europa
där migranterna hoppas finna ett liv satsar stort på att bygga
hinder, men mycket litet på att undersöka och finna lösningar
på de problem som driver iväg människor.
Artikelförfattaren,
Parastou Hassouri, har arbetat med migrantintervjuer för UNHCR
i Marocko, som gått från att vara ett emigrationsland till att
vara ett transitland. Alltför många migranter fastnar mellan ett
återvändande de ser som omöjligt och ett liv i ett nytt land.
De kommer inte vidare, vare sig legalt eller på andra vägar. De
ser sig inte som frivilliga migranter. Artikeln finns i Merip
- Middle East Report and Information Project.
Läs
mer
Latinamerika
Miljöaktivister
mördas i Latinamerika
2017.12.16 Närmare 600 miljöaktivister har mördats i Latinamerika
mellan 2010 och 2015. Dessutom kriminaliserar makthavarna med
juridiska trick fredliga protester för att avskräcka aktivisterna,
och de terroriseras och skandaliseras. Det kan handla om protester
mot exploatering av naturresurser, mot beslagtagande av mark som
traditionellt ägts av ursprungsbefolkningar, mot försök att skydda
djur, skogar och vattentillgångar.
Latinamerikas
600 ursprungsfolk befinner sig ofta i frontlinjen i dessa konflikter.
Staterna tenderar att skydda affärintressen, bl a mulitnationella
gruvföretags, på bekostnad av folkliga behov och vill skrämma
till tystnad.
Läs
mer
Brasilien
Rio
de Janeiro på väg mot hållbara favelas
2017.12.08 Alltsedan de massiva avhysningarna i Rio de
Janeiros favelas inför olympiaden 2016 lever deras invånare fortsatt
under samma hot. Favelas betraktas som ”riskområden” av myndigheterna,
och förvisso förekommer våld och sanitära missförhållanden i en
del favelas, skriver Jennifer Chisholm i NACLA.
Samtidigt
arbetar aktivister med att utveckla ekologiska favelas med sikte
på hållbar stadsutveckling. I den över 200 år gamla favelan Vale
Encantado har invånarna byggt miljövänliga avlopps- och komposteringssystem
och enkla solenergipaneler och de serverar besökande ekoturister
närodlat.
Läs
mer
Sydostasien
USA
tillät blodbadet i Indonesien
2017.11.30 I Indonesien dödades mer än en halv miljon människor
1965-66. De utpekades som kommunister. Regeringsarkiv, där hemlighetsstämpeln
nu tagits bort, visar att amerikanska tjänstemän på plats noga
följde militärens och den muslimska mobbens politiska rensningar.
”USAs regering förhöll sig i det stora hela tyst när dödstalen
steg”, skriver Hannah Beech i New York Times.
Dödandet
spred sig även till andra grupper som ”kineser, studenter, fackföreningsmedlemmar...
Tiotusentals andra stängdes in i tropisk gulag.” Hannah Beech
påminner om att USA vid denna tid redan hade tågat in i Vietnam.
Indonesien, som då leddes av president Sukarno och som hade ett
av världens största kommunistiska partier, ”sågs av Washington
som den dominobricka som stod på tur att falla.” General Suharto
tog efter blodbadet över makten och ”den amerikanska hjälpen började
flöda in”.
Läs
mer
Livsmiljö
De
som bygger bilarna och de som bränner
2017.11.27 "När Jimmie Åkesson påpekade att »skillnaden
idag handlar om de som bygger bilarna mot de som bränner bilarna«
så sammanfattade han ironiskt nog dagens svenska rasifiering långt
mer kärnfullt än det dussin radikala afrosvenska kulturkrigare
som hållit låda åren dessförinnan”. Det skriver Malcom Kyeyune,
nyhetsmagasinet Fokus, i en kritisk betraktelse över dagens rasifieringsdebatt.
Läs
mer
Livsmiljö
Tecknen
hopas på ekologiskt sammanbrott
2017.11.24 "Sannolikt ett mer allvarligt problem
än klimatförändringen”. Så karaktäriserar miljöjournalisten Robert
Hunziker de tecken på ekologisk kollaps som flyter in från olika
forskargrupper, men som inte ställs samman, vare sig av myndigheter
eller professionella organisationer, till det hot de sammanlagt
bildar.
Hunziker
refererar till studier som påvisar en 75-procentig minskning av
de flygande insekternas biomassa. Minskning av syreproduktionen
i havet till följd av fytoplanktons temperaturkänslighet. Regnskogars
förändring från att ta hand om till att avge koldioxid. Att bläckfisk
på 1000 famnars djup innehåller syntetiska gifter. Att vi själva
också gör det kan ligga bakom ett förändrat sjukdomspanorama.
Effekten på hälsan är inte undersökt för särskilt många av de
kemikaler som nu används i stor skala.
Särskilt
utglesningen av insekterna oroar forskare, eftersom 80 procent
av alla växter, och en tredjedel av jordens livsmedelsförsörjning,
hotas av utebliven insektspollinering.
Läs
mer
Jemen
Total
blockad hotar miljoner liv
2017.11.20 En svältkatastrof hotar i Jemen, med miljoner
svält-och sjukdomsoffer, om inte den blockad som USA och Saudiarabien
organiserat upphör. Mark Lowcock från FN-organet UNHCR konstaterar
att två miljoner barn under fem års ålder är ”akut undernärda
och löper allvarlig risk att dö”. Vidare är FN:s plan för
humanitär hjälp till landet underfinansierad.
Läs
mer
Biologisk
mångfald
Bara
småskalig oljepalmodling är försvarlig
2017.11.09 En ökande användning av storskaligt, monokulturellt
framställd palmolja hotar den biologiska mångfalden runt odlingarna.
De medför också risk för svält, när de inte längre är lönsamma
och bolagen drar vidare, efter att ha skalat av marken från urskog
och tvingat iväg angränsande samhällen.
Margi
Prideaux, författare och Badrul Azhar, biolog, underkänner dessa
monokulturer och kräver ett erkännade av fördelarna med och nödvändigheten
av småskalig odling. En sådan kan företas i samklang med sin omgivning,
Den tillåter också odling av andra födoämnen, för lokal konsumtion
eller avsalu, liksom djurhållning, samtidigt som omgivande växt-
och djurarters fortbestånd och spridning inte hejdas av monokulturella
hinder.
”Konsumenter
av palmolja borde medvetet kunna välja sådan från småbrukare …
Detta är inte möjligt för närvande,” skriver artikelförfattarna.
Det behövs en certifiering av sant uthållig och socialt rättvis
produktion av palmolja.
Läs
mer
Venezuela
Stark
uppslutning i valet trots bojkott
2017.11.02 Trots oppositionens bojkott röstade över 8
miljoner invånare i valet i Venezuela. Den 30 juli valdes 537
delegater till en församling som har till uppgift att skriva om
landets konstitution på grundval av förslag från tusentals folkförsamlingar.
Det skriver Sam Mc Gill, reporter i London som bevakar Venezuela
och är aktiv i kampanjen ”Rock around the blockade” – i solidaritet
med Kuba.
Syftet
med valet att finna lösningar på landets ekonomiska och politiska
kris, bland annat genom att grundlagsfästa den folkmakt och de
sociala framsteg som gjorts i form av landsomfattande projekt
som kallas ”missioner”. Inom dessa har 1,7 miljoner nya bostäder
byggts. Utbildning har blivit gratis för alla. Butiker med subventionerade
priser har öppnat. Det nya grundlagsförslaget ska sedan underställas
en folkomröstning.
Utländska
medier har enstämmigt hävdat att valet var ett trick som gick
ut på att ge president Maduro mera makt. De har helhjärtade stött
en opposition som med våldsamma metoder försökt stoppa valet.
Kvällen före valet mördades en av kandidaterna i sitt hem, och
på valdagen anfölls 200 vallokaler för att hindra väljare från
att gå och rösta..
Läs
mer
Nykolonialism
Tunisisk
export av solenergi berövar regionen försörjning och utveckling
2017.10.15 Det obegränsade flödet av billiga naturresurser
från det globala syd till den rika industrialiserade världen vidmakthåller
en djupt orättvis internationell arbetsdelning. Hamza Hamouchene,
algerisk författare, beskriver planerna på export av solenergi
från Tunisien till Europa utmed banor som nära nog sammanfaller
med flyktingströmmarnas. Energin borde istället komma Nordafrikas
befolkningar till del, vilket skulle gynna välfärd och utveckling
i regionen.
Läs
mer
Ryssland
Vill
bygga transkoreansk järnväg för att skapa handel och fred på Koreahalvön
2017.10.12 Visste du att Ryssland vill bygga en järnväg
genom Nord- och Sydkorea?
-Visste
du att Ryssland, Kina, Japan, Nordkorea och Sydkorea har förhandlat
i Vladivostok om omfattande ekonomiska samarbetsavtal?
-Visste
du att Ryssland och Kina nu utvecklar samarbetet med en ny sidenväg
på järnvägsräls?
Pepe
Escobar, frilansskribent från Brasilien, rapporterar i Russia
Insider om Eastern Economic Forum som hölls i Vladivostok 6-7
september 2017.
Läs
mer
1917,
1947 och 1967
Den
internationella rätten i Palestina
2017.10.04 Det är i år hundra år sedan den brittiska regeringen
i sin jakt på stöd under första världskriget lovade bort ett land
som inte var deras till både judar och araber. Seklet som följde
blev ingen seger för den internationella rätten. Richard Falk,
amerikansk jurist och professor emeritus i internationell rätt*,
visar i Global justice hur internationell rätt samspelat med palestiniers
verklighet under märkesåren 1917, 1947 och 1967. Att ha lagen
på sin sida, att ha rätt, är inte alltid det samma som att få
rätt. Det är en läxa som palestinier har fått lära sig grundligt
under det gångna seklet.
Läs
mer
*Richard
Falk utsågs 2008 av FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC)
till FN:s särskilde rapportör om situationen för de mänskliga
rättigheterna i de sedan 1967 ockuperade palestinska områdena.
Nordkorea
Medierna
ger skev bild
2017.09.29 Nordkorea utmålas i media som en obegripligt
våldsam och vettvillig stat. Det finns några andra aspekter som
borde komplettera bilden, anser Ted Snider, amerikansk skribent
med akademisk examen i filosofi i en artikel i Truthout. I Correcting
history: Five things no one wants to say about Korea lyfter
han fram frågorna:
- För
det första: Vem startade egentligen Koreakriget?
- För
det andra: Varför fruktar Nordkorea förödelse? Bl a för att
var femte korean dödades av amerikanska bomber, stora delar
av landet ödelades av exempelvis napalmbomber.
- För
det tredje: Vem var det egentligen som först bröt mot avtalet
om att inte sprida kärnvapen?
- För
det fjärde: Diplomati kan fungera – hur har USA agerat?
- För
det femte: Vad begär Nordkoera för att ge upp kärnvapenhotet?
Läs
mer
Sverige
– USA – Nato
USAs
marinsoldater övar krig i Sverige
2017.09.05 Marinsoldater från USA är på väg med pansarvagnar
till Sverige, från en bas i Norge. Det gäller också en specialstyrka
på 330 marinsoldater med uppdrag att vid en konflikt i Östersjöområdet
inta Gotland. Under tre veckor i september ska Aurora 17, den
största militära övningen hittills med Nato-länder, hållas i hela
Sverige.
Sveriges
försvarsminister Peter Hultqvist och landets ÖB Micael Bydén vill
inte ha någon diskussion om dessa militära övningar. Samtidigt
varnar USAs försvarsminister James Mattis Sverige för att underteckna
FNs konvention om kärnvapenstopp. Sveriges neutralitetspolitik
och alliansfrihet avvecklas mot svenska folkets vilja, skriver
Kommentars medarbetare Eva Brita Järnefors.
Läs
mer
Naturresurser
Akut
jordkris hotar Afrika
2017.09.03 Delar av Kenyas marker är nu så överbetade
att till och med gräsrötterna är uppätna. Det är en illusion att
Afrikas skulle ha ett överflöd på mark, skriver Jeffrey Gettleman,
amerikansk journalist som 2012 fick Pulitzer-priset för sina artiklar
om Västafrika.
Trycket
ökar mot Afrikas jordar. Befolkningsökningen är kraftigast i världen
– inom 70 år väntas det finnas fyra miljarder afrikaner mot dagens
en miljard. Fattigdom och svält är redan ett utbrett problem.
Därtill kommer klimatförändringar, jordförstörelse, brist på investeringar
i jordbruket, utländska uppköp av jord, tjuvjakt, korruption och
överhetens luxuösa livsstil. Så här tar sig konflikten ut i Laikipia,
Kenya: Främmande herdar stjäl byns djur.
Läs
mer
Vår
tids spöke
De
underkuvade är tillbaka i politiken
2017.08.16 Nyliberalismen och globaliseringen har inte
infriat löftena om fortsatt välfärdsökning, och tålamodet med
de falska löftena är på väg att ta slut. Vi befinner oss i början
av en period av osäkerhet, ett sk interregnum där kapitalismen
går mot sitt slut utan att det står klart hur ett annat samhällssystem
ska se ut. Det skriver Wolfgang Streeck, tysk sociolog vid Max
Planck Institute for the Study of Societies i New Left Review
104.
När
kapitalismen alltmer bröt sig ut ur efterkrigstidens välfärdskonsoliderande
nationalstater, med 1970-talet som brytpunkt, började också de
lögner om globaliseringens välsignelser och nyliberalismen som
den enda vägens politik att produceras och spridas för att passivisera
och pacificera arbetarklassen och en intet ont anande medelklass.
Det var en mycket effektiv propagande. Dock har de som alltmer
kuvats av globaliseringen till slut insett hur de svalt lögnerna
och börjat återvända till den politiska arenan, synligt framför
allt i det amerikanska presidentvalet och den brittiska folkomröstningen
om Brexit. De nya protektionisterna kommer inte att reda ut kapitalismens
kris, men blåsa liv i politiken och påminna om vilka som förlorat
på globaliseringen.
Vad
vi kan vänta oss efter detta fortsatta interregnum är oklart,
men så länge det pågår måste vi acceptera ”en stor variation av
sjukdomssymtom” skriver Streeck. Artikeln går djupt och brett
in i efterkrigstidens ekonomiska utveckling, av och till med bitande
ironi.
Läs
mer
Naturresurser
på avvägar
Illegal
jakt slår ut de stora djuren och finansierar terror
2017.07.31 Illegal jakt i Afrikas nationalparker hotar
jordens sista stora djur, elefanter och noshörningar. Världsnaturfonden
tampas med att rädda dem innan det är för sent. Hornen betingar
ett högre pris än guld och de enorma intäkterna finansierar internationell
brottslighet och terrorism. Handeln drivs av efterfrågan i sydostasien
där Vietnam är ett av de stora problemländerna. En viktig seger
är att Kina beslutat förbjuda handeln med elfenben. Tjuvjakten
liksom jakten på guld och olja och skövling av skogarna för odling
av bland annat palmolja hotar regnskogarna, världens lungor.
Läs
mer
Terrorismens
rötter
Västs
agerande i Libyen slog tillbaka i Manchester
2017.07.06 Manchesterbombaren Salman Abedis familj tillhörde
en grupp jihadister som väst använde för att olagligt krossa den
stabila men olydiga libyska staten. Dessa grupperingar är dock
inte direkt lättstyrda och de har även utfört attacker i europeiska
städer. Det finns ett ovanligt tydligt samband mellan terror i
Libyen, i Mali och i Manchester. Mediebevakningen är dock på nivån
"varför hatar dessa dödsälskande muslimer oss så mycket", skriver
Jim Kavanagh, som är redaktör för nättidningen Polemicist i CounterPunch.
Läs
mer
Venezuela
Både
opposition och regering bär ansvar för kaoset och våldet
2017.07.06 Venezuelas regering under Nicolás Maduro är
inte den diktatoriska och repressiva regim som västmedia utmålar
den som, men att den rör sig i auktoritär riktning blir allt svårare
att förneka, skriver Gabriel Hetland, fil dr i sociologi vid universitetet
i Albany, Kalifornien. Oppositionen, främst bestående av en förmögen
minoritet, har upprepade gånger obstruerat, även genom våldsamma
protester. Dödsoffer har skördats bland demonstranter på båda
sidor.
Av
Venezuelas vänster och dess sympatisörer fordras tre saker, som
bidrag till att sätta den chavistiska revolutionen på rätt spår:
att regeringens oförmåga att lösa samhällets sociala och ekonomiska
kris beskrivs sanningsenligt, att varje appell till imperialistiskt
ingripande förkastas och att solidariteten inte urholkas med den
majoritet av venezuelaner som kläms mellan den oansvariga regeringen
och den hänsynslöst hämndlystna oppositionen.
Läs
mer
Mellanöstern
Saudiarabiens
regionala dominans ökar med Trumps stöd
2017.06.18 Saudiarabien försöker isolera den lilla grannstaten
Qatar genom att skära av dess försörjningsleder. Det kan tyckas
motsägelsefullt med tanke på att USA har sin flottbas i landet,
men uppenbarligen var det just USAs, det vill säga Trumps, stödjande
ord och pengar som gjorde att Saudiarabien tog ytterligare ett
steg för att säkra sin dominans på arabiska halvön genom att försöka
kväsa sin uppkäftiga lilla gasrika granne. Med ett nytt vapenavtal
med USA värt 110 miljoner dollar är det lätt att anklaga andra
för terrorstöd samtidigt som man bombar civila och försörjningsleder
i Jemen. Terror?
Läs
mer i Patrick Cockburns artikel
Råvaror
Köp
inga kakor med palmolja!
2017.06.12 Vet du hur många produkter som innehåller palmolja
- i en butik nära dig? Kommentars Eva Brita Järnefors fick en
lång lista när hon kollade. Palmolja är lika med skogsskövling
i tredje världen - se vilka företag du ska bojkotta!
Läs
mer
Noam
Chomsky:
Människosläktets
överlevnad hotad under Trumps välde
2017.04.24 Om bara några år kommer tiotals miljoner människor
att fly från Bangladesh kustområden, när havsnivån stiger till
följd av att isen i Antarktis nu smälter mycket fortare än beräknat.
När Himalayas glaciärer krymper, förstörs vattentillgångar, och
300 miljoner indier har redan brist på dricksvatten. Mänsklighetens
överlevnad är hotad, slog Noam Chomsky fast i ett föredrag vid
20-årsminnet av grundandet av den USA-baserade TV- och nyhetskanalen
Democracy Now! den 5 december förra året.
Då
hade den nyvalde USA-presidenten Donald Trump redan hävdat att
klimatförändringen är en ”bluff”. Ett annat växande hot är kärnvapenkriget.
Kärnvapenstaterna Indien och Pakistan ligger redan nästan i krig,
och varje reellt krig skulle omedelbart övergå i kärnvapenkrig,
varnade han. Samtidigt noterade Noam Chomsky att USA blir alltmer
isolerat i världen, särskilt på västra halvklotet, där USA inte
har några militärbaser kvar. Latinamerikas länder har sparkat
ut den USA-styrda Internationella Valutafonden. Världen vänder
sig nu mot Kina för ledarskap.
Läs,
se och hör
Noam Chomsky på Democracy Now!
Mellanöstern
och Nordafrika
Stormaktsenvig
med olja, gas, marknader och inflytande som mål och medel
2017.04.04 Svarar de fördelar som USA utvunnit genom Irakkriget
och den följande ockupationen mot landets kostnader: 4 505 egna
dödsoffer och tretusen miljarder dollar för att nämna några. Professor
Arthur MacEvan konstaterar i artikeln Is it oil? att priset
var högt, särskilt om syftet var att komma åt Iraks oljereserver
för framtida utvinning i amerikanska oljebolags regi, något som
Baathregimen förhindrade fram till 2003.
Mera
troligt är det, menar han, att syftet var att skapa fritt tillträde
och garantier mot nationalisering inte bara för USA-baserade oljebolag
i ett framtida Irak, utan också motsvarande villkor för USAs övriga
multinationella företag, men det gör inte priset mindre. Idag
har Exxon koncessioner i delar av Irak, men också ryska, kinesiska
och indonesiska operatörer är på plats i landet, som står fast
vid den nationalisering av oljetillgångarna som Baath-partiet
genomdrev 1972. Arthur MacEvan är professor emeritus på ekonomiinstitutionen
vid Massachusetts universitet, Boston. Läs
artikeln.
”Arabvärlden
har blivit Putins favoritarena för att vidga den ryska influenssfären”,
skriver Zainab Calkuttawala i artikeln How Russia Is Using Oil
Deals To Secure Its Influence In The Middle East. Ett exempel
hon ger är det intresse för ryska Rosneft som Glencore, ett Qatar-baserat
företag visat, genom att köpa minoritetsandelar för 11,3 miljarder
dollar, en affär som USA vill se som otillåten och i strid med
sanktionerna mot Ryssland efter Krim-annekteringen. Zainab Calkuttawala
är amerikansk journalist baserad i Marocko. Läs
artikeln.
Jemen
Sju
miljoner jemeniter svälter, vapenhandeln blomstrar
2017.04.02 Det är nu två år sedan den saudiledda koalitionen
inledde flygattacker mot Jemen. Det som uppnåtts för såväl USA
som Storbritannien är en blomstrande vapenförsäljning. För Jemens
befolkning är det död, svält och ett enormt lidande. Enligt FN
är Jemen det värsta av fyra förutsedda svältområden 2017. Sju
miljoner människor svälter och tio ytterligare miljoner är akut
nödlidande.
Saudiarabien
kan hålla kriget igång genom massiv vapenhandel med såväl USA
som Storbritannien, en vapenhandel värd mer än tio gånger så mycket
som dessa länders nödhjälp till Jemen. I kontrollrummen där flygattackerna
styrs sitter personal från USA och Storbritannien.
Obama
var inblandad i detta krig, Jemen var ett av de länder där drönare
användes istället för att riskera livet på egna män på plats eller
dras med långa internationella rättsprocesser för att ställa misstänkta
”terroristledare” till svars. Trump nöjer sig inte med drönare.
Han hade inte varit president många dagar innan han var ”great”
nog att skicka 30 elitsoldater, till en liten jemenitisk by för
att ”samla information”. Några timmar senare var en av amerikanerna
och 29 bybor döda. Byn Ghayil är liten och ligger långt från Washington,
men i nättidningen the Intercept rapporterade Iona Craig.
Patrick
Cockburn refererar Iona Craigs artikel och skriver om varför
Trump inte borde vara i Jemen. I Open democracy har Helen Lackner
skrivit
flera artiklar om kriget i Jemen, varför det pågår, vilka
som vinner på det och vilka som förlorar. Helen Lackner har bott
och arbetat i Jemen i många år, på 70-talet i Aden som lärare
och skribent, senare på andra platser. Hon är verksam som landsbygdsrådgivare
och författare. I oktober kommer Yemen in Crisis: autocracy,
neo-liberalism and the disintegration of a state ut på Saqi
books.
Klimatet
Allvarlig
forskarvarning: Mänskligheten kan vara utdöd inom tio år
2017.03.30 Aktuella temperaturmätningar har fått Sam Carana
och hans medarbetare på arctic-news.blogspot.com att publicera
en allvarlig varning: mänskligheten kan vara utdöd inom tio år.
I politiska och ekonomiska fora ordineras fortfarande tillväxt
för att finansiera de åtgärder som stigande koldioxidhalter och
temperaturer kräver, om vår nuvarande livsföring ska kunna bibehållas
något så när.
Alltmer
pekar på att det är en medicin till döds, se t ex
en artikel av Christopher Wright och Daniel Nyberg, som med
begreppet creative self-destruction anger den inslagna
vägen. Att vi redan gått för långt på den framgår av temperaturer
uppmätta i arktiska områden, som förvånar till och med de forskare
som specialiserat sig på detta.
Läs
artikeln (engelska)
Latinamerika
En
ung Fidel Castro reser till Latinamerika och möter våldet mot
ledare för demokrati
2017.03.29 En ”demokratisk vår” sprider sig över den latinamerikanska
kontinenten efter andra världskrigets slut. Fidel Castro blir
1948, som ung juridikstudent, inbjuden av Argentina. Då är han
21 år gammal och imponerad av Juan Peróns antiimperialistiska
politik. Han deltar i den nionde Pan American Conference som hålls
i Bogotá. Fidel Castro träffar Jorge Eliécer Gaitán, ledare och
presidentkandidat från Colombia. En halvtimme innan ett andra
möte med honom, dödas Gaitán av en lejd mördare.
Attentatet
sätter stopp för en progressiv utveckling i Colombia. Och sparkar
igång ett allmänt uppror – Bogotazo - som följs av förtryck under
en period, kallad La Violencia. Denna erfarenhet ger Fidel Castro
insikten om de demokratiska rörelsernas politiska begränsningar
i Latinamerika och han förstår behovet av revolutionärt våld,
skriver Ernesto Semán i artikeln Democracy in the Americas,
the Revolutionary Way. Ernesto Semán är lärare i historia
vid University of Richmond´s Jepson School of Leadership Studies
i USA. Artikeln är publicerad av Nacla – nacla.org - som har rapporterat
om Amerika sedan 1967. Läs mera (på engelska) .
Läs
nera (engelska)
Dags
för självkritik
Bärs
vår tids kapitalism upp av vänstern?
2017.03.27 I en tid när globalt marknadstänk triumferar,
rikedom koncentreras till allt färre multimiljardärer, när naturtillgångar
skövlas och hela jordens yta förändras av tillväxttänkande – då
intresserar sig vänstern för individuella rättigheter, minoriteter
och öppna gränser. Vänstern har förlorat stöd bland lägre samhällsklasser
och har en agenda som bättre passar urban medelklass, skriver
Johannes Heuman i Respons.
Kritik
mot kapitalismen är inte i förgrunden. I Frankrike upprörs t ex
vänstern ständigt över att få invandrare sitter i parlamentet.
Att mycket få ledamöter kommer från arbetarklassen kan däremot
passera.
Läs
artikeln
Imperialism
Imperialismens
fyra nya pelare
2017.02.04 Hur skiljer sig nutida imperialism från kolonialtidens
plundringar? Ismael Hossein-Zadeh vid Drake University i Iowa
ser åtminstone fyra skillnader:
De
fördelar för nationen och dess befolkning som kolonialväldena
förde med sig saknas i den nyimperialistiska eran, bland annat
blir de krig för dyra som tidigare slagit ner motståndet mot kolonialväldena.
Vidare
måste, i den koloniala krigs- och ordningsmaktens ställe, hot
mot nationens säkerhet uppfinnas, för att fortsatt säkra de intressen
som det militär-industriella komplexet har, i förening med ett
omfattande säkerhets- och undersättelseväsende.
En
tredje skillnad är att i en nyimperialistisk regim sker plundringen
mer globalt utspritt och riktar sig också inåt nationen, mot dess
befolkning.
Fjärde
väsentliga skillnaden är att metoderna för att underkuva nationer
som sätter sig till motvärn inte behöver bygga på militär makt:
författaren nämner ”demokratiska” statskupper, fabricerade inbördeskrig
och ekonomiska sanktioner.
Botemedlet
mot nyimperialismen, i vilken arbetare i olika länder ställs mot
varandra, är mellannationellt fackligt samarbete – koncern- och
branschvis – förutan vilket kapitalets maktövertag kommer att
bestå och befästas.
Läs
artikeln
Maktbalansen
Rysslands
andel av militärutgifterna har minskat sedan 2000
2017.01.30 ”Även om man mäter hur mycket länder lägger
ned per capita på militären så hamnar Ryssland långt ner, till
och med lägre än Sverige.
Det
skriver journalisten Hans Hjälte som med hjälp av Fredsinstitutet
Sipris statistik ifrågasätter Totalförsvarets Forskningsinstituts
argument att Ryssland rustar upp.
Läs
artikeln
Mellanöstern
Än
har Jemens flyktingar inte nått Europa, än är Saudiarabien västs
allierade
2017.01.29 Kriget i Jemen går vidare. Två miljoner är på
flykt. Är det för att de ännu inte nått Europa som de krigsbrott
som driver dem på flykt får så liten uppmärksamhet globalt?
Befolkningen
saknar mat, trygghet och frihet. Samhället fungerar inte, så där
finns ingen hjälp att få. Frivilligorganisationer har allt svårare
att arbeta. Epidemier sprider sig.
Kriget
pågår för att det tjänar de krafter som utsett Jemen till en av
spelplatserna för maktkampen mellan de regionala makthavare som
säger sig företräda shiya respektive sunnimuslimer. Och för att
ingen global stormakt är intresserad av att stoppa det. Den enda
av krigets parter som kan flygbomba – och gör det –, Saudiarabien,
är samtidigt de s k västmakternas allierade i kampen mot IS. En
obegriplighet i sig, en makt som terroriserar såväl sin egen befolkning
som grannländernas i islams namn, är en samarbetspartner mot annan
terrorism i islam namn.
Läs den jemenitiska författaren och historikern Bushra al-Maqtaris
artikel i Feministiskt perspektiv.
Läs
rapporten
Miljardärerna
och miljarderna
Så
här fungerar vårt ekonomiska system
2017.01.20
Åtta personer äger lika mycket som världens fattigaste halva,
visar Oxfams uppmärksammade rapport
”Vårt
ekonomiska system har lett till att dessa extrema ekonomiska skillnader
kan förekomma, och vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma”,
skriver Oxfam.
Rapporten visar också att många av världens rikaste inte har tjänat
sina pengar själva. Så många som hälften av världens dollarmiljardärer
har fått sin förmögenhet på grund av arv eller priviligierade
relationer med regeringar. Oxfam listar också ett antal felaktiga
uppfattningar om ekonomi: att marknaden alltid har rätt, att företag
måste maximera vinst och att BNP är ett bra mått på framgång.
Rapporten kommer också med en rad lösningar. På Oxfams
sajt kan du också hitta listan över de värsta skatteparadisen.
Läs
rapporten
USA-valet
Liberalismen
är inte längre odödlig
2016.12.11
I presidentvalkampanjen kunde Hillary Clinton spendera långt mer
pengar än Donald Trump och hade dessutom media på sin sida. Trump
saboterade sina egna chanser genom att vara en skitstövel. Trump
skulle inte vinna, kunde inte vinna, och ändå så vann han. Han
talade nämligen till en vit arbetarklass som lämnats vind för
våg och som ingen annan ens låtsades bry sig om, skriver Malcom
Kyeyune på sin blogg under rubriken ”Ser du mörkret, Skorpan”.
I den nya värld vi vaknar upp till så tappar sakta men säkert
gamla kartor över vänner och fiender sin relevans, och för vänstern
väntar en uppgörelse som är både nödvändig och dödligt allvarlig.
Vänstern har förvandlat saker som ”rasism” och ”främlingsfientlighet”
till någon sorts socialt virus, en sjukdom som du drabbas av om
du är lat, fet, och vit. Stora grupper av människor har gjorts
till politiskt spetälska, som det är ok att förlöjliga.
Läs
mera
Kurdisk
framtid
Samir
Amin: Ett, två, tre Kurdistan?
2016.12.04
De folk som ingick i det Osmanska riket gick olika vägar mot nations-
och statsbildning. I några ledde en europeiskt influerad och enbart
nationalistisk kamp till nya stater, medan föreställningen att
höra till en nation var outvecklad i de områden av riket där en
bondekultur förhärskade, bland dem de kurdiska områdena. Den här
bakgrunden är viktig när man diskuterar de kurdiska anspråken
- autonomi? oberoende? enhetlig stat? - skriver ekonomen Samir
Amin i en jämförelse av de olika staternas tillkomsthistoria.
Läs
mera
USA-valet
Valet
av Trump betecknar slutet för liberal kapitalism
2016.11.29
Vi lever i en tid av upplösning, skriver Mellanösternreportern
Patrick Cockburn. Även om den politiska och ekonomiska
situationen skiljer sig åt mellan USA, Europa och Mellanöstern,
råder samma missnöje och avståndstagande från status quo, men
det finns inte många idéer om vad som skulle kunna ersätta det.
I stället är fältet fritt för demagogi och orealistiska löften.
Trump kommer i viss mån att tyglas av etablerade institutioner,
men även om hans administration inte strävar efter att spränga
världen i luften, kan den göra det av ren idioti.
Läs
mera
C
H Hermansson:
Sverige
i det imperialistiska systemet – En lång historia av utsugning
2016.11.01
”Svenskt kapital är sammantvinnat med kapital från andra kapitalistiska
länder, skriver Carl Henrik Hermansson (1917-2016). En folkkär
partiledare, socialist, forskare och författare som nyligen har
lämnat oss. Han skrev böcker om den svenska storfinansen, artiklar
om förmögenhetsutveckling och klasser samt medverkade också i
Tidskriften Kommentar.
Vi
återpublicerar C H Hermanssons artikel Sverige och det imperialistiska
systemet – En lång historia av utsugning (Kommentar nr 5-6/83).
Då kallades ekonomisk utsugning för imperialism. Idag talar man
om ”globalisering” i syfte att dölja storbolagens tävlan om att
dominera världsmarknaden.
C
H Hermansson analyserar här i ett historiskt perspektiv den svenska
kapitalexporten och det internationella beroendet för Sverige
som en imperialistisk stat fram till början av 1980-talet. En
utveckling som fortsätter än i dag, oavsett styrande regering..
Läs
mera
Tunisien
Fossilföretags
rovdrift drabbar lokalt fiske
2016.10.25
Trots globala överenskommelser om ambitiösa miljömål fortsätter
exploateringen av naturrikedomar att drabba såväl miljön som fattiga
människor. Ögruppen Kerkennah vid Tunisiens östra kust är ett
exempel på hur råvaruexploatering kan slå mot lokalbefolkning.
Öarna hotas av försämrad havsmiljö och stigande havsnivå, en effekt
av den globala uppvärmningen och de multinationella företagens
exploatering av olja och gas.
Fiske
är öbornas huvudnäring. Deras fredliga protester gäller såväl
den påverkan olje- och gasexploateringen haft på havsmiljön och
därmed deras försörjning, som företagets försök att dölja problemen.
Protesterna har mötts med polisbrutalitet. Fem år efter Tunisiens
revolt för bröd, frihet och social rättvisa orsakar det brittiska
olje- och gasbolaget Petrofac folkligt missnöje. Tunisiens konstitution
kräver såväl statlig suveränitet över naturtillgångar som transparens
i kontrakt som gäller utnyttjande av dem. Trots det gör olje-
och gasföretag enorma vinster och åtnjuter straffrihet. Artikeln
är skriven av Hamza Hamouchene för ROAR Magazine.
Läs
mera (engelska)
Puerto
Rico
Spirande
motstånd i Amerikas äldsta koloni
Finanskrisen
i USA har slagit hårt mot Puerto Rico. Landets styrande elit har
försökt låna sig ut ur krisen, samtidigt med omfattande privatiseringar
och skattesänkningar. En stor del av Puerto Ricos skulder ligger
i händerna på USA-baserade ”gamfonder”. Dessa specialiserar sig
på att köpa upp skulder i krisländer för en spottstyver och sedan
klämma ur dem så mycket räntor de kan. Till ”skydd” mot detta
antogs i somras en lag, som dels kommer att medföra ytterligare
nedskärningar för folket, dels upphäver den puertoricanska regeringens
suveränitet.
Puerto
Rico är så beroende av import från USA, att om den upphörde, skulle
landet bara kunna försörja sig med livsmedel i uppskattningsvis
två veckor. Hälften av landets befolkning lever under fattigdomsstrecket.
Puertoricanerna är USA-medborgare, men får inte delta i presidentval.
Max Haiven beskriver en spirande proteströrelse i form
av muralmålningar på San Juans gator.
Läs
mera (engelska)
Ryssland
och Nato:
Vem
hotar vem?
Utgör
Ryssland verkligen ett hot mot USA och grannländerna? Den frågan
ställer sig Conn Hallinan, oberoende amerikansk journalist, kolumnist
i Foreign Policy in Focus och fil dr i antropologi vid Kaliforniauniversitetet
i Santa Cruz.
”Ryssland
har två baser i Mellersta Östern och en handfull i Centralasien.
USA har 662 baser runt om i världen och specialstyrkor grupperade
i mellan 70 och 90 länder hela tiden. Förra året var specialstyrkor
engagerade i 147 länder. USA är aktivt inblandat i fem krig och
överväger ett sjätte i Libyen. Rysslands militära utgifter ska
minska nästa år, och USAs kommer att överträffa Moskvas tiofalt.
Vem verkar i denna jämförelse hotfull?”, frågar Conn Hallinan.
I artikeln ”Baiting the Bear: Russia and Nato”, Counterpunch 4
maj 2016, tar han upp de båda sidornas, Ryssland och Nato, argument
för fortsatt konflikt.
Läs
mera (engelska)
Värdlandsavtalet
granskat
NATO-flyg
kan angripa annat land från svensk mark
Sveriges
Riksdag godkände den 25 maj i år det såkallade värdlandsavtalet,
som ytterligare befäster Sveriges redan omfattande samarbete med
NATO och som innebär att militära styrkor från ett NATO-land kommer
att kunna operera från Sverige.
Folkkampanjen mot NATO har gjort en ingående granskning av
avtalet, och finner bland annat: NATO-flyg kan komma att angripa
ett annat land från svensk mark. NATO-styrkor i Sverige kan begära
svenskt stöd till verksamhet utomlands.
Läs
mera
Conn
Hallinan apropå Påskupproret 100 år:
Amerikansk
utrikespolitik en faktor bakom dagens terror
Det
är hundra år sedan påskupproret på Irland. I kampen för nationell
frigörelse använde aktivisterna bl a terror, som dödade få jämfört
med dagens islamistiska attacker i Irak, Turkiet, Frankrike, m
fl platser. Terrorn på Irland fördröjde befrielsen från Storbritannien
och var en katastrof, konstaterar Conn Hallinan i en artikel i
Counterpunch, som analyserar terror nu och då. Engelsmännen tog
den som anledning för en våldsam motreaktion.
Islamistisk
terror är vidrig och söker man förklaringar kan det framstå som
om man ursäktar det oursäktliga. Men diskussionen om varför den
sker bör ta en utgångpunkt i följderna av amerikansk utrikespolitik,
skriver han och påminner om hur USA var med och skapade Osama
bin Laden av dåtidens strategiska skäl.
Läs
mera (engelska)
USA
Mat
på bordet ingen självklarhet i USA
Miljontals
familjer med barn i USA har inte alltid mat för dagen. Arbetslöshet
och låga löner gör att pengarna inte räcker till. En majoritet
av dessa fattiga familjer är beroende av olika federala matprogram.
I
samband med finanskrisen 2008 ökade hungern kraftigt i USA för
att sjunka något 2013. Det visar statistik som World Hunger Education
Service har sammanställt i en rapport. År 2014 levde 46,7 miljoner
människor i landet i fattigdom. De utgjorde 14,8 procent av befolkningen.
Av dem var 15,5 miljoner barn.
”Det
politiska systemet i USA, som borde syssla med invånarnas främsta
problem” är ”inte inriktat på de fattigas angelägenheter”, skriver
rapportförfattarna och nämner att: Hälften av statsbudgeten går
i stället till utgifter för militär och säkerhet.
Läs
mera (engelska)
Brasilien
Spelet
bakom riksrätt mot presidenten
Den
Brasilianska senaten röstade den 12 maj med stor majoritet för
att ställa president Dilma Rousseff inför riksrätt för korruption.
Formellt handlar anklagelserna om att hon brutit mot budgetregler
genom att maskera ett underskott inför valet 2014. Många betraktar
det hela som en kupp mot en folkvald president, med en återgång
till nyliberal politik som egentligt syfte.
Hon
är nu tills vidare ersatt av vicepresidenten Michel Temer, med
starka band till Wall Street och vars nybildade regering består
enbart av vita män. Samtidigt utreds Temer själv för mutor och
korruption, vilket också är fallet med över hälften de senatorer
som röstade för riksrätt. Temer och hans högerparti PMDB har aviserat
en politisk högersväng och nedskärningarna inleddes omedelbart.
Tack
vare Dilma Roussef och hennes arbetarparti PT hade tiotals miljoner
fattiga och utsatta fått bättre livsvillkor, livslängd och skolor
genom olika program som haft som mål att utrota fattigdom och
ojämlikhet, skriver Andre Vltchek i nättidningen Counterpunch.
Han berättar bl a om stora framsteg i slumområdena och bland ursprungsbefolkningen,
snabba förbättringar i infrastruktur och ett blomstrande kulturliv.
På detta har högern reagerat med välorganiserade kampanjer för
att misskreditera PT-regeringen och destabilisera landet, skriver
Vltchek och drar paralleller till Venezuela och Ecuador.
Läs
mera (engelska)
Syrien
Snabb
inflation urholkar Assadregimens folkliga stöd
Det
syriska folket – den del som fortfarande är kvar i landet - är
inte bara utsatt för de hot och förluster som inbördeskriget vållar.
Också skenande priser på mat – alltmer en bristvara – och andra
konsumtionsvaror har blivit ett svårt problem för familjerna.
Hösten 2014 beräknade ekonomitidskriften al-Iqtisadi att en normalfamilj
behövde 80 000 syriska pund (SYP) för att täcka levnadskostnaderna.
Genomsnittslönen då var 25 000 SYP, så inte ens två löner skulle
räcka för livets nödtorft. Lösningen hette två eller fler arbeten
per person, att kräva mutor, att ta barnen ur skolan och sätta
dem i arbete, hyra ut rum till flyktingar från andra regioner,
sälja bilar och andra tillgångar, be om hjälp från släktingar
och ta eventuella besparingar i anspråk. Ändå räcker det inte
nu, med skenande inflation.
”Ju
sämre levnadsvillkoren blir, desto tydligare uppenbarar sig den
socio-politiska dimensionen av Syriens ekonomiska ruin”, skriver
Aron Lund från Carnegie Endowment for International Peace.
”Assads styre har vilat på existensen av en centralstat som organiserat
det allmänna och sörjt för service, löner och pensioner till miljoner
syrier. Det systemet existerar fortfarande och upprätthåller ett
väsentligt stöd för regeringen, men det urholkas av ekonomisk
förfall.” Även om Assadregimen har framgångar i kriget kan regimen
”utvecklas från en institutionell statsapparat till en koalition
av krigsherrar” vilket underminerar dess möjlighet att framställa
sig som ”den sista barriären mot en permanent kollaps i Syrien”.
Läs
mera (engelska)
Mellanöstern
Kampen
mot terror skapar terror – exemplet Jemen
USA
och Storbritannien har tillsammans med Saudiarabien och dess regionala
allierade återigen genom att ingripa i ett annat land lyckats
stärka terrorn istället för att bekämpa den.
Patrick
Cockburn beskriver i Counterpunch hur USA och dess allierade
alltsedan 11 september (2001) har misslyckats med att bekämpa
terrorismen eftersom de prioriterat att bevara sin allians med
Saudiarabien och andra kungadömen på arabiska halvön även när
deras politik slagit hela länder – som Jemen – i spillror. Denna
politik har istället skapat säkra tillflyktsorter för al Qaeda
och ISIS.
Saudiarabien
ingrep i Jemens inbördeskrig mellan Houthistyrkorna och president
Abd Rabbo Mansour Hadi eftersom de såg Houthi som shiamuslimer
och därmed allierad till Iran. Och för att de anser att hela arabiska
halvön bör stå under saudiskt herravälde. Som alltid kunde de
räkna med stöd från USA och Storbritannien.
Patrick
Cockburn skriver: ”… sedan USAs och Storbritanniens invasion i
Irak 2003 har jag slagits av hur deras hela strategi bygger på
önsketänkande om deras lokala allierades styrka och popularitet
som vanligtvis tvärtom är fruktad och hatad…”
Se
även dessa
artiklar
från Läkare utan gränser.
»Läs
mera (engelska)
Mellanöstern
Slutet
för IS och kurdiskt status quo?
Vilka
stater kommer det nuvarande krigs- och konfliktområdet i Mellanöstern
att omfatta när kriget är över? Patrick Cockburn beskriver
de deltagande staternas och styrkornas komplicerade beroenden
i London Review of Books, och kommer fram till att IS som försvagats
sannolikt kommer att besegras fullt ut, men att anhängarna förblir
en kraft i Irak, Syrien och i den islamiska världen i övrigt.
Vad som händer med kurdernas självständighetssträvanden är mer
oklart. I det rådande skedet har kurderna en stark ställning,
eftersom deras manstarka trupper – 120 000 soldater – är en effektiv
och politiskt acceptabel motvikt till IS, särskilt med flygstöd
från den USA-ledda koalitionen. Men vad händer med denna starka
ställning när IS besegrats och kurdiska trupper på marken fullgjort
sin roll? Återgår allt till det gamla: att kurdfrågan åter lämnas
åt regionens makter, Irak, Syrien, Turkiet och Saudiarabien, att
hantera?
»Läs
mera (engelska)
Mellanöstern
Fjorton
år efter 11 september gör ”kriget mot terrorn” allt bin Laden
hoppades på
Åren
som gått sedan attacken på WTC 11 september 2001 har varit år
av krig, avrättningar och tortyr. USA har med militärstyrd utrikespolitik
till gigantiska kostnader fört sitt ”krig mot terrorn” – utan
att lyckas. Under samma tid har islamisk extremism spridits i
stora delar av världen och antalet flyktingar ökat. Övervakning
och en rädslans kultur har spridits och USAs demokrati har begravts.
Kriget mot terror har blivit ett krig av och för terror. I texten
som publicerades i the Nation inför årsdagen av 11 september 2015
skriver Tom Engelhardt att Osama bin Laden och al Qaida
inte hade resurser att åstadkomma detta, men lyckades få USA att
göra jobbet.
»Läs
mera (engelska)
Kina
och världsekonomin
Kommer
nästa finanskris att utlösas av Kina?
Strax
efter nyår rasade börsen i Kina. Detta i förening med en rekordartad
kapitalflykt, en vacklande yuan, krympande export och snabbt växande
skuldsättning skulle kunna sätta igång en ny finanskris världen
över, skriver Jack Rasmus i Counterpunch, Washington.
»Läs
mera (engelska)
Moldavien
och Ukraina
Hundratusentals
barn kvar när föräldrar migrerar
I
Moldavien saknar 100 000 barn en eller båda föräldrarna sedan
dessa immigrerat för att få jobb. Detsamma gäller Ukraina där
omkring 200 000 barn växer upp med en förälder eller med andra
vuxna. Dessa barn tillhör en utsatt grupp, skriver Lisa Yanovich,
forskare och lärare vid Foreign Service Institute i Washington.
Hon har gått igenom forskningen som visar att barnen i båda länderna
påverkas negativt både känslomässigt och i skolarbetet, men att
varje barn reagerar olika. I Moldavien går 22 procent av dessa
barn inte i skolan. I Ukraina blir många av barnen övergivna och
ungdomsbrottsligheten är hög. Problemen blir större om det är
modern än fadern som väljer att arbeta utomlands. Männen får främst
byggnadsarbete i Ryssland och kvinnorna servicejobb i Italien.
Föräldrarna från Ukraina stannar utomlands mellan 2 och 5 år.
Deras önskan är att förbättra familjens ekonomi. Det går att jämföra
situationen för de migrerade föräldrarnas barn med de flyktingbarn
som i dag kommer till Europa, antingen med bara den ena föräldern
eller helt ensamma. Artikeln Children Left Behind: The Impact
of Labor Migration in Moldova and Ukraine är publicerad av tankesmedjan
Migration Policy Institute, Washington.
»Läs
mera (engelska)
Jämlikhetskrisen
Ny
rapport: en procent äger mer än resten av världen
Den
rikaste en procenten av befolkningen på jorden äger nu mer än
övriga 99 procent. 62 personer äger lika mycket som halva jordens
befolkning. Sedan millenieskiftet har den fattigaste halvan av
jorden befolkning fått en procent av tillväxten – den rikaste
procenten har tillskansat sig hälften. Dessa och många fler intressanta
fakta finns en ny rapport från den respekterade organsationen
Oxfam. Hur kommer det då sig att vi skapat en ekonomi för den
rikaste procenten – och vad kan vi göra åt saken?
»Läs
mera (engelska)
62
individer äger lika mycket som den fattigaste hälften av jodens
befolkning: 3,6 miljarder människor. 542 miljarder dollar
Så mycket har de rikaste 62 individerna på jorden ökat sin förmögenhet
sedan 2010. 1 000 miljarder dollar Så mycket har den fattigaste
halvan förlorat i förmögenhet sedan 2010. 1 % Så stor del
av tillväxten har den fattigaste halvan av jordens befolkning
fått av tillväxten sedan år 2 000. 50 % Så stor del av
tillväxten har gått till den rikaste procenten sedan år 2 000.
3 dollar Genomsnittlig årlig löneökning för jordens 10
procent fattigaste.
Venezuela
Förkrossande
valförlust för socialistpartiet
För
första gången på 17 år har Venezuelas regering förlorat ett val.
Det skedde i parlamentsvalet den 6 december. Högeralliansen MUD
fick 56,5 procent av rösterna medan regeringskoalitionen GPP fick
41 procent. Den nya majoriteten i parlamentet vill nu avsätta
president Maduro, vars mandat löper ut i början av 2019. Fram
till valet satte oppositionen och USA till alla klutar för att
sabotera ekonomin och destabilisera landet och på så sätt sprida
missnöje bland väljarna. Eric Draitsers rapport om läget strax
före valet ger en bakgrund till resultatet.
»Läs
mera (engelska)
Syrien
Splittrade
fredsförhandlingar med lite hopp om resultat
Fredskonferenser
för Syrien har avslutats, såväl den stora mest omtalade i Riyadh
som de kompletterande i Damascus och syriska Kurdistan för de
som inte fick, ville eller kunde vara med i Riyadh. I Rihyadhkonferensens
efterdyningar meddelas nu att Saudiarabien ska leda en muslimsk
militärallians mot IS… Både med tanke på att Saudiarabien allt
oftare både i och utanför regionen nämns som far till IS – med
Irakkriget som mor och Syrien som barnmorska – och med en annan
saudiledd fronts insatser i Jemen kan man verkligen tala om att
sätta bocken till trädgårdsmästare!
Aron
Lund har på Syria in Crisis, Carnegie Endowment, skrivit två texter,
Syria’s Opposition Conferences: Results and Expectations och Riyadh,
Rumeilan, och Damascus: All You Need to Know About Syria’s Opposition
Conferences. Texterna inger inte hopp om en nära fred, men ger
kunskaper och är kompetenta sammanfattningar av såväl resultaten
av konferenserna som deras sammansättning.
»Läs
mera (engelska)
Västra
Sahara
Afrikas
sista koloni förvägras frihet
I
oktober stoppade marockanska myndigheter öppnandet av ett IKEA-varuhus
i landet. De hänvisade till Sveriges planer att erkänna Västsahara
som annekterades av Marocko 1975, när Spanien var redo att ge
upp sin gamla koloni. Sveriges riksdag beslöt 2012 uppmana regeringen
att snarast erkänna den sahariska arabiska demokratiska republiken
och även verka för detta inom EU. Marocko exploaterar fosfatfyndigheter
och fiske och har börjat leta olja i området. I Boston Globe ger
Jenn Abelson en historisk bakgrund och beskriver de hittills resultatlösa
turerna i FNs avkoloniseringskommitté.
»Läs
mera (engelska) originalartikeln
Jemen
Kriget
som världen struntar i
Kriget
i Syrien, IS:s framfart och flyktingarnas lidande – och betydelsen
av allt detta i vår inrikespolitiska vardag – dominerar såväl
massmedier som politiska högnivåsamtal.
Samtidigt
pågår i Jemen ett minst lika brutalt krig där IS ideologiska kusin
(eller pappa?) Saudiarabien leder en front som utan nämnvärda
protester bryter mot de flesta internationella regler för krig.
Saudifronten bombar civila och använder klusterbomber. Houthirebellerna,
en av deras huvudmotståndare, anklagas också för angrepp mot civila,
men saknar flygvapen.
»Läs
mera
Världen
i stort
Den
nya oordningen
Hur
har världen förändrats sedan det kalla kriget tog slut för 30
år sedan, och vad står inför dörren? Författaren Tariq Ali från
Pakistan tar oss med på en odyssé. I stället för fred ser han
oavbrutna krig, uppror, intolerans och fundamentalism av olika
slag avlösa varandra. Trots förlusten i Vietnam är USA ”platsen
för världens mest anmärkningsvärda ekonomiska utveckling: IT-revolutionen
på västkusten.” USA har också visat att det kan starta krig var
helst det önskar. ”Ockupationen av Irak är en av de mest destruktiva
ingreppen i modern historia”, skriver Tariq Ali, och nämner att
upp till en miljon irakier dog och fem miljoner barn blev föräldralösa.
Krigen i Irak och Afghanistan har delat den muslimska och arabiska
världen. Att USA i Irak tog parti för Sunni mot Shia har gjort
slut på arabisk nationalism. I Europa ser han att inte ens Tyskland,
som har blivit den starkaste makten, är oavhängigt USA. Föreställningen
att Kina kommer att överta USAs plats i en nära framtid är enligt
honom osannolik, både i militärt och ekonomiskt hänseende.
»Läs
mera
Puerto
Rico
Politisk
fånge enar folket för krav på självständighet
Tusentals
puertoricaner gick i början av juni 2015 ut i gatudemonstrationer
både på Manhattan och i San Juan med krav på självständighet för
Puerto Rico och frihet för Oscar López Rivera, som med 34 år i
fängelse slår rekordet för politiska fångar i hela världsdelen
Amerika. Och i slutet av juni bekräftade FN:s Särskilda avkoloniseringskommitté
– med frågan på sitt bord sedan 1972 – Puerto Ricos rätt till
självständighet. Latinamerikakännaren Eva Björklund rapporterar.
»Läs
mera
Ukraina
USAs
manövrer under täcket
Fem
miljarder dollar investerade den amerikanska regeringen för att
hjälpa Ukraina att få en ny regering. Det erkände Victoria Nuland,
statssekreterare i den amerikanska förvaltningen, nyligen för
CNN News. Det outtalade målet var Ukrainas medlemskap i Nato,
förklarade Madeleine Albright, tidigare statssekreterare, på nyheterna.
Ett
telefonsamtal strax före kuppen i Kiev i februari 2014, som ständigt
hänvisas till i amerikanska journalisters och historikers artiklar,
är det mellan Victoria Nuland och Geoffrey Pyatt, USAs ambassadör
i Kiev. Samtalet har troligen läckts ut av den ryska underrättelsetjänsten,
men har aldrig förnekats av amerikanska regeringen.
I
artikeln Ukraine:
The Truth återger Gary Leupp, amerikansk professor
i historia vid Tufts University, delar av samtalet. Där avslöjas
hur Nuland har handplockat den nu sittande premiärministern Arseniy
Yatsenyuk till posten. Han var förespråkare för Nato-medlemskap
och åtstramningspolitik. Rivalerna var Oleh Tyanybok, ledare för
det nyfascistiska Sloboda-partiet och Vitali Klitschko, tidigare
boxare och antikorruptionsaktivist. I samtalet nämner de hur de
lyckats manövrera ut Klitschko. Nuland förklarar dock att premiärministern
kommer att behöva prata med de båda utsorterade ”fyra gånger i
veckan”.
Mot
slutet av samtalet sammanfattar Nuland: ”Det här kommer att bli
jättebra. Jag tror, för att få det här på papper och få FN att
hjälpa till med det och, du förstår: Åt helvete med EU.” Victoria
Nuland uttrycker med: ”Fuck the EU” att det finns motsättningar
mellan USA och EU men att EU får lov att följa USAs åsikter om
Ukraina, förklarar Gary Leupp.
»Läs
mera (engelska)
Spanien
Podemos
går framåt
Det
tog ett år för den nya vänsterrörelsen Podemos
att bli så stor att den skulle få majoritet i spanska
parlamentet om val hölls idag. Vicente Navarro, professor
vid John Hopkins uniersitet i USA, ger en bakgrund. Spaniens blodiga
historia, outvecklade ekonomi, nyliberala politik och låga
efterfrågan inverkar - däremot inte spenderande över
tillgångarna, som så ofta framhålls.
»Läs
mera (engelska)
Mellanöstern
Villkoren
hårdnar för syriska flyktingar i Jordanien
Jordanien
har hittills tagit emot cirka 800 000 syriska flyktingar och därmed
tillsammans med Libanon flest i förhållande till den egna befolkningen,
114 per 1000 invånare. Fram till slutet av 2014 var mottagandet
en för flyktingarna lyckad kombination av ett bra ekonomiskt matstöd,
generös tillgång till statlig sjukvård och utbildning samt en
lite släpphänt tillämpning av vem som bosatte sig var, i läger
eller ute i städer och byar. Detta har ändrats. WFP fick ont om
pengar vilket ledde till att beloppen på betalkorten för matköp
minskade och att färre personer får kort, och de jordanska myndigheterna
började strama åt sin ”liberala” bosättningspolitik. Flyktingarna
upplever nu att de är jagade och riskerar att tvingas in i lägren
där livet och försörjningsmöjligheterna är sämre, eller i värsta
fall skickas tillbaka till Syrien. Läs mer i Christiane Frölichs
och Matthew R. Stevens artikel i MERIP (Middle East Research and
Information Project).
»Läs
mera
Venezuela
Viktig
bricka i USAs överhöghet
Washingtons
högsta prio i dag i Latinamerika är att göra slut på den bolivarianska
revolutionen och sopa undan samtliga regeringar som inte ställer
upp på den nyliberala politiken. Det skriver Ángel Guerra Cabrera,
kubansk journalist bosatt i Mexiko, i Rebelión. Han berättar om
hur USAs vicepresident Joe Biden konspirerade grovt mot Venezuelas
president Nicolás Maduro i samband med mötet med regeringarna
i den karibiska handelsgemenskapen Caricom. Men dagarna innan
hade Maduro fått stöd från sina kolleger i CELAC, som omfattar
32 länder i Amerika, mot USAs destabiliseringsplaner.
»Läs
mera (engelska)
Venezuela
Kuppförsök
på gång
”Det
är en kupp på gång mot Venezuela”, skriver Eva Golinger, amerikansk
advokat med nära band till Venezuelas regering, i Counter Punch.
Hon ser alla ingredienserna i en dålig CIA-film falla på plats;
infiltration i högsta ledningen och förrädare som träder fram
i USA, ryktesspridning och smutskastning i New York Times och
andra dagstidningar samt dollarstöd till oppositionen i Venezuela.
Landets ekonomi som är beroende av oljeinkomsterna har drabbats
hårt av det dramatiska prisfallet på oljan. Regeringen har förändrat
sin budget för att kunna garantera befolkningen nödvändiga varor
och service, men många svårigheter kvarstår.
»Läs
mera (engelska)
Avprivatisering
Privat
vatten åter till folket
Nyliberala
processer brukar betraktas som oåterkalleliga. Från avregleringar
och privatiseringar finns ingen återvändo. Men kryphål finns det
alltid, skriver Enric Llopis. På 90-talet privatiserades vatten
och avlopp i många länder i syd. Under tiden 2000-14 har det dock
skett avprivatiseringar i över hundratalet städer på de fem kontinenterna,
allt enligt ett medborgarinitiativ kallat den ”Sociala Pakten
för Offentlig Vattenförsörjning”.
»Läs
mera
Oljan
i globala konflikter
När
oljekapitalet går dåligt blir det krig i Mellanöstern
De
perioder, då oljebolagen går sämre än andra branschers storföretag,
följs så gott som undantagslöst av väpnade konflikter i Mellanöstern,
varpå oljebolagen åter blir lönsammare än övriga bolag. Detta
konstaterade forskarna Jonathan Nitzan och Shimshon Bichler redan
2003. I en uppföljning ser de att mönstret fortfarande råder.
Den nuvarande utvecklingen bådar illa för Mellanösternregionen,
och inte bara den, skriver de.
»Läs
sammanfattningen
»Läs
mera (engelska)
USA
spelar ut oljekortet mot Ryssland
Regeringen
i Washington har övertalat Saudiarabien att kraftigt sänka priset
på oljan med upp till 50 procent. Syftet är enligt den amerikanske
journalisten Mike Whitney att skada Ryssland vars ekonomi är beroende
av olje- och gasexport. Whitney understryker att denna politik
leder till att mindre energiföretag i både USA och andra länder
går i konkurs. De låga oljepriserna får också återverkningar på
både tillverkningsindustri och banker och ekonomer befarar kaos
i det finansiella systemet.
»Läs
mera (engelska)
Globaliseringens
anarki
”…
en del rånar dig med ett gevär, andra med en reservoirpenna…”
Globalisering
liknar klimatförändringen skriver Michael Perelman, båda är farliga
processer som rullar på, hittills utom kontroll. Även demokratiskt
valda regeringar saknar kontroll, t ex kan de inte styra matproduktion
till den egna befolkningen utan makten finns hos bolag och i avtal
som skrivits så att insyn förhindrats. Just bristen på insyn är
ett annat kännetecken; globaliseringen präglas även av sekretess.
Detta underlättar för starka frihandelsavtal som t ex påtvingar
befolkningar ohälsosamma matvaror och slår ut lokal matproduktion,
något som i sin tur leder till ett starkt beroende av den stat
som exporterar maten. Oftast USA. USA har också sedan första världskriget
skaffat sig en stark roll som långivare, positioner som har större
inflytande än demokratiska val.
»Läs
mera (engelska)
Kuba
Ökad
styrning över utvidgad produktion
”Kuba
har varit mer framgångsrikt vad gäller både ekonomisk tillväxt
och i att skapa sociala skyddsnät än vad Washington Consensus-modeller
skulle förutspå”, skriver Emily Morris, forskare vid the Institute
of Americas, UCL, i The Cuban Surprise, New Left Review, nr
88. Emily Morris går igenom forskningen inom området och berättar
om de nya riktlinjerna inom ekonomin: En utvidgad produktion,
en större privat sektor och ökad styrning, samtidigt som välfärdssektorn
behålls intakt. För att klara detta mål byggs hamnen i Mariel,
nära Havanna, ut till en stor containerhamn. Den ska stå klar
2015 och trots USAs embargo kunna ge service åt den ökande handeln
med Kina, Brasilien och Europa.
»Läs
mera (engelska)
USA-ISIS
USAs
kamp mot krafter de tidigare gynnat med vapen
Redan
anti-IS-koalitionens sammansättning borde stämma till eftertanke.
Hur kan någon tro att Saudiarabien och Gulfstaterna är en motkraft
mot reaktionär islamism?
USAs
historia med stöd till olika mer eller mindre islamistiska grupper
i Mellanöstern ger inte hellre anledning till optimism. Mike Whitney
skriver i artikeln Amerika´s ”Terrorist Academy” in Iraq Produced
ISIS Leaders (6 oktober, CounterPunch) om hur USA bidragit
till att bygga upp det IS de nu söker stöd för att slå ner utan
att själva behöva sätta in marktrupper.
Det
är ett nytt kapitel i en gammal – ond – saga och bygger på de
två grundprinciperna härska genom att söndra och min fiendes fiende
är min vän. För USA är en viktig fråga i Mellanöstern att hindra
Irak från att växa sig starkt och på det viset utgöra ett hot
mot USAs kontroll över oljan i regionen och Israels ställning.
Ett sätt har varit att föda vissa oppositionsgrupper bland dem
reaktionära islamister. Detta har enligt författaren lett till
att amerikanska vapen gått till IS, ibland via syriska oppositionsgrupper.
»Läs
mera (engelska)
Mer
intressant läsning i detta ämne finns i artikeln nedan, samt i
Tariq Alis and Patrick Cockburns The
Rise of ISIS and the Origins of the New Middle East War
och Patrick Cockburns
From Syria to Iraq; Why US Middle East Policy is Fraught with
Danger
Mellanöstern
Endast
eldupphör i Syrien kan stoppa IS
Eldupphör
mellan regimen i Syrien och oppositionen skulle innebära att styrkor
frigörs för att istället besegra IS, skriver Patrick Cockburn
i Counterpunch. Han påtalar det absurda i USA:s politik, där inget
är som det synes vara. De ”villigas koalition” är i själva verket
ovilliga att slåss mo IS, istället är det för USA motbjudande
krafter som gör det.
»Läs
mera (engelska)
Land
för liv
Israels
nya svepskäl för landstöld
Israel
anger sommarens mord på tre israeliska tonåringar som skäl för
sitt senaste beslag av palestinsk jord, det största på 30 år.
Robert Fisk, Independent, skriver om denna nya förevändning
och om USA reaktion: om ett civilt israeliskt liv är värt runt
en och en halv km², är då de civila döda i sommarens attack mot
Gaza är värda lika mycket? Mycket lågt räknat blir det tusen gånger
så mycket – mycket mer än hela Gazas yta. USA:s reaktion var att
denna stöld av land är ”kontraproduktivt för fredsarbetet”. Inget
mer.
»Läs
mera
Mellanöstern
Kalifat
under Isis ritar om kartan
En
kontrarevolutionär stat uppstår nu i Mellanöstern. Det är Isis
(Islamiska staten Irak och Syrien) som med vapenmakt och terror
lägger under sig stora landområden. Kalifatet kan snart breda
ut sig från Iran till Medelhavet, skriver den irländske journalisten
Patrick Cockburn i London Review of Books.
»Till
sammanfattningen
Energi
Gas
och pengar USA:s motiv i konflikten om Ukraina
USA:s
geopolitiska spel med ökad krigsrisk i bl a Ukraina och svåra
konflikter i Syrien har en bakgrund i ambitionen att säkra tillgången
till råvaror och att försvara det så lönsamma systemet med s k
petrodollars, skriver den amerikanska journalisten Mike Whitney.
»Läs
mera
Mellanöstern
Syrisk
expansion oroar grannar
Oppositionen
mot den syriska regimen ger grannstaterna allt större huvudbry.
Den splittrade syriska oppositionen innehåller inte bara krafter
som är i konflikt med grannstaternas respektive regeringar utan
attraherar också en del av deras medborgare. Vilken verkan dessa
krafter kan ha när de återvänder hem oroar deras hemregimer, kanske
desto mer eftersom de inte längre känner sig helt säkra på att
Assad och hans styre verkligen faller.
»Läs
mera (engelska)
NATOs
expansion
USA
och NATO laddar upp längs ryska gränsen
NATOs
expension österut står i strid med en överenskommelse
1991 mellan dåvarande ryske presidenten Gorbachov och USAs
statssekreterare James Baker. Expansionen reser frågan vad
ett löfte då, från den republikanska administrationen,
varit värd för den senare demokratiska. Intet, svarar
Renee Parsons i denna genomgång av hur Ryssland gradvis
kringskurits.
»Läs
mera (engelska)
Syrien
"Antalet
Sarin-offren stämmer inte"
Åke
Sellström, FNs ledare för undersökningsteamet av Sarin-angreppet
2013 i Syrien, är tveksam till antalet offer för Sarin-attacken.
Han berättar om motsägelsefulla uppgifter i en intervju i CBRNe
World Magazine som refereras av Gareth Porter, amerikansk historiker
och journalist.
»Läs
mera (engelska)
Ukraina
Strategin
för att fånga Putin i en fälla
Att
Västmakterna tog över regeringen i Kiev i Ukraina innebar en provokation
mot Ryssland. Syftet var att fånga president Putin i en fälla
och försätta Ryssland i ekonomisk kris, skriver Diana Johnstone
från Paris.
»Läs
mera (engelska)
Mellanöstern
Turkiets
hemliga krig i Syrien
Turkiet
och USA har samarbetat med att smuggla vapen till kriget i Syrien
och hjälpa jihadister där att utveckla kemiska vapen. Den amerikanske
journalisten Seymour M Hersh drar fram deras hemliga samarbete
i ljuset, i artikeln The Red Line and the Rat Line i London Review
of Books.
»Läs
mera (engelska)
Kina
i Afrika
Kina
hittar sin roll i Afrika
Kina
hittar sin roll i Afrika Kinas handel med Afrika söder om Sahara
har ökat från en till drygt 140 miljarder dollar på 20 år. Kina
är en stor investerare i Afrika men kommer först på fjärde plats
efter Frankrike, USA och Malaysia. Men till skillnad från USA
och Frankrike är Kinas intressen rent affärsmässiga, skriver Vijay
Prashad.
»Läs
mera (engelska)
USA
på kollisionskurs med Kina i Sydsudan
Inbördeskriget
i Sydsudan har lett till att de kinesiskdrivna oljefälten i landet
än en gång har måst stänga. Enligt Wikileaks avlönas både den
sydsudanesiska armén och ”rebellerna” av CIA. USA tycks ha föresatt
sig att stoppa Kina från tillgång till Afrikas oljefält, som idag
står för hälften av USAs oljeimport, skriver Thomas C. Mountain.
»Läs
mera (engelska)
Vapenslag
ifrågasätts
Motståndet
mot drönare ökar
Världskyrkorådet
uttalar att beväpnade drönare är "ett allvarligt hot mot mänskligheten".
EU säger nej till samarbete med USAs drönarprogram. Och i Jemen
organiserar sig offren.
»Läs
mera (engelska)
Ukraina
Rysslands
manövrer går att förstå
Pröva
att se Ukraina-krisen inte bara från västs utan också från Rysslands
perspektiv, skriver Floyd Rudmin, och påminner om århundraden
av västlig aggression mot Ryssland, täta band mellan Ryssland
och Krim, USA:s hyckleri – man skyddar också sina intressen på
våldsamt sätt - och hur NATO expanderar österut.
»Läs
mera (engelska)
Afghanistan
Ett
fall av polismoral: kvinnans liv inget värt
Vad
skulle hända om Dostojevskis Brott och straff utspelade sig i
Kabul? Atiq Rahimi beskriver absurt hur en ung mördare i likhet
med Raskolnikov slår ihjäl en kvinna, ångrar sig, vill bekänna.
Men; polisen vill inte ta emot honom! Att döda en kvinna är knappt
något brott, i Afghanistan är döden så vanlig att en mer eller
mindre inte gör någon skillnad. För övrigt är det lika hemskt
utanför fängelset som i det, så varför gripa honom….
»Läs
mera (engelska)
USA,
EU och IMF i Ukraina
Väst
skyr inte
inflytandet från extrema högerkrafter
Tre
aktuella länkar till artiklar om situationen i Ukraina:
Vem
var på frihetstorget i Ukraina? På frihetstorget i Kiev agerade
flera mörkblå krafter. Emmanuel Dreyfus beskriver nya regeringspartiet
Svobodas fascistiska förflutna och försök att bli rumsrent.
»Läs
mera (engelska)
Ukrainas
nynazister. USA:s och EU:s påtryckningar för att närma Ukraina
till väst har destabiliserat landet och berett marken för extrema
högerkrafter, skriver Paul Craig Roberts.
»
Läs
mera (engelska)
EU och IMFs agenda för Ukraina. EU och IMF har bestämt Ukrainas
framtida ekonomiska politik, USA valde den nya premiärministern,
skriver Jeff Mackler.
»
Läs
mera (engelska)
Rättslöshet
och civila offer
Där
drönarna cirkulerar går ingen säker
Kritiken
mot USAs dödsbringande drönare kommer nu också inifrån krigsmakten.
Förare, som utan egen risk manövrerar planen i kontrollrum långt
från platsen där drönaren slår till, vet först i efterhand om
deras mål var de rätta. De videobilder som planet kontinuerligt
förmedlar ger inte i förhand säker kunskap om detta. ”Vi undrar
alltid om vi dödade rätt personer, om vi satte fel personer
i fara, om vi förstörde oskyldiga civilpersoners liv på grund
av en dålig bild eller vinkel” berättar ex-föraren Heather Linebaugh
i Guardian. Hon förlorade två kolleger och vänner som tog livet
av sig sedan de insett vad de gjort.
Länkarna
nedan leder till aktuella rapporter om folkrättsliga aspekter
på drönarattacker, europeiska anskaffningsplaner m.m.
»Heather
Linebaugh, ex-pilot: Allmänheten bör få veta
sanningen (engelska)
»
Laglöshetens
nya ansikte i namn av anti-terrorism (engelska)
»
EU-länder
ska bygga egna drönare (engelska)
»
Kharim
Khan i Pakistan förlorade familjemedlemmar i en drönarattack
mot sitt hem. Själv blev han fängslad och torterad för att han
tänkte ta upp USAs drönarkrig i EU-parlamentet. Robert Fisk
rapporterar.
USA
Drönare
dödar via mobiltelefonen
Den
amerikanska säkerhetsorganisationen NSA samarbetar med CIA i
drönarkriget. Med hjälp av signaler från mobiltelefoner söker
förarlösa plan upp USAs fiender i olika länder. Den som bär
på telefonen eller är i närheten av den dödas. Redaktörerna
Jeremy Scahill, Laura Poitras och Glenn Greenwald har startat
hemsidan theintercept.org för att följa upp visselblåsaren Edward
Snowdens avslöjanden. Läs deras artikel "The NSA´s secret
role in the U S Assassination program".
»
Läs
mer (engelska)
Klimat
Enorma
folkomflyttningar när klimatet ändras
Klimatförändringar
förstör jordbruksmark, något som eldar på konflikten i Syrien.
De kommer de närmaste åren att tvinga miljoner på flykt och
få livsmedelspriser att skjuta i höjden, skriver Michael Renner
i en artikel som summerar följderna av stigande temperaturer.
»
Läs
mer
Syrien
Vems
sarin? - Obama slirade på sanningen
Barack
Obama berättade inte hela historien i höstas när han försökte
framställa det som att Bashar-al-Assad var ansvarig för den
kemiska vapenattacken nära Damaskus den 21 augusti. Det skriver
journalisten och Mellanösternkännaren Seymour M Hersh i artikeln
Whose sarin? i London Review of Books.
»
Läs
mer (engelska)
Business
as usual
Wall
Streets budskap till Jorden: Vi
struntar i dig, du är betydelselös
Att
aktiemarknaden inte reagerade på IPCCs rapport om klimatförändringar
påvisar kapitalisternas oförmåga att hantera eller ens bekymra
sig om klimatkrisen, skriver Chris Williams.
»
Läs
mer
Kapitalism
i kris?
Har
kapitalisterna råd med en återhämtning?
Föreställningen
att kapitalister skulle ha fördelar av en snar ekonomisk återhämtning
från den ekonomiska krisen är felaktig, enligt Jonathan Nitzan
och Shimshon Bichler. Det är inte en allt större absolut kapitalackumulation
de eftersträvar i hedonistisk iver, utan en större relativ ackumulation,
i förhållande till BNP – antingen den ökar, stagnerar eller
minskar – och i förhållande till varandra. Målet är inte ökad
nytta, utan ökad makt, vilket kapitalister får genom att investera
så att de slår genomsnittet. Författarna redovisar en statistikserie
över amerikansk ekonomi 1947-2012 över sambandet mellan
nettoutdelningar före skatt på kapital och amerikansk arbetslöshet
tre år tidigare. Det finns en tydlig trend: kapitalister tillgodogör
sig större andel av BNP under stagnation och kriser än under
mer reguljära förhållanden.
»
Läs
mer
Fossila
bränslen
Fortsatt
förbränning eller en framtid?
Om
experterna på amerikanska energidepartementet har rätt är framtidens
nya fantastiska energikällor – olja, kol och naturgas… Och vi
befinner oss på en stekhet planet. Business as usual är alltså
hållningen från den amerikanska myndigheten som extrapolerar
rådande trender. Några slutsatser: fortsatt ökande energianvändning
och en ökande andel av behoven finns i Asien, framför allt i
Kina. 2014 eldar mänskligheten betydligt mer fossila bränslen,
en uppgång med drygt 50 procent förutspås och som följd ökande
koldioxidutsläpp kring 46 procent. USA gläder sig åt en starkare
ställning på energimarknaden pga framstående teknik och tillgång
till råvaror.
Läs Michael Klares genomgång och bistra slutsatser. Oljebolagen
förväntas göra allt för att skjuta upp övergången till förnyelsebar
energi.
»
Läs
artikeln (engelska)
USA
- makt och vanmakt
Varför
Washington inte kan ge upp
USA
kommer nu att satsa på små krig och mikrokonflikter. Trots långvariga,
massiva militära insatser med marktrupper i Irak och Afghanistan
har de saknat förmåga att uppnå även Washingtons för tillfället
mest minimala mål, skriver den amerikanske författaren Tom Engelhardt.
»
Läs
mer
Pressen
och oljeintressen
Massmedias
lögnkampanj i klimatfrågan
Vår
uppskattade medarbetare Charquero Gutembergs (se minnesord t
h) skrev sin sista artikel (här översatt) om ett högst aktuellt
ämne, klimatkrisen och massmedias flathet i frågan. Den publicerades
i La República, Montevideo 2013-06-08, en tidning i vilken
han medverkade sedan 1982.
»
Läs
mer
Nordafrika
USA
bakom det islamistiska upproret i Mali
USA
och Algeriet underblåser konflikter i Sahara för att få en förevändning
att ingripa militärt. Oroligheterna är ett oundvikligt resultat
av det s k globala kriget mot terrorismen. USA har en lång historia
av att agera under falsk flagg. Nästa gång du hör om den ödesdigra
utvecklingen i Mali, tänk inte "Tja, ännu ett krig i Afrika…"
skriver Jeremy Keenan, Countercurrents.org.
»
Läs
artikeln (engelska)
Chomsky
om USA och världen - tre artiklar
USAs
styrka i dagens värld
I
februari i år utkom "Power Systems: Conversations on Global
Democratic Uprisings and the New Challenges to U.S. Empire.",
en samling intervjuer gjorda av radiojournalisten David Barsamian,
med Noam Chomsky, professor emeritus i språkvetenskap och filosofi,
där Chomsky bl a diskuterar USAs styrka i dagsläget, miljökrisen
och finanskrisen i Europa, Vi har valt att publicera följande
på svenska: Vem äger världen? Chomsky ifrågasätter tesen
att Indien och Kina kommer att bli de nya globala stormakterna.
»
Läs
m er
Washingtons
dilemma i en "förlorad" värld
USAs
inställning till islamismen är ambivalent. Man stöder Saudiarabien,
men man gillar inte politisk islam, eftersom det kan leda till
oberoende. Noam Chomsky intervjuas av David Barsamian.
»
Läs
m er
Kan
civilisationen överleva kapitalismen?
Kapitalismen,
så som den existerar idag, är i grunden oförenlig med demokratin,
hävdar Noam Chomsky i ännu ett kapitel ur boken "Power
Systems: Conversations on Global Democratic Uprisings and the
New Challenges to U.S. Empire". Historiens rikaste och
mäktigaste land går i spetsen för att göra den väntande miljökatastrofen
än värre, skriver han.
»
Läs
artikeln (engelska)
USA:s
ojämlikhet
Därför
var Hugo Chavez en sådan utmaning för USA:s rika
USA:s
medborgare behöver någon som anför striden mot olje-bank-och
militärmaffian som under president Obama blir allt rikare. En
procent av medborgarna äger 40 procent av de finansiella tillgångarna
och eliten är immun mot de katastrofala följderna av sin politik,
skriver ekonomen Rob Urie i en analys från Counterpunch.
»
Läs
artikeln (engelska)
Kuba
Ekologiska
odlingar brer ut sig i städerna
Läs
fotojournalisten Noah Friedman-Rudovskys bildreportage i Nacla,
18/12!
»
Läs
artikeln (engelska)
USA,
Canada
De
kritiskt intellektuellas försvinnande
Nyliberalismen - ekonomisk Darwinism är Henry Giroux term -
har trängt undan de kritiskt intellektuella från den offentliga
scenen i USA liksom, i mindre mån, Cananda. Och de har, med
några undantag, låtit sig trängas undan, en utveckling som bara
fortsätter. Universiteten, som borde lära ut kritiskt förhållningssätt
och av studenterna göra noggranna, orädda och engagerade anhängare
av sann demokrati, har istället - återigen med några undantag
- anammat den marknadsfundamentalistiska tanken att akademiker
får sin ställning av sitt marknadsvärde. Henry
Giroux är professor vid McMaster University, Hamilton, Ontario.
»
Läs
artikeln (engelska)
USA
Välståndet
i allt färre händer
I en historisk exposé över den ekonomiska utvecklingen i USA
sedan depressionen på 1930-talet, berättar Noam Chomsky, om
dagens svåra ekonomiska problem som många människor i USA inte
tror går att lösa. De har förlorat hoppet om att få tillbaka
sina jobb.
»
Läs
artikeln (engelska)
al
Qaeda-spåret i Afrika
Förevändning
för Västs återerövringar
Påståendet att organisationen al-Qaeda håller på att flytta
sina styrkor till Afrika, används av brittiska och amerikanska
tankesmedjor som förevändning för att Nato-styrkor ska "rädda
den mörka kontinenten". Det skriver den irländske journalisten
Finian Cunningham, bosatt i Bahrain.
»
Läs
artikeln (engelska)
Mellanöstern
Israel
- de politiska irrfärdernas stat
Israel är idag ljusår från den stat de tidiga sionistiska tänkarna
avsåg, skriver historikern Gabriel Kolko. För dem var de palestinska
araberna inte ett andrarangsfolk. Synen på dagens Israel splittrar
inte bara observatörer i väst, också inom landet finns starka
opinioner mot den ockupations- och krigarmakt Israel blivit.
Det märks inte minst på den utvandring som skett mellan 1990
och 2005: minst 230 000 av den mest utbildade och begåvade delen
i den judiska befolkningen har lämnat landet.
»
Läs
artikeln (engelska)
Krisens
rötter
Står
den "demokratiska kapitalismen" vid vägs ände?
Alltsedan krigsslutet 1945 har marknadslogiken och kapitalismen
i väst kunnat jämkas ihop med folkviljan, så
som den manifesterat sig i politiska val. Men medlen att jämka
med har ändå inte kunnat förhindra återkommande
kriser. Wolfgang Streeck härleder dagens kris, som han
menar hotar att dränka de demokratiska processerna under
kapitalets stormvågor, i den låneekonomi som gjort
fortsatt ekonomisk expansion möjlig sedan 70-talet.
»
Läs
artikeln (engelska)
Kapitalet
eller klimatet?
Demagogi
i amerikansk debatt
Naomi Klein visar hur en kapitalistisk sinnad medelklass väjer
för fakta och ser sina intressen hotade.
»
Läs
artikeln (engelska)
Arabisk
vår
Vad
kommer sedan?
Det folkliga upproret i Egypten har många fiender, säger
den fransk-egyptiske ekonomen Samir Amin.
»
Läs
artikeln (engelska)
Kina
Global
konkurrens efter finanskrisen
Föreställningen att Kinas transnationella företag vuxit sig
starkare efter den ekonomiska krisen, stämmer inte, skriver
Peter Nolan och och Jin Zhang, i denna
artikel ur
New Left Review Däremot har en liten grupp transnationella
bolag i höginkomstländer konsoliderats.
»
Läs
mer
USA-Kina-mellanöstern
Kinas
växande oberoende och den nya världsordningen
Bland alla hot som sägs finnas mot världens regerande supermakt,
håller Kina sakta men säkert på att växa fram som främsta konkurrent.
Och USA bevakar uppmärksamt Kinas avsikter.
»
Läs
mer
Afghanistan
USAs
uttåg ett politiskt bländverk
President Barack Obamas administration har beslutat att backa
från sitt stoppdatum för kriget i Afghanistan. USA och Nato
engagerar och samordnar i dag militära styrkor från 50 nationer
och bygger ett nät av militära anläggningar i flera av dessa
länder. Ett av dem som senast anslutit sig är Kazakstan, med
stora olje- och gastillgångar vid Kaspiska Havet.
»
Läs
mer
Sydamerika
Ledare
för dödsskvadronerna vann valet i Colombia
Media hyllar en brottslig president och presenterar dödsskvadronernas
Colombia som ett föredöme för latinamerikaner - till skillnad
från Venezuela, skriver James Petras.
»
Läs
m er
Livsmedelskris
Dagens
matkris den allvarligaste hittills
"Om regeringen inte kan sänka levnadskostnaderna, måste
den helt enkelt avgå. Om polisen och FN-trupperna vill skjuta
på oss, så OK, för om dom inte tar livet av oss med kulor,
så dör vi ändå av svält.” (En demonstrant i Port-au-Prince,
Haiti).
Vi
har ännu bara sett början på en global svältkatastrof, skriver
journalisten Ian Angus, som också pekar på den akuta
livsmedelskrisen som exempel på kapitalismens misslyckande.
»
Läs
mer
Irak
En
miljon civila dödsoffer i Irak
Över en miljon civila irakier har dött till följd
av USAs invasion och ockupation. Det visar det ansedda brittiska
opinionsinstitutet ORB.
»
Läs
mer
Mellanöstern
Turkiet
oroas av USA:s plan B för Irak
Ingen tror att den turkiska invasionen i irakiska Kurdistan
syftar till att förstöra PKKs baser i området (Partiya Kerkeren
Kurdistan). Turkiet har andra bevekelsegrunder och fruktar en
uppdelning av Irak, skriver författaren Nazanin Amirian i Rebelion.
»
Läs
mer
USA
Obama-Clinton,
utrikespolitiska tvillingar
Hillary
Clinton eller Barak Obama kan kvitta, de är kloner, politiskt
lika som bär, skriver Philippe Nadouce.
»
Läs
mer
Afrika
Korruption
är Kenyas förbannelse
Svarta ungdomar som i vrede greppar machetes. Poliser som skjuter
för att döda. Kvinnor och barn som bränns levande i en kyrka.
Stammotsättningar som sliter sönder många afrikanska länder
kommer åter i dagen i Kenya. Det har blivit förklaringen till
ännu en etnisk konflikt i Afrika. Från hela världen kommer maningar
till en fredlig lösning och till försoning, plus medlarresor,
som vanligt för sent och därför att intressen föreligger.
»
Läs
mer
Latinamerika
Venezuelas
ekonomi går lysande
Venezuelas ekonomi fortsatte förra året sin tillväxt. Man inte
bara placerade sig som en av de snabbast växande ekonomierna
i Latinamerika, utan landet visade också sina belackare att
när den politiska viljan finns, så går det att genomföra en
lång rad sociala projekt till befolkningens fromma.
»
Läs
mer
Latinamerika
Kuba
bäst på hållbar utveckling
Världsnaturfondens slutsats att Kuba är enda landet i världen
med hållbar utveckling kommer av fondens användning av FNs Human
development, index i kombination med fotavtrycket i senaste
Living Planet Report. I ett diagram enl dessa två index var
Kuba det enda landet som både hade ett fotavtryck lägre än 1,8
(det utrymme som finns om alla människor skulle dela lika på
jordens produktiva yta) och ett human development index som
var över 0,8 (enl FN gränsen för sk high development). Dessa
två index ger ingen heltäckande bild av vad som krävs för en
hållbar utveckling, men kan i kombination ses som minimikriterier.
Den som vill fördjupa sig kan ladda ner rapporten http://www.panda.org/news_facts/publications/living_planet_report/index.cfm
»
Läs
mer
Latinamerika
Kuba
har bästa miljöpolitiken
Kuba är enda landet i världen med hållbar utveckling, enligt
Världsnaturfonden. Miljöpolitiken är en av landets största framgångar.
Här finns Karibiens sist oförstörda områden med mycket rikt
djurliv.
»
Läs
mer
Latinamerika
Medelklassen,
de sociala rörelserna och vänstern
Regeringarna i Brasilien, Argentina och Bolivia och deras nya
center-vänster program är i själva verket den nyliberala högerns
nya ansikte. Det skriver den amerikanske professorn James Petras
i en analys av medelklassens politiska svängningar i de tre
länderna.
»
Läs
mer
Latinamerika
Chavez
och Bush på turné i Latinamerika
Två presidenter har rest runt i Latinamerika. George Bush som
lovar bistånd och vill sluta avtal om etanolproduktion. Hugo
Chávez, som fick mer uppmärksamhet, stärkte relationer och kritiserade
etanol som alternativ till oljan.
»
Läs
mer
Iran
Iran
utmanar USAs kontrollbehov
USA trappar upp hoten mot Iran för att säkra kontrollen över
oljetillgångarna i Mellanöstern. Det skriver Noam Chomsky.
»
Läs
mer
Latinamerika
Nytt
politiskt landskap söder om Rio Grande
Ett nytt politiskt och ekonomiskt samarbete formar sig mellan
tongivande länder i Latinamerika. På fem år
har Bush-regimens samarbetsplan (ALCA) - som undertecknades
av alla amerikanska presidenter 2001 - utom Kubas - smulats
sönder, skriver Eva Björklund i en sammanfattand artikel.
»
Läs
mer
Afganistan
Europeisk
trupp övertar kaoset i Afganistan
Hösten 2006 utvidgades Natos mandat i Afganistan. Officiellt
var det bara fråga om en teknisk omorganisation, men den innebär
ett förändrat uppdrag för de europeiska trupperna, skriver Thierry
Meyssan.
»
Läs
mer
Toppmötet
i Havanna
Alliansfria
ländernas rörelse går starkt framåt
De alliansfria ländernas rörelse (ALR) har börjat
återhämta sig och samlar de 118 medlemsstaternas
krafter till motstånd mot USAs och EUs dominans. I september
2006 hölls ett toppmöte i Havanna.
»
Läs
mer
KOREA
Bushs
krigshets bakom Nordkoreas kärnvapen
USAs kärnvapenhot gör världen osäker och påverkar de hotade
nationerna att själva skaffa vapnet, skriver professor Floyd
Rudmin.
»
Läs
mer
FREDSPRISET
Några
få dollar kan göra skillnad
Om en enda "fattigbank" kan lyfta miljontals människor ur fattigdomen
medkrediter på några få dollar - hur kan det komma sig att det
fortfarande finns miljontals fattiga i världen? Det frågar sig
ekonomiprofessorn Juan Torre Lopéz som gratulerar årets fredspristagare..
»
Läs
mer
USA
Här
är klyftan störst mellan fattiga och rika
TEGUCIGALPA/060831/ Jämfört med de 19 främsta industriländerna
i världen uppvisar USA den största ekonomiska ojämlikheten.
Det skriver Dick Emanuelsson som bland annat läst den amerikanska
EPI-rapporten.
»
Läs
mer
USA-Israel-Turkiet
Libanon
bara början
Kriget i Libanon är bara ett element i USAs krigsagenda
för Mellanöstern. Syrien och Iran är potentiella
mål.
»
Läs
mer
USA
Proisraelisk
rörelse på offensiven
Målet är att få 50 miljoner protestanter att
ge stöd till Israel som Guds vilja. Dess krigsmakt röjer
väg för Kristus.
»
Läs
mer
Kuba
Washingtons
fåfänga förhoppningar
Fidel Castros sjukdom har tagits som förevändning
av USAs president och utrikesminister för att hota Kubas
suveränitet. Sympatiyttringarna för Castro har dock
varit många.
»
Läs
mer
Iran
Atomprogrammet
- en påhittad kris
Iran är omgivet av kärnvapenstater och det är ganska förståeligt
om man har ett kärnvapenprogram. Så varför har Washington fabricerat
den här krisen, skriver Tariq Ali.
»
Läs
mer
EU
- Afrika
Smygkolonisering
via bistånd
De afrikanska länder som EU väljer ut som biståndsmottagare
är inte nödvändigtvis de som bäst behöver hjälp, snarare länder
där det finns resurser att exploatera, skriver Thomas Rabeil,
miljökonsult för UNESCO.
»
Läs
mer
USA
Dick
Cheney på rövarstråt i Irak
Det
amerikanska olje- och byggbolaget Halliburton och dotterföretaget
Kellog, Brown och Root (KBR) har gjort lysande affärer i Irak.
Att USAs vicepresident och f d VD för Halliburton har spelat
en avgörande roll för att bolaget skall få lejonparten av USAs
alla entreprenader i Irak är ingen nyhet. Men Cheney har också
kopplingar till grupper med bredare intressen i Mellanöstern,
som folk och skattebetalare både där och i USA får betala ett
högt pris för.
»
Läs
mer
Bolivia
Indianernas
president skakar Bolivia i grunden
Den 18 december i fjol tog Evo Morales över Bolivias presidentämbete
som förste indianske president i Latinamerikas historia. Valsegern
för hans parti MAS (Rörelse för socialismen) ses som en reaktion
på maktelitens kroniska misslyckande med att skapa en nation
som omfattar samtliga medborgare.
»
Läs
mer
Irak
Kvinnor
i USA söker
allians mot kriget
Framstående kvinnliga författare, konstnärer, parlamentariker
och aktivister för social utveckling i USA vänder sig till kvinnliga
ledare över hela världen i ett försök att skapa en global allians
mot det USA-ledda kriget i Irak. »
Läs
mer
USA
Så
tog den fria marknaden
död på New Orleans
Den
fria marknaden har på ett avgörande sätt bidragit till att New
Orleans lagts i spillror och tusentals invånare omkommit skriver
Michael Parenti.
» Läs
mer
Irak
Livet
i Falluja - en skräckhistoria Dahr
Jamail har tillbringat åtta månader som oberoende journalist
i Irak. Han ger en helt annan bild av USAs ockupation än de
västerländska nyhetsbyråerna.
»
Läs
mer
Irak
Läge:
instabilt
Kostnad: 5 miljarder/månad
Två
år efter ockupationen av Irak finns 155 000 USA-soldater i landet
och kostnaden är 4,9 miljarder dollar i månaden, skriver Carlos
Varea i en summering av läget i Irak efter valet.
»
Läs
mer
Uruguay
Historisk
vänsterseger i Uruguay
Valet
i Uruguay i höstas vanns av en vänsterkoalition bestående av
Frente Amplio och Encuentro Progresista. Segern har även internationellt
beskrivits som historisk enlig Kommentars medarbetare Gutemberg
Charquero.
Läs mer
En
gloria åt Lars Hillersberg

Lars
Hillersberg lämnade oss den 7 november 2004. I närmare
40 år verkade han som konstnär, kommentator och gisslare
av det svenska samhället. Han medverkade också i Kommentar
med teckningar.
»
Läs mer
Valet
i USA
Därför
är Bush det minst onda
Om
Bush blir återvald, kommer USA bli alltmer isolerat -
vilket är bra för freden. De krigsskapande allianserna
kommer att brista, skriver historikern Gabriel Kolko. Han gör
en genomgång av demokraters och republikaners våldsamma
utrikespolitik.
»
Läs
mer
James
Petras
Tjetjensk
maffia finansierar krigsherrar
-
Hotet mot Ryssland är inte en autonom tjetjensk republik,
utan en gangsterstyrd terroriststat som kontrolleras av USA
och brittiska säkerhetsstyrkor. Det skriver den amerikanske
forskaren James Petras, som hävdar att det är viktigt
för Washington att terroristgrupper omvandlas till lydregimer
åt USA.
»
Läs
mer
Sara
Lidman
Hennes
ord ekar av aktualitet

Foto: Ingela Romare
Författaren
och fredskämpen Sara Lidman gick bort den 17 juni 2004.
För att hedra hennes minne återpublicerar vi det tal
hon höll den 12 maj 1984 utanför hotell Saltsjöbaden,
där Henry Kissingers Bilderberggruppen hade samlats. Talet,
som publicerades i Kommentar nr. 6-7 1984, ekar av aktualitet
och har en mobiliserande verkan mot de "rådslag om
kriget mot tredje världen" som ännu pågår
Huggsexa
om Latinamerikas vatten
Världsbanken hjälper
privatbolag ta över
Avgift
för regnvatten och föroreningar... Storföretag
saknar hämningar när de tar över vattenmarknaden
i Latinamerika med stöd av Världsbanken, skriver Maude
Barlow och Tony Clarke.
»
Läs mer
Tortyr
som rutin
Lika amerikanskt som äppelpaj
Tortyr
är åter ämnet för dagen i nyhetsförmedlingen,
detta på grund av de makabra bilderna på amerikaner
som gapskrattande torterar sina irakiska fångar i det
USA-styrda Abu Graib-fängelset utanför Bagdad. Bush-administrationen
låtsas överraskad, men tortyr har funnits på
CIAs repertoar under hela efterkrigstiden och används flitigt
i USAs egna fängelser, skriver journalisterna Alexander
Cockburn och Jeffrey St. Clair.
»
Läs mer
Indien:
Stor
valförlust
för hinduisk chauvinism
För
några månader sedan räknade de flesta med att
det styrande hindu-nationalistiska partiet BJP skulle vinna
en promenadseger i det indiska valet i mitten av maj. Men de
indiska väljarna föredrog Kongresspartiet, som tog
över en tredjedel av BJPs platser i parlamentet, skriver
Chris Harman.
»
Läs
mer
Michael
Moore:
Klantiga
kubanska kontrarevolutionärer
-Alla
är så rädda för att ta strid mot de USA-baserade
kubanska terroristorganisationerna att jag förmodligen
inte ens borde skriva det här kapitlet. Så varför
är jag inte rädd? Jo, därför att dessa exilkubaner
med alla sina gorillafasoner och terroristhandlingar egentligen
är en hop lipsillar, skriver den amerikanske författaren
och filmaren Michael Moore.
»
Läs
mer
James
Petras:
Kapitalismen, socialismen
och Kuba
Debatten
mellan socialism och kapitalism är långtifrån
till ända. Idéernas kamp håller snarare på
att skärpas. En bra grund för en rad odiskutabla slutsatser
får vi om vi jämför förhållandena
i Östeuropa, Ryssland och Centraleuropa före och efter
kapitalismens införande, eller ställer de före
detta kommunistländerna mot Kuba, skriver James Petras.
»
Läs
mer
Noam
Chomsky:
Irakierna vill ha demokrati
inte ockupation
Det
Irakierna genomskådar USAs motiv för invasionen.
1 procent tror att det handlade om att införa demokrati,
skriver Noam Chomsky i en analys.
»
Läs
mer
Haiti
USAs program för att
bryta ner en regim
Det
som nu sker i Haiti är sista fasen i USAs standardprogram
mot folkligt förankrade Latinamerika-regeringar i som inte
följer Washingtons dagordning. I Haiti har det hunnit till
slutskedet, i Argentina har det just inletts och i Venezuela
befinner det sig halvvägs, skriver Latinamerika-kännaren
Eva Björklund.
»
Läs
mer
Muslimer drabbar samman
i det ockuperade Irak
I
Bagdad drabbar shiitiska och sunnitiska muslimer samman, och
i norr slåss kurder och sunnitiska araber. USAs antigerillataktik
med massiv beskjutning, avspärrning av byar och massarresteringar
spär på stridigheterna, skriver Nicholas Blanford
i Middle East Report.
»
Läs
mer
Latinamerika
Växande protester
mot påtvingad privatisering
Internationella
kreditinstitut ställer som villkor att fattiga låntagarländer
i Latinamerika privatiserar praktiskt taget all offentlig verksamhet.
Nu får vinstintressen styra allt från gruvor och
järnvägar till sjukvård och undervisning. Följden
har blivit en ännu bottenlösare fattigdom. Men nu
växer de folkliga protesterna. I mitten av februari demonstrerade
tusentals människor i Mexiko City mot privatiseringen av
eldistributionen. Dessförinnan lyckades invånarna
i Cochabamba i Bolivia stoppa utförsäljningen av det
lokala vattenbolaget.
»
Läs
mer
Vietnam
frigör sig
ur Microsofts grepp
Vietnam
vill samarbeta med andra länder i Asien för att utveckla
gratis programvaror som ett alternativ till Microsoft. Microsofts
programvaror säljs illegalt i Vietnam och kopieras friskt
vilket äventyrar landets planerade medlemskap i WTO.
»
Läs
mer
Ekvatorialguinea
Olja, förtryck och misär
Ekvatorialguinea
heter en liten före detta spansk koloni på den västafrikanska
kusten. Landet har bara en halv miljon invånare, som borde
kunna slippa leva i misär, sedan enorma oljefyndigheter
upptäckts i landets territorialvatten. Men där härskar
en grym diktator och lejonparten av oljeintäkterna hamnar
hos utländska energijättar.
»
Läs
mer
Alternativa
Nobelpriset
till Walden Bello
Aktivisten och skribenten, professor Walden Bello från
Manila i Filippinerna är en av årets mottagare av
The Right Livelihood Award, även kallat det alternativa
Nobelpriset. Han är en ledande kritiker av den rådande
modellen för ekonomiska globaliseringen.
»
Läs
mer
Walden
Bello om USA
En
uppblåst makt leder ett projekt i kris
Många tecken tyder på att makthavarna i USA gapar
över för mycket i sin strävan efter enmaktsvälde.
En
uppblåst makt kan vara utsatt trots ökad militär
styrka, skriver årets pristagare av utmärkelsen Right
Livelihood Award Walden Bello som redogör för åtta
strategiska misslyckanden för amerikansk utrikespolitik.
»
Läs
mer
Colombia
Presidentens
säkerhetschef spionerade på människorättsorganisationer
Antikidnappningspolisen
Gaula i Medellin avlyssnade 2.000 telefonlinjer som tillhörde
människorättsorganisationer och fackföreningar,
rapporterar Dick Emanuelsson från Bogotá. Colombias
allmänne åklagare Edgardo Maya Villazón beordrade
i höstas regeringen Alvaro Uribe att avskeda presidentens
personlige säkerhetschef, överste Mauricio Santoyo.
Anklagelserna lyder massiv avlyssning av telefonlinjer i Medellin
1997-2001.
»
Läs
mer
30
år efter militärkuppen i Chile
På
spaning efter en förlorad identitet
Många år har gått sedan Pinochet-regimen lämnade
ifrån sig makten, men det är fortfarande militärdiktaturens
spelregler som gäller i det chilenska samhället. För
att få till stånd en övergång till verklig
demokrati måste det chilenska folket åter ta plats
i politiken och återerövra sin nationella identitet,
skriver läkaren Carlos A. Molina Bustos, som var vice hälsovårdsminister
i Allende-regeringen.
»
Läs
artikeln
Noam
Chomsky om WTO
Rika
länder struntar
i sina egna regler
-
Ingenting illustrerar bättre hur Världsorganisationen
fungerar än USAs linje när det gäller handelshinder
och upphovsmannarätt, säger den kände språkvetaren
och samhällskritikern Noam Chomsky.
"Om
USAs linje hade varit förhärskande under de senaste
två århundradena, hade antagligen Indien och Kina
varit världens ledande industri- och handelsmakter idag,"är
hans slutsats i en intervju för den mexikanska tidningen
La Jornada, dagarna före det misslyckade WTO-mötet
i Cancún i september.
»
Läs
mer
Våldet
härskar åter
i Guatemala
Efter
många år med militärjunta och blodigt inbördeskrig
slöts år 1996 ett fredsavtal i Guatemala. Allmänna
val hölls och vägen mot demokrati låg öppen.
Men nu tar de gamla massmördarna ånyo plats på
scenen och bondeledare och människorättsaktivister
mördas.
»
Läs
artikeln
När
marknaden utplånas
av nätet
En
radikal förändring av kapitalismen är på
gång. Vi lämnar varuutbytet och marknaderna för
relationer på "nätet" (Internet) som grundar
sig på access (åtkomlighet). Kunden
betalar inte längre för överföring av ägandet
till en fysisk vara utan för den erfarenhet och kunskap
som man för tillfället får tillgång till.
För analysen svarar den amerikanske ekonomen Jeremy Rifkin.
»
Läs
artikeln
Irak
-
ett amerikanskt protektorat
Privatiseringen
av den irakiska ekonomin har redan inletts och amerikanska storbolag
som Halliburton och Bechtel tar hand om godbitarna, skriver
Fredrik Swenson.
De
amerikanska stridsvagnarnas intåg i Bagdad ändrade
i grunden de många förhandsspekulationerna om utgången
av detta före attacken mot Irak. Ja, vem kunde väl
tvivla på att världens största militärmakt
(med 45 procent av världens samlade rustningskostnader)
inte skulle krossa ett Irak, som sedan början av 1990-talet
varit utsatt för ett ekonomiskt embargo och avväpnats
av FN, och som till sitt försvar avsatte två tusendelar
av de summor Washington anslog till sitt.
»
Läs
artikeln
|