|
Uppgång
och fall 2021.06.15 Medan USA förödde människoliv och rikedomar i ökensanden genom det förödande kriget mot Irak satsade Kina på att göra sitt land till världens verkstad. Billiga varor tillverkade av lågavlönad arbetskraft översvämmade USA medan fabriker fick slå igen. President Obamas tro att det mäktiga USA kunde förmå Kina att dansa efter dess pipa visade sig felaktig. Även Trumps handelskrig misslyckades, USA behövde kinesiska varor för att hålla i gång industrin. Biden omhuldar även han föregångarnas imperialistiska illusioner. Ingen av dem greppar de geopolitiska realiteterna, skriver historikern Alfred W. Mccoy som drar slutsatsen att USA:s imperium är på nedgång. Genom att kontrollera Eurasien via militärbaser skulle USA ringa in kommunismen; 500 baser byggdes på 50-talet, CIA utkämpade sina hemliga krig längs gränserna, USA:s ”heta” krig utkämpades även där: Korea, Laos, Kambodja, Vietnam… När Sovjetunionen imploderade 1990 stod USA på höjden av sin makt med bl a 700 militärbaser, mer än tusen ballistiska missiler, nästan 600 krigsskepp varav 15 med kärnvapen, sammanlänkade via avancerade satellitsystem. Även det s k globala kriget mot terrorn som utkämpades efter 2001 fördes också utmed Eurasiens gränser. Detta hopplösa krig har dock visat att den amerikanska strategin för kontroll misslyckas. Kinas placering på denna väldiga landmassa är ett faktum som är svårt att komma runt liksom dess strategi med summor motsvarande tio Marshallplaner för att länka samman Eurasien med infrastruktur, investeringar, handelsöverenskommelser, avtal med utländska hamnar. Kina håller på att ta kontroll. Men klimatkrisen på planeten Jorden kommer att sänka även det växande Kinas ambitioner, om inte internationella överenskommelser ändrar kursen i vår farliga nya värld. Nya
kalla kriget 2021.06.15 Varför får vi veta så mycket om förföljelserna uigurerna utsätts för, men så lite om det indiska förtrycket av kashmirska muslimer? Journalisten Patrick Cockburn konstaterar i Counterpunch att allt sedan frågan om mänskliga rättigheter kom i blickpunkten under efterkrigstidens kalla krig har rapporteringen om dessa stått i propagandans tjänst. Övergrepp från motståndarsidan påtalas, egna övergrepp eller bundsförvanters tonas ned. Först när medierna i huvudfåran accepterar den journalistiska grund som inte lånar sig åt ensidig nedsvärtning, och en upplyst allmänhet tvingar regeringar att erkänna också eget eller bundsförvanters brott mot de mänskliga rättigheterna kan vi räkna med en sann bild av förtrycket i världen. Ecuador 2021.06.07 Presidentvalet i Ecuador den 11 april vanns med knapp marginal av högerkandidaten Guillermo Lasso, ägare till landets näst största bank. Motkandidaten Andrés Arauz, en ung nationalekonom som varit minister i den progressive Rafael Correas regering, hade vunnit den första valomgången med 32 procent och ledde i opinionsundersökningarna inför den andra, skriver Roger Harris från solidaritetsorganisationen Task Force on the Americas i nättidningen Counterpunch. Men valmyndigheten hade förbjudit användning av partinamnet Medborgarrevolutionen, och partiet hade tvingats bilda en ny koalition kallad UNES (Unión por la Esperanza, Hoppets union). Rafael Correas namn och röst fick inte förekomma i valkampanjen, och en Trump-artad smutskastningskampanj mot Arauz drogs igång. Under valkampanjens gång bidrog USA med propaganda på USAID:s och andra hemsidor till att ena högerkrafterna bakom Lasso. Afghanistan
2021.05.30 I svenska medier har vi fått veta att nu är kriget över i Afghanistan. När president Biden säger, i ett uttalande den 14 april 2021: ”It´s time for American troops to come home.” Då ifrågasätts inte sanningshalten i hans ord. Läget är dock så här: Den 11 september 2021 – 20 år efter att USA invaderade Afghanistan – ska USA ha hemförlovat 2 500 soldater från landet. Men New York Times har noterat att USA har 3 500 soldater i Afghanistan. Dessutom har USA 16 000 personer på kontrakt, troligen främst sysselsatta med militär service. De ska inte tas hem och inte heller de återstående 1 000 soldaterna. Kvar blir också flygbombningarna, drönarattackerna och specialstyrkornas raider på landsbygden. Även försvarsdepartementet Pentagon lägger ut dimridåer, skriver Noam Chomsky, professor och aktivist, och Vijay Prashad, historiker och gästforskare vid Renmin University of China, i nättidningen Counterpunch. De berättar att ISIS har skickat sina krigare från Syrien till norra Afghanistan. En uppgift som de har fått från Vladimir Norov, Uzbekistans förre utrikesminister, när han talade vid ett webbinarium ordnat av Islamabad Policy Research Institute. Även länderna i Centralasien och Kina är oroliga för dessa extrema krigare. USA:s administration oroar sig för att Ryssland och Kina ska öka sitt inflytande över Afghanistan. För att undvika denna utveckling ”tycks USA nu vara villigt att tillåta talibanerna återta makten med två undantag: för det första, att USAs närvaro fortsätter, och för det andra, att USA:s främsta rivaler – nämligen Kina och Ryssland – inte får något inflytande i Kabul”, skriver Chomsky och Prashad År 2011, när Hillary Clinton var utrikesminister, föreslog hon i Chennai, Indien, att en ny sidenväg skulle förbinda Centralasien genom Afghanistan via hamnarna i Indien. Syftet var att skära av Ryssland från Centralasien och förhindra Kinas järnvägsbygge, vilket nu har nått ända fram till Turkiet. ”Dessa geopolitiska överväganden förmörkar varje omtanke om det afghanska folket”, avslutar författarna. Palestina/Israel 2021.05.28 Upptrappningen av våldet i Palestina/Israel har medfört en intensiv mediebevakning. Bland de mer se-, hör- och läsvärda är Democracy Now som redogör för såväl läget på marken som USAs roll i konflikten. Intervjuer av Amy Goodman och Juan González med palestinska läkare tydliggör hur bombningarna slår inte bara akut utan också långsiktigt mot Gazas befolkning och infrastruktur då sjukhus raseras och medicinsk personal dödas. WHO uppger att 18 sjukhus och kliniker har skadats av Israels bomber, bland dem Gazas enda laboratorium för covid. Läs mer Dödstalen i Gaza är ungefär tjugo gånger högre än i Israel, trots Israels försäkranden om hur de undviker civila offer och hur sofistikerade Israels vapen är jämfört med de som de militära motståndarna i Gaza förfogar över, som ”urskillningslöst” riktas mot Israel. Önskar Israels ledning alltså att motståndarna hade lika sofistikerade vapen som Israels militärmakt? Men den viktigaste frågan tycks såväl Israels ledning som svenska politiker och journalister ha glömt – frågan om vem som har rätt att försvara sig – och hur. Under beklagandet av att Israels bombning av det tätbefolkade Gaza orsakat civila offer upprepar de som ett mantra sitt stöd till ”Israels rätt att försvara sig”. Vad internationell rätt säger om regler mellan ockupationsmakt och ockuperade tycks ha fallit i total glömska hos såväl ministrar som ledande medier. Palestinagrupperna har dock publicerat en klargörande text: Läs mer Hur västmakterna styr den palestinska ledningen Den palestinska myndigheten, PA, har varit nästintill osynlig i nyhetsrapporteringen. Först när utländska sändebud anländer, framför allt USAs, nämns de. Dana el Kurd visar hur de som driver motståndet inte är vare sig PA – oftast liktydigt med Fatah –eller Hamas utan aktivister som tröttnat på den pågående etniska rensningen av det som de mest optimistiska trodde skulle bli en palestinsk stat. Palestinier drivs ut och israeliska judar flyttar in. Allt i strid med internationella konventioner för ockuperade områden. Det palestinska valet 2006 var ett välskött val som fick goda betyg av internationella valövervakare, men palestinierna röstade ”fel”. Mycket i protest mot Fatahs brister och korruption satsade många på Hamas. Varefter västmakterna hjälper PA att behålla makten, styr med rådgivare och dollar och därmed gör dem till ockupationsmaktens underhuggare. Västbanken blev en schweizerost och Gaza ett utomhusfängelse. Varefter hoppet står till de krafter som den 18 maj inledde en generalstrejk över hela det historiska Palestina. Läs mer Mellanöstern 2021.05.18 Israel är det land som USA sedan andra världskriget har gett störst utrikesbistånd. Det är framför allt militärt stöd. Israel har bland annat köpt 50 av USA:s mest avancerade bombplan, F-35 Joint Strike Fighter, för pengarna. Som upplägget är utformat får de amerikanska skattebetalarna betala notan. USA:s kongress beslöt i mars 2020 att sälja åtta KC-46A Boeing ”Pegasus”-plan till Israel. Ett tankflygplan av senaste modell som kan tanka andra stridsflyg i luften. Det kan samtidigt ta ombord passagerare och utrustning. Avsikten är att KC-46A ska tanka F-35-bombplanen. Israel har dessutom utvecklat kärnvapen utan protester från USAs regeringar, som låtsas som att de inte existerar. För 2021 begärde Trump-administrationen 3.3 miljarder dollar i stöd till Israel och 500 miljoner dollar i stöd till landets missilförsvar. Kongressen antog detta. Israel och USA har gemensamt utvecklat tre robotmissilsystem; Iron Dome, David´s Sling, Arrow II och III, varav Arrow III når högre höjder, har större räckvidd och kan nå så långt som till Iran. (U.S. Foreign Aid to Israel, Congressional Research Service, 2020-11-16) När Israel lurade världspressen att de skulle gå in med marktrupper i Gaza, passade flygvapnet på att fälla 450 ton bomber mot det tunnelsystem som har byggts upp under Gaza för transport av människor och varor. Enligt rapporten från USA:s kongress inledde Israel och USA 2016 ett samarbete för att kartlägga tunnlarna. Med ekonomiskt stöd från USA har de utvecklat ett högteknologiskt system för att upptäcka ljud och vibrationer under marken. Nu tog Israel och USA tillfället i akt att skjuta systemet i sank. Israel har en rad andra vapen, bland annat ett dussintal typer av flygbomber. Flertalet är tillverkade i USA. En del är precisionsguidade. Något vi har sett under Israels krig mot Gaza 2021 då utvalda byggnader smulats sönder, varav 24 skolor. (Se: List of munitions used by the Israeli Air Force) USA drog 2020 tillbaka ett bidrag till Palestina på över 300 miljoner dollar. Biden-administrationen har i år utlovat stöd till palestinierna på 130 miljoner dollar. Av dessa ska 10 miljoner dollar gå till att föra samman olika grupperingar ”vars konflikter kan bero på skillnader som etnicitet, religion, status, klass eller politisk anknytning”. (Matthew Lee, AP 2021-05-14) För USA har Israel varit en pålitlig allierad i Mellanöstern när det gäller USA:s ambitioner att kontrollera oljetillgångarna i området. Med Israels hjälp har USA också kunnat prova ut sina senaste vapensystem. För Israel har USA varit en trogen vapenleverantör. USA har också stött landet, oavsett om det har följt internationella lagar när det gäller att fördriva ursprungsbefolkningen, annektera palestiniers jord och bostäder och utsätta Gazaremsan för ekonomisk blockad. Palestinierna kämpar mot en militär och ekonomisk övermakt, men vägrar att lämna och ge upp sina rättigheter till sitt land. Palestina 2021.05.18 Noam Chomsky beskriver i en intervju med Truthout den politiska bakgrunden till USA:s (skattebetalares) bidrag till Israels militära styrka. (Se artikeln ovan.) För att förstå den nuvarande upptrappningen måste man studera USA:s stöd till Israels politik för att utöka sitt territorium, säger Noam Chomsky. Israel valde 1967 utökat territorium framför säkerhet och diplomati, ett val baserat på en förväntan på såväl materiellt som diplomatiskt stöd från USA. Ett stöd som de också fick. USA:s stöd till Israel ökade markant efter kriget 1967 då Israels seger visade att Israel tillsammans med Saudiarabien och Iran (då under shahens styre) kunde utgöra en säker bas för USAs inflytande i Mellanöstern. Med Abrahamavtalet utökade Trump denna politik och Biden har hittills tagit över dessa program. Att USA:s vapenexport till Israel strider mot lag i USA både för att Israels väpnade styrkor vid upprepade tillfällen varit inblandade i brott mot mänskliga rättigheter och för att Israel har kärnvapen, har hittills inte påverkat exporten. Problemet med Israels kärnvapen har USA hanterat genom att inte låtsas om att de finns. Chicagoskolan
i Sverige 2021.05.15 Vad hände med förhoppningarna? Göran Fredriksson Humlesjö och Anders Gullberg beskriver hur en ekonomisk elit och dess förespråkare sedan 60-talet sökt dupera sin samtid och lyckats skapa om världen. De gör här sitt bidrag till antologin Politik och marknad: kritiska studier av kapitalismens utveckling (Dialogos Förlag 2020) tillgängligt för Kommentars läsare. Kapitlet ”De rikas kontrarevolution - Nyliberalismens kamp mot frihet, rättvisa och demokrati” rör sig mellan de spirande förhoppningarna om en rättvisare värld på 60-talet till dagens - vid den tidpunkten otänkbara - förmögenhetskoncentration, med utflykter till universitet och tankesmedjor runtom i västvärlden, med Timbro som svensk vasall. Ukraina 2021.05.04 Med president Joe Biden i Vita huset fortsätter USA inringningen av Ryssland med hjälp av militäralliansen Nato. Den 2 april 2021 förklarade Biden USA:s ”orubbliga stöd till Ukrainas suveränitet och territoriella integritet gentemot Rysslands aggression mot Donbas och Krim”. Redan 2008 aviserade Nato att Ukraina skulle inlemmas i alliansen. Landet utgör en betydande del av gränsen mot Ryssland. 2014 investerade USA fem miljarder US-dollar i projektet att byta ut regeringen i Kiev. Den sittande regeringen var nämligen emot att ansluta sig till Nato. En kupp samma år ledde fram till att Nato-vänliga krafter i Ukraina tog makten. Rysslands motdrag blev att ta över Krimhalvön som tillhört Ryssland 1774–1954 och som Ryssland fortsatte att administrera militärt enligt avtal med Ukraina. Det skriver Gary Leupp, fil dr i historia vid Tuffs University i Medford, Oregon, i nättidningen CounterPunch. Han hävdar att ”USA:s mål har varit att förvandla Svarta havet till en Nato-sjö och att använda Krim som en Nato-bas”. Gary Leupp skriver vidare att Natos inringning av Ryssland är den enda verkligt betydelsefulla frågan mellan de båda länderna. Men medierna i USA ignorerar den fullständigt. De förmedlar i stället USA-regeringens desinformationskampanjer mot Ryssland vars syfte är att förbereda den allmänna opinionen inför ett kommande krig. Ukrainas president Volodymyr Zelensky antog 2 februari en plan för att tillåta utländska trupper och internationella militära övningar i landet. Planen handlar om att med Natos hjälp inta Donetsk och Lugansk samt Krim. Ukraina säger sig inte väja för att bli skådeplats för en stormaktskonflikt mellan två kärnvapenmakter. Saudiarabien
och Jemen 2021.05.02 Det finns många faktorer bakom det krig som plågat Jemen under mer än sex år. En saudisk kronprins och hans behov av att snabbt etablera sig vid makten är en. Under Jemens ”arabiska vår” 2011 hoppades många på en ny demokratisk tid. Men det var också många som ville säkra ett fortsatt auktoritärt styre. Den saudiske kronprinsen, Mohammed Bin Salman, MBS, gav sig in i ett krig som skulle säkra makten för hans jemenitiske marionett, den avsatte Ali Abdullah Salehs vice president Abdrabbuh Mansur Hadi. Det skulle fixas på några veckor. Sex år av förödande krig senare står MBS inte närmare den typ av fred han ville se. Houthirörelsen hotar att inta det enda område som ”den internationellt erkända regeringen” kontrollerar i landets norra tätbefolkade del och har riktat flera attacker in på saudiskt territorium. MBS själv har dessutom blivit känd för att ha beordrat styckmord på en journalist. Saudiarabien visar nu alla tecken på att vilja ta sig ur kriget, särskilt som USAs nye president vill minska sin roll i detta krig som varken var snabbt avklarat eller ger ära. Dock vill varken MBS eller Biden ses som förlorare och ingen av dem vill se Iran som en indirekt vinnare. Såväl USA som Storbritannien fortsätter sin vapenexport till de krigförande. Liksom Sverige där Förenade Arabemiraten, UAE, toppade vapenexportlistan 2020. Under rubriken Killer Prince ger Tariq Ali, historiker, författare och filmare, såväl bakgrund som analys i New Left Reviews blog Sidecar. Frankrike 2021.04.26 Gång på gång har Frankrike gett sig in i krig eller krigsliknande operationer i det som en gång var dess kolonier: Mali, Mauritania, Burkina Faso, Niger, Chad. Varje gång är de tidigare militära insatsernas förlopp glömda, enligt Régis Debray, som i artikeln Macron's wars i New Left Review påvisar det gemensamma, genanta mönstret i interventionerna. I första fasen visar sig en nationell eufori. Man går heroiskt ut för att bekämpa en ”ism” och då har det ingen betydelse att olika versioner av ismen ifråga också bekämpar varandra. Sådant ser den nationella retoriken, okunnig om lokala förhållanden, bort från. Inledande framgångar blåser upp entusiasmen. De som kan något om de platser där de militära insatserna görs ges inte stort utrymme. Fas två kännetecknas av misströstan. Den inledande militära överlägsenheten visar sig inte hålla för ett utmattningskrig, landet söker stöd, men Frankrike är inte tillräckligt mäktigt för att skapa en ”internationell koalition”. Nu försöker man utbilda soldater inom den gren av nationen man kommit för att skydda. I tredje fasen görs hemliga förberedelser för att dra tillbaka styrkorna. Man lämnar åt de utbildade styrkorna att hantera ett än större kaos och vänder stumt blad utan att ställa frågan ”[Hur] kan ett 100-till-ett-förhållande i fråga om konventionella styrkor misslyckas varje gång?” Haiti 2021.04.23 Det fattiga Haiti har upplevt politiska kriser sedan självständigheten år 1804, som USA inte erkände förrän 60 år senare, skriver den pensionerade barnläkaren och journalisten W.T. Whitney Jr. i nättidningen Counterpunch. Sedan tre år tillbaka demonstrerar miljontals haitier i protest mot höjda oljepriser, mot att jordbruket utarmats sedan landet tvingats öppna sina marknader och USA öst in subventionerat ris och socker, och mot regeringsmedlemmar som förskingrat miljardbelopp. President Jovenel Moïse, en bananmagnat som sitter på posten sedan början av 2017 efter ett val där bara 18 procent av väljarkåren röstade, stängde parlamentet i januari 2020 och regerar genom dekret. Haiti plågas också av ständiga mord och massakrer som begås av en mängd kriminella ligor, de flesta enligt uppgift organiserade och finansierade av makthavare eller direkt stödda av imperialistmakterna, skriver Whitney. USA har i olika omgångar ockuperat landet militärt, stött diktatorer och statskupper. I bakgrunden ser författaren rasistiska drivkrafter. USA 2021.04.05 Att hundratusentals migranter flockas vid USAs södra gräns beror på hur de har det i sina hemländer. Och hur de har det där har ett samband med USAs politik. Eve Ottenberg visar i CounterPunch hur USAs politik har gjort länder som Honduras, Guatemala och El Salvador omöjliga att leva i. Befolkningen flyr för sina liv och samlas vid USAs gräns. Dessa centralamerikanska länder har alla varit testområden för USAs stöd till antikommunistiska uppror och ekonomiska nyliberalism. USA har, inte bara under Trump utan även tidigare, aktivt bidragit till att störta regeringar som försökt genomföra någon sorts välfärdsreformer. När nu konsekvensen av denna politik – stora skaror på flykt från förödelse, mord och dödspatruller i Centralamerika – syns vid det egna landets gräns, förfasar sig USAs höger. Frågan är hur USAs nya regering, Bidens, kommer att hantera det problem USAs politik skapat. Kuba 2021.03.22 Kuba har framställt två vacciner mot covid-19, det ena, Sovereign I, avsett att höja antikroppsnivån hos tidigare smittade människor, och det andra, Sovereign II, håller på att färdigtestas på ett omfattande befolkningsunderlag på Kuba och i Iran. Planerade 100 miljoner doser Sovereign II kommer att räcka för Kubas hela befolkning, och resterande 70 miljoner doser ska skickas till länder som Vietnam, Iran, Pakistan, Bolivia och Nicaragua, skriver journalisten och pensionerade barnläkaren W.T. Whitney Jr. i nättidningen Counterpunch. En del av alla råvaror som krävs för denna enorma satsning måste upphandlas utomlands, vilket försvåras och fördyras av blockaden. Ytterligare två vacciner mot covid-19 är under utveckling och inledande testning, det enda i form av näsdroppar och det andra injektion. W.T. Whitney Jr. nämner också att Kuba dagligen publicerar utförlig statistik, med antal nya konstaterade fall, hemort, ålder och smittkälla fall för fall, intensivvårdsfall med aktuell status för vart och ett, samt avlidna. Den 19 mars registrerades enligt internationell statistik 66 758 sjukdomsfall och 394 avlidna i Kuba, i Sverige samma datum 744 272 resp. 13 262. Mellanöstern 2021.03.13 Nättidskriften MERIP, Middle East Research and Information Project, har öppnat sina texter för alla intresserade. I det senaste numret konstateras först att närvaron av läkare där de bäst behövs – där krig och konflikt pågår – är liten. Många har gått i exil. I en presentation av numret och i sju djupgående artiklar beskrivs hur sjukvård ändå bedrivs. De spänner över Egypten, via Gaza, Libanon och Syrien, till Irak. Till en klinik i Libanon kommer skadade människor från flera av dessa länder. Kliniken vid American University of Beirut (AUB) har under ledning av plastikkirurgen Ghassan Abu Sittah gått från kosmetisk kirurgi till att operera krigsskador och att rekonstruera fysiska missbildningar hos barn. - Patienter kom till Beirut inte bara med skador och mikrober som infekterade deras sår, utan också med sina berättelser om vad som hände annorstädes – i Basra, Kurdistan, Syrien, Deir Ezzor, Homs, Jemen, berättar han. Skillnaden mellan läkararbetet på kliniker i väst, där Ghassan Abu Sittah är utbildad, och vid AUB är djup. Specialiseringen i USA och Europa – i knäkirurgi, ryggkirurgi, höftkirurgi och så vidare – medför inte den kompetens som fordras för en så bred verksamhet som på AUB: ”att öppna en mage eller ett kranium, företa ett kejsarsnitt … [vid benbrott] applicera en yttre fixtur”. Kliniken tvingas rekrytera äldre läkare med mera generella kirurgikunskaper från till exempel Indien, Egypten och Jugoslavien. Läs mer: The Evolution of Conflict Medicine in the Middle East – An Interview with Ghassan Abu Sittah. Numrets övriga titlar framgår här. Nyliberalism 2021.03.08 Minns ni skandalbygget Nya Karolinska i Stockholm som blev alldeles för dyrt, försenat och försett med allahanda fel, som IT-fiaskon? Det är det mest ökända exemplet i Sverige på sk Offentlig-Privat Samverkan, också kallat OPS. Sjukhuset har utsetts till den 14:e dyraste byggnaden i världen. Den avsatte sjukhusdirektören uppges ha tjänat 237 000 kronor i månaden, enligt Vårdfacket. Närmare en miljard spenderades på managementkonsulter, osv. Men Nya Karolinska är bara ett exempel på en rad för skattebetalarna katastrofala affärer och OPS en favoritmetod för att överföra skattepengar till kapitalintressen. Det skriver den amerikanske aktivisten och författaren Pete Dolack i en aktuell genomgång ”Privata sektorn är bara effektiv på att sko sig på offentliga medel.” Bygget av vattenledningar, avloppssystem, elanläggningar, motorvägar, sjukhus och annan infrastruktur har blivit föremål för avtal där skattebetalarna förlorat och företag tjänat storkovan. Rapporten som artikeln baseras på har sammanställts av European Federation of Public Service Unions (EPSU), en sammanslutning av åtta miljoner offentliganställda från 250 fackföreningar runt om i Europa, och från Eurodad, ett nätverk för 49 ideella organisationer. Rapporten ger en förödande bild av OPS: ”Den uppges tillhandhålla resurser, effektivitet och nytänkande. Men verkligheten är en annan.” Åtta skäl emot räknas upp: 1. OPS kommer inte med nya pengar, utan dolda skulder. 2. Lånekostnaderna blir större än när regeringar lånar. 3. Myndigheterna står för risken när något går snett. 4. Pengarna utnyttjas inte bättre. 5. Jakten på effektivitet kan leda till slarv. 6. OPS garanterar inte att tiden hålls eller att budgeten följs. 7. Avtalen är ogenomskinliga och kan medföra korruption. 8. OPS påverkar offentliga prioriteringar och kan leda till nedskärningar på andra håll. Uppfinningsrikedomen känner inga gränser. Det finns även företag som vill privatisera vädret. Staten
och kapitalet 2021.03.06 Brittiske författaren och journalisten Jonathan Cook gör en provokativ formulering om statens roll i artikeln The Planet Cannot Heal Until We Rip the Mask Off the West’s War Machine: ”staten är inte till för att representera väljare eller upprätthålla demokratiska rättigheter och värden; den är ett redskap för att möjliggöra och legitimera ansamling av förmögenhet och makt i allt färre händer”. Vi har, i olika välfärdsländer, lyckats göra staten mindre ensidigt inställd på att gynna kapitalet, en utveckling som dock inte kan tas för given. Artikeln handlar därmed framför allt om USA och Storbritannien. Men den innehåller också en mer generell kritik av staters tendens att blunda för, eller förneka kapitalismens destruktivitet. Det är samma skadegörelse som privatägda ”mainstream media” tagit till uppgift att antingen inte redovisa, eller ge felaktiga förklaringar till, enligt författaren. En drivande kraft i senkapitalismen är vapenindustrin, som behöver konfliktzoner eller krig för sin tillväxt. Här gör Jonathan Cook en utvidgning av begreppet ”externalitet” - inte bara kostnader, för förstörelse och skador, utan också lidande och död i spåren av allt större profiter läggs på och uthärdas av andra. Han illustrerar hur brittiska staten, samtidigt som Storbritanniens sociala program försummas, medverkar till att gynna inhemsk vapenindustri, med antalet brittiska militärbaser runtom i världen: 145. USA 2021.02.27 En kort analys av hur stor andel av BNP som USA:s löntagare får ut visar att den minskar. Kurvan är visserligen ojämn, men trenden är klar: andelen låg kring 66 procent 1980-90, nu är den kring 62 procent. Men det är värre än så, skriver forskarna i politisk ekonomi, Jonathan Nitzan och Shimshon Bichler, eftersom andelen löntagare av den vuxna befolkningen är större än tidigare; det är alltså fler som delar på de 62 procenten. I genomsnitt får varje löntagare idag ut omkring 10 procent mindre i andel av BNP än under perioden 1980-90. Artikelns frågande titel ”Can Capitalists Continue to Squeeze the Income Share of Employees?” besvaras inte, men författarna konstaterar att ska kapitalisterna lyckas fordras ”allt större doser våld och framkallande av mer och mer rädsla”. De tillägger: ”eftersom större maktutövning bjuder större motstånd står också ett kraftigt bakslag i utsikt”. Och om maktfördelningen mellan kapitalister och löntagare närmar sig vad ett samhälle kan tåla ”[är] Trump bara en början”. Djurfabriker 2021.02.23 Storindustrin tar över grisproduktionen. I Kina och USA når den oanade höjder. Världsledande grisproducent är Kinas WH Group. USA:s stora grisuppfödare Smithfield Foods har köpts upp och ingår numera som dotterbolag i WH Group. Nästan en tredjedel av USA:s grisproduktion exporteras till Kina. USA behövde 2020 pengarna och Kina fläsket. Trots hög smittspridning av covid-19 bland arbetare i grisindustrin i USA fick president Trump igenom en order att grisfabrikerna skulle vara fortsatt öppna. Grisen har blivit en vara vilken som helst och föds upp högindustriellt. Djuret har förlorat sitt värde som levande social varelse. I Sverige sker grisaveln i mindre skala. Men på slakterierna praktiseras fortfarande den smärtsamma bedövningsmetoden ”koldioxid”, trots kritiska forskningsrapporter från Lantbruksuniversitetet till Jordbruksverket som är tillståndsmyndighet. Det skriver Eva Brita Järnefors i dagensarena.se. Läs mer: Dagensarena.se När grisen föstes in i storindustrin Jemen 2021.02.11 FN och dess olika organ har under flera år påpekat att Jemen är världens största humanitära katastrof och att landet står på randen till hungersnöd, men underligt nog är det få som säger att Jemen faktiskt redan är drabbat av hungersnöd. FN har ännu inte deklarerat att hungersnöd råder i Jemen enligt the Integrated Food Security Phase Classification (IPC), den skala för matbrist, hunger, som används av FN. Det kan bero på att en sådan deklaration skulle vara politiskt känslig då bland andra USA och Saudiarabien, som båda är viktiga bidragsgivare till FN, medverkat till att hungern skapats. Kamel Jendoubi, ordföranden i FNs expertgrupp för Jemen, rapporterade i december till säkerhetsrådet att svälten är avsiktlig: ”Civila i Jemen svälter inte, de svälts av konfliktens parter.” Båda sidor i konflikten medverkar till hungern, men Saudikoalitionen bär den största skulden med sina flygattacker och blockader. Del i skulden har också alla stater, Sverige är en av dem, som år ut och år in talar om Jemens lidande, men inte låter denna insikt påverka vare sig handel, särskilt då vapenhandel, eller diplomatiska kontakter. Det var Obamaregeringen som drog in USA i kriget i Jemen, med drönarkrig mot ”terrorismen” och stöd till Saudikoalitionen som ett sätt att slå mot Iran. Detta var ett av mycket få inslag i Obamas politik som Trump gillade och arbetade vidare på. Frågan är hur Bidens regering ska ta sig ur kriget och om de vill det, även om de tillfälligt hävt Trumps terrorstämpel av Houthirörelsen och sagt att de ska se över vapenexporten. Charles Pierson, Counterpunch, ser en politisk avsikt bakom den jemenitiska svält som nu förvärras. Läs mer: A Yemeni Famine Made in Washington and Riyadh Läs mer:America Is Complicit in Yemen Atrocities. Biden Says That Ends Now. Västsahara 2021.02.10 I december 2020 meddelade Donald Trump att han erkänner Marockos anspråk på överhöghet över Västsahara, detta i utbyte mot att Marocko normaliserar sina förbindelser med Israel. Därigenom trotsade han bland annat FN:s och Haag-domstolens erkännande av Västsahara som ”icke självstyrande territorium”, det vill säga koloni. Det skriver socialantropologen Alice Wilson i nättidningen Democracy in Africa. I december var läget redan ytterst spänt. Marockansk militär hade i november skjutit mot protesterande västsaharier vid en gränsövergång till Mauretanien, och det 30-åriga eldupphöret mellan Marocko och Västsahara bröts. Trumps erkännande äventyrar utsikterna till en fredlig lösning. Frågan är hur Joe Biden kommer att ställa sig till Västsaharas rätt till självbestämmande. Marocko invaderade och ockuperade delar av Västsahara 1976, efter det att Spanien dragit sig tillbaka från sin gamla koloni. Sedan dess har tusentals västsaharier levt under förtryck eller tvingats i landsflykt. FN erkänner befrielserörelsen Polisario som det västsahariska folkets rättmätiga representant. Enligt ett avtal som FN förhandlade fram mellan Polisario och Marocko skulle en folkomröstning om Västsaharas status ha hållits år 1992, men den har ännu inte ägt rum. 2012 beslöt Sveriges riksdag erkänna Västsahara som stat, men beslutet verkställdes inte av den dåvarande alliansregeringen. I januari 2016 meddelade s-mp-regeringen att Sverige inte skulle erkänna Västsahara. I ett debattinlägg i GP i slutet av förra året fördömer två representanter för mp Trumps ”krokben för fredsprocessen” och skriver: ”Miljöpartiet vill också att Sverige erkänner Västsahara som stat […] och ett svenskt erkännande skulle sända en viktig och tydlig signal till omvärlden”. Israel 2021.02.07 Att få igenom stöd till fattiga familjer i USA har tagit månader av debatt i kongressen. Årets dollarmiljarder till Israel krävde däremot knappt någon debatt, vare sig om mängden dollar eller eventuella motkrav om att respektera mänskliga rättigheter. I fråga om stöd till Israel är det ingen större skillnad på republikaner och demokrater, även om Trumpregeringen varit mer högljudd. När Bernie Sanders som en av få försökte kräva respekt för mänskliga rättigheter som förutsättning för biståndet blev svaret från Biden att ”idén att jag skulle dra tillbaka militärt stöd (...) från Israel är bisarr”. Israel är sedan andra världskriget den stat som tagit emot mest stöd från USA. Under Obamaregeringen slöts ett tioårigt avtal om militärt stöd mellan USA och Israel som höjde beloppen jämfört med avtalet före. Avtalet ger Israel 38 miljarder dollar i militärt stöd för budgetåren 2019-2028 från USA. Utöver de miljarder som genom åren gått till Israels militär förs varje år stora summor över som skattebefriade gåvor till olagliga bosättare. För palestinier råder inte samma generositet från USA. Sedan snart två år har USA stoppat allt stöd till såväl UNRWA (UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees) som den palestinska myndigheten på Västbanken. Ramzy Baroud, The Palestine Chronicle, avslutar sin artikel med att den som tror att USA kan spela en konstruktiv roll för att skapa en rättvis fred i Palestina inte bara visar en oförsvarlig naivitet utan också avsiktlig okunnighet. Recension
av Piketty och Bengtsson: 2021.02.05 Den franske nationalekonomen Thomas Pikettys nya bok Kapitalet och ideologin recenseras av Kenneth Hermele, även han nationalekonom och med ett förflutet i tidskriften Kommentars redaktion. Boken är en genomgång av kapitalismens historia – från slavsamhällen till en fritt flytande kapitalism. Tonvikten ligger, enligt Hermele, på faran av att den nationalistiska högern stärks på grund av den ”ojämlikhetsordning” som Piketty hävdar råder i stora delar av världen. Sverige spelar en speciell roll för Piketty, både som förebild och avskräckande exempel, skriver Hermele. I den delen av verket lutar sig Piketty mot ekonomhistorikern Erik Bengtsson. I boken Världens jämlikaste samhälle? gör han upp med myten att den svenska modellen bygger på det gamla, jämlika bondesamhället. Fram till 1920-talet är Sverige både ojämlikt och odemokratiskt. En tiondel av befolkningen tjänade vid 1900-talet cirka 50 procent av den samlade inkomsten. Vad Piketty gillar är att folkrörelser och politik under 1900-talet förvandlar Sverige till jämlikhetens hemort. Han följer sedan utvecklingen i Sverige med Bengtssons hjälp, och ser landet åter förvandlas till ojämlikhetens hemort. Tonvikten i Pikettys analys finns i ideologin. Bengtsson lyfter också fram en ”politisk-ekonomisk elit” som på 1980-talet valde en annan väg för Sverige. För att göra slut på ojämlikheten i Europa, anser Piketty, att skatteuttaget måste höjas och kapitalets rörlighet regleras. Men, skriver Hermele, det är ”oklart varifrån den politiska kraften ska komma”. Alliansfrihet? 2021.02.01 ”Det svenska folkets ovilja att ansluta landet till Nato har regeringen löst genom att i stället ingå ett direkt försvarssamarbete med USA”, skriver Eva Brita Järnefors i dagensarena.se. Med denna militära avsiktsförklaring från 2016 genomförde Sverige och USA i höstas i svenska skärgården deras största och längsta militära övning. Syftet var att träna för ”gemensamma snabba operationer”. USA:s huvudfiender i dag är Kina och Ryssland, enligt Pentagon. I övningen i Östersjön ingick därför enheter ur USA:s tre försvarsgrenar: armén, flyget och flottan samt specialförband. Sverige deltog med liknande styrkor. Det var en gemensam övning inför ”en kris i det baltiska havsområdet”. Vid finalen 13 november eskorterade svenska Jas-39 Gripen-plan en krigsarmada av stridsflyg från USA genom svenskt luftrum till Estland. Särskilt uppskattat var att de flög över Gotland – ”ett osänkbart hangarfartyg för flyg” – som David Perkins, fyrstjärnig general från USA, kallat ön. USA och Nato genomför årliga stora militära övningar i Östersjön. Under de två senaste åren har USA dessutom sänt ut B52-plan på kärnvapenrundor där de simulerar anfall mot ryska och kinesiska militära installationer, enligt Mikael T Klare, professor emeritus i freds- och säkerhetsfrågor i USA. Läs mer: När USA intog svenska skärgården, dagensarena.se Bolivia 2020.12.16 Valet i Bolivia i oktober, 11 månader efter högerkuppen mot president Evo Morales, slutade i seger för hans parti MAS (Movimiento al Socialismo) och presidentkandidaten Luis Arce, som fick hela 55 procent av rösterna. Partiet tycks också ha vunnit majoritet i kongressen, vilket borgar för manöverutrymme, skriver Nicole Fabricant, universitetslärare i antropologi, i NACLA. Hon tillskriver segern Bolivias historiskt starka sociala rörelser. Dock väntar stora utmaningar. Under Evo Morales tid hade man tack vare stora ekonomiska framsteg lyckats mer än halvera den extrema fattigdomen från 38,28 procent av befolkningen år 2006 till 15,2 procent år 2017. Efter statskuppen har det statliga stödet till bostäder och mat avskaffats och ekonomin öppnats för transnationella bolag. Budgetunderskott och arbetslöshet har vuxit. Arce, som var finansminister under Evo Morales, beräknar att högerregeringens nyliberala politik fick ekonomin att gå tillbaka med 5,6 procent mellan november 2019 och mars 2020, alltså innan pandemin slog till. Arce planerar nu att utvidga biodieselproduktionen och industrialisera de stora litiumreserverna, vilket skulle gynna Bolivias arbetande folk, men kan leda till allvarliga miljöproblem. Peru 2020.12.10 I början av november lyckades en grupp korruptionsmisstänkta kongressledamöter avsätta den sittande peruanske presidenten Martín Vizcarra. Det ledde till omfattande protester, där två studenter dödades och hundratals skadades i våldsamma polisinsatser. En interimspresident vid namn Manuel Merino tillsattes snabbt, men demonstranterna tvingade honom att avgå redan påföljande dag. Kongressen ersatte honom till slut med industriingenjören Francisco Sagasti, som kommer att inneha posten fram till de allmänna valen i april 2021. Bakom demonstrationerna, de mest omfattande någonsin i Peru, stod hundratals små organisationer som bildats via Instagram, Twitter, TikTok och Whatsapp-grupper, skriver Verónica Hurtado Lozada, doktorand i statsvetenskap, i NACLA. En av dessa är den Gröna Brigaden, en ny aktivistgrupp som ger läkarvård till polisvåldets offer. Peru är ett av världens mest covid-19-drabbade länder, och en hård nedstängning med galopperande ekonomisk tillbakagång råder. Därför samlas människor på många olika platser i landet, till exempel i Cuzco, där 18 000 personer genomfört fredliga demonstrationer och dansparader. Klimat 2020.12.09 Arktis är redan två grader varmare än i förindustriell tid. Dess värmereflekterande is krymper och ger plats för värmeabsorberande hav. Växthusgasen metan frigörs från frusna havsbottnar i tidigare okänd omfattning. Stora depåer av metangas bryter igenom Sibiriens tinande permafrost och lämnar kratrar efter sig. Tinande sibiriska marker avger koldioxid som tidigare bundits i permafrosten. Klimatkollaps och global kamp om nyckelresurser befaras inom brittiska försvaret. Under året som gått har atmosfärens koldioxidhalt fortsatt att öka. Djurfabriker Under de senaste 20 åren har pandemier spritt sig slag i slag: Sars, 2002, svininfluensa, 2009, MERS 2012, denguefeber, 2014, afrikanskt zikavirus 2015, ebolavirus, 2016, afrikansk svinfeber, 2018 och covid-19, 2019. ”Det har visat sig att koncentrationen av djur i fångenskap har varit den främsta bidragande orsaken till detta uppsving för pandemier”, skriver Martha Rosenberg, undersökande hälsoreporter, i Counterpunch. Hon beskriver fågelinfluensans härjningar i USA bland hönsfåglar som pågått sedan 2015. Ett annat stort problem med uppfödningen av höns i USA är den omfattande vaccineringen. Det ledande företaget Merck har 30 olika vaccin för höns. De torgför också vaccin för boskap, grisar och fiskar. Antibiotika i förebyggande syfte i uppfödningen av grisar är också känt sedan länge. I Mexiko expanderar grisindustrin i flera provinser. Försäljningen till Kina har ökat kraftigt sedan den afrikanska svinfebern minskade den inhemska produktionen där. 2009 bröt svininfluensan ut på en fabriksuppfödning av grisar som tillhörde Smithfield Foods i provinsen Veracruz. 280 000 människor i världen dog i den pandemin. Utbyggnaden av storskalig grisuppfödning fortsätter i Mexiko. Miljöorganisationer visar på de ”extrema förhållanden som djuren lever under”. Urinnevånarna på Yucatán-halvön kritiserar regeringen för att de inte har blivit tillfrågade om denna utveckling av industrier med tusentals grisar. I stället har små familjegårdar med grisuppfödning tvingats stänga. TIPS INFÖR JULEN: Programserien I matindustrins spår handlar om flera aspekter av den globala matindustrin. Matsvinn, vattenanvändning och GMO. Klimatförstörelse och orättvisor. Det åttonde avsnittets belysning av fläskindustrin är en skarp påminnelse om vikten av att välja rätt julskinka – om någon alls. Programmen ligger kvar året ut. Till
minne av Robert Fisk Minnestexter har publicerats i massmedier över hela världen, bland andra Independent, Guardian, Al Jazeera. Tidskriften Kommentar har under åren länkat till det han skrivit om minnet av Hiroshima, om drönarkriget och om Israels förhållande till Palestina – och USAs till Israel. Texterna har tyvärr inte förlorat i aktualitet. Regeringen
uppmanas 49 länder hade hittills hörsammat FN. En röst återstod på morgonen den 24 oktober för att konventionen skulle börja gälla. På kvällen kom beskedet att även Honduras hade undertecknat. Konventionen förbjuder anskaffning, tillverkning och användning av kärnvapen. Inget land med kärnvapen, eller Nato-land för den delen, har skrivit under konventionen. Bland undertecknarna finns både stora och små länder från alla världsdelar, till exempel Sydafrika, Thailand, Nya Zeeland, Mexiko, Österrike, Irland och Vatikanstaten. 50 länder har således undertecknat FN:s konvention om förbud av kärnvapen vilket innebär att detta förbud gäller från och med nu. Ur brevet till regeringen: Undertecknarna av detta brev anser att regeringen utan dröjsmål bör signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. ”Kärnvapen dödar massivt, både omedelbart och över tid. (…) Ett kärnvapenkrig kan leda till klimatförändringar som kan hota allt liv på jorden ... Läs mer Läs debattartikel i Aftonbladet med underskrifterna här. USA-Latinamerika Trump vill också blockera Kinas växande närvaro i latinamerikanska utvecklingsprojekt. Kina har observatörsstatus i OAS och blev medlem i IDB år 2008. Sexton latinamerikanska regeringar tänker stödja USAs kandidat, under det att Argentina, Chile, Costa Rica and Mexiko försöker få valet uppskjutet. Den linjen förordas också av EUs höge representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrel. Till
Sveriges regering: Sverige stödde FNs konvention mot kärnvapen när den antogs 2017, men har inte ratificerat den. För att den ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar den. På årsdagen av bombningarna skrev Thomas Hammarberg på Dagens Arena om hur Sveriges hållning till avtalet förändrats sedan 2017. 2017 varnade han för det inflytande USAs då relativt nytillträdde president kunde få över svenska beslut. Nu tycks ett hägrande medlemskap i Nato väga tungt för vissa svenska politiker. Varningar för kärnvapenhotet kommer kontinuerligt från ICAN och fredsrörelser världen över, bland dem Svenska Freds. Svenska läkare mot kärnvapen delar varje år ut ett antiatombombsdiplom. I år gick det till Max Tegmark, svensk-amerikansk fysikprofessor som varit engagerad i frågan sedan han som 14-åring insåg att vuxna inte hade den koll han trodde. Max Tegmark skrev 2017 en debattartikel i DN där han bemötte kärnvapenanhängarnas argument. När han apropå priset 2020 intervjuades i Dagens Nyheter sa han att han skäms över Sveriges ryggradslösa hållning. ”Svenska regeringen har blivit bästis med amerikansk militär.”
Öppet
brev till Trump och Biden Organisationerna kräver att kvävande ekonomiska sanktioner ska upphöra, att USAs vapenförsäljning och militarisering av regionen ska avslutas, att politisk inblandning i val och interna frågor ska upphöra, att alla människors rätt till mänskliga rättigheter ska stödjas och att en human immigrationspolitik införas samt en rättvis ekonomiska politik. Bland undertecknarna finns tidskriften Nacla, som rapporterat om Amerika sedan 1967. Läs hela brevet här och se listan på alla undertecknarna.
Centralamerikas
hotade lungor Trots förbud avverkades hela 52 procent av skogen mellan 2000 och 2018, främst till förmån för olaglig boskapsuppfödning, och det fortgår i allt snabbare takt, skriver filmaren och frilansjournalisten Melissa Vida. Skog röjs också i området runt reservatet för att i stället odla oljepalmer. Hundratals fågelarter, sengångare, jaguarer och många andra växter och djur hotas nu. Även lokalbefolkningen, som tvingats ta på sig uppgiften att själva försvara sina rättigheter, lever under hot. I oktober förra året mördades fem personer på grund av en äganderättskonflikt och kort därefter dödade beväpnade nybyggare fyra medlemmar ur Mayangna-folket och brände ner 16 hus. Atlantkustområdet har nonchalerats av landets olika regeringar ända sedan Somoza-diktaturen. När sandinisterna återtog regeringsmakten år 2007, förbättrades relationerna, men år 2013 skrev president Ortega under en koncession som gav ett kinesiskt bolag rätt att bygga och driva en kanal från Atlant- till Stilla Havs-kusten, rakt igenom Ramas och Kriols område. Ortega har enligt en del bedömare blivit en nyliberal pragmatiker med vänsterdiskurs å ena sidan, men nära relationer till företagareliten och Internationella valutafonden å den andra. Efter studentprotesterna år 2018 ses allt fler soldater och allt färre miljöorganisationer i Indio Maíz. Göran
Therborn: ”Med de skärpta konflikterna under pandemin har ett krig mellan USA – Kina blivit en påtaglig risk.” Det är inte bara de med politiskt inflytande i USA som ser Kina som ett oacceptabelt hot utan även de ledande inom EU, i Storbritannien och Japan. Situationen påminner enligt Therborn om den före 2:a världskriget då Tyskland utmanade Storbritannien och Japan USA. Pandemin har också satt strålkastarljuset på hur effektivt olika regeringar har hanterat pandemin. Therborn noterar att i östra Asien är dödstalen i covid-19 betydligt lägre än i Europa och Nordamerika. I Sverige har virusutbrottet avslöjat att den svenska välfärdsstaten är urholkad genom kommunalisering, privatisering och nyliberalisering. Hälsovården har fragmentiserats. Och äldrevården överlämnats åt regional och lokal högerstyrd kapitalackumulation ”vilket varit förödande” framför allt i Stockholm – utsatt för mycket virus. Ojämlikheten i världen har ökat i och med pandemin. Även om USA:s finansiella underskott beräknas uppgå till en fjärdedel av landets budget och eurozonens och Storbritanniens underskott beräknas till 12–13 procent är det ”en lyx som förnekas länderna i tredje världen”, skriver Göran Therborn. Han ser också en global klasstruktur bestående av sex klasser med olika erfarenheter av pandemin. Den första är ägarna och ledarna för storkapitalet som antingen gjort stora vinster eller förlorat ekonomiskt. Medelklassen delar han in i de som tjänas och de som tjänar. De som tjänas är antingen anställda direktörer, professionella eller småföretagare. De som utför tjänsterna – servicearbetarna – står samtidigt i frontlinjen mot covid-19-smittan. I de två övriga klasserna ingår de arbetslösa arbetarna; de permitterade som får viss statlig ersättning och daglönarna, ofta migranter med minimala skyddsnät. Pandemin har enligt Therborn förstärkt åtminstone tre demokratiska, sociala rörelser: den antirasistiska rörelsen och rörelsen mot kvinnovåld och mord samt jämlikhetsrörelsen i vilken många framträdande ekonomer ingår. Göran Therborns artikel Opus Magnum: How the Pandemic is Changing the World ingår i Thesis Eleven online project: Living and Thinking Crisis. Corona
och Big Business Metoden användes även under finanskrisen 2008, efter att spekulanter drivit världsekonomin till konkursens brant. Enbart den amerikanska regeringen hällde då 16,3 biljoner (16 300 000 000 000) dollar över samma krafter som fått ekonomin att bryta samman. Ett av problemen med kvantitativa lättnader är att priset på de utgivna värdepapperna sjunker när utbudet ökar. Kapitalisterna söker sig då istället till aktiemarknaden, där priserna går upp och nya finansbubblor kan uppstå. Pengarna som inte hittar profitabel avsättning hamnar hos bankerna och ökar deras vinster. Det är osäkert i vilken mån de går till produktiva investeringar som får fart på ekonomin. Vi ser nu samma mönster i covidkrisen, skriver Pete Dolack, i Counterpunchartikeln The Political Economy of Covid 19. Han visar hur mycket av stimulanspengarna som i USA går till Big Business istället för till exempelvis småföretagare som kämpar för sin överlevnad och för att kunna behålla sina anställda. Pete Dolack är författare och engagerad i flera organisationer. USA Inkomstklyftan mellan vita och svarta är djup som Grand Canyon, skriver Lee Camp. Enligt uppgifter från år 2014 är svarta hushålls tillgångar mindre än 7 cent för varje dollar som ägs av vita hushåll. Enligt en annan undersökning gör lagstiftningen att oproportionerligt stort ekonomiskt stöd har gått till vita bostadsområden i jämförelse med svarta, när de drabbats av naturkatastrofer. Oproportionerlig är också den andel som svarta och latinos andas in av alla luftföroreningar, som till övervägande del förorsakas av vita amerikaners konsumtion, detta enligt en tredje rapport. Och strukturrasismen finns där, oberoende av vem som sitter i Vita Huset. Palestina Amahl Bishara har på merip.org skrivit en artikel om verkligheten bakom den palestinska kampen för en stat där hon betonar vikten av att se bakom den formella politiska processen. Palestinierna tvingades efter 1948 att leva på skilda platser, under skilda förhållande och lagar, och deras möjligheter till motstånd har därför tagit olika uttryck. Amahl Bishara är docent i antropologi och har bland annat skrivit en bok om journalistiskt arbete i Palestina. Annekteringshotet är nära i tid nu. Valen både i Israel och USA gör det angeläget för Netanyahu att genomföra projektet. Frågan är dock inte ny, de två israeliska fredsorganisationerna B’Tselem och Peace now har under flera år skrivit om Jordandalen, förtryck, evakueringar och planer och inte minst om varför Israel är så intresserat av att annektera området. Corona Redan på Arlanda spred alpturisterna coronavirus när de i början av året kom hem med smitta från Italien, Österrike, Schweiz och Frankrike. Flyktingar från Somalia, Irak och Syrien, som arbetar som städare, kassörer och taxiförare, mötte dem, och smittades. De tog sedan smittan med sig hem till Järvaområdet där de bor trångt med barn och far- och morföräldrar. Den 22 mars kom larmet från Svensksomaliska läkarföreningen: Sex av 15 döda i Stockholms län är svensksomalier. Därefter har siffran mer än fördubblats. I en essä i Dagensarena.se reder Eva Brita Järnefors ut varför servicearbetare i mindre åtråvärda bostadsområden är mer utsatta även för riskkapitalister. De köper upp nedgångna bostadsområden där fattiga familjer bor, renoverar enligt ett lågprisprogram och höjer hyrorna markant. Vinsten går till de utländska ägarna. Det brukar pratas om att nyanlända flyttar till samma bostadsområde som sina tidigare landsmän, skriver Eva Brita Järnefors, men påpekar: Det gör även höginkomsttagare! Norrmalm är populärast bland dem. Skillnaden i inkomster mellan Stockholms stadsdelar är stor. Corona Auktoritära och smygfascistiska regeringar världen över anklagar journalister för att sabotera deras ”hjältemodiga” men i verkligheten bristfälliga insatser mot corona-virus. I länder som Ryssland, Thailand, Tanzania och flera Gulfstater har nya lagar införts mot vad som godtyckligt klassas som ”fake news”. Sålunda hotas journalister i Ungern med fem års fängelse. Turkiet höll i slutet av maj 102 journalister och kritiker fängslade, anklagade för “terrorism”. I Kashmir bryts plötsligt internet- och telefonförbindelserna, och smittspårning och vård drabbas. En läkare i Bosnien har åtalats för att skapa “skräck och panik” efter att ha påtalat avsaknaden av respiratorer på ett sjukhus. Läs mer International Press Institute presenterar ett utförligt kalendarium med början den 5 februari med för dagen (1 juli) 411 skrämmande fall av censur, nya begränsande lagar, nekad åtkomst till offentliga handlingar, fängslanden, misshandel och tortyr av journalister i olika länder, med pandemin som ursäkt. Läs mer Indonesien Kommunistpartiet drev kvinno- och kulturförbund och hade anknytning till fackförbundet SOBSI som organiserade flertalet arbetare. Partiet hade ett starkt folkligt stöd. Indonesiens president Sukarno, som stod för en oberoende och neutral linje i världspolitiken, avsattes. USAs president Johnson och hans administration hade länge velat utrota PKI vilket också skedde. Blodbadet 1965 förminskades genast i amerikansk press och glömdes snart bort. Med jämna mellanrum hittar amerikanska journalister dokumenten från denna förintelse och upprörs. Vi länkar här till Vincent Bevins essä ur boken The Jakarta Method: Washington´s Anticommunist Crusade and the Mass Murder Program That Shaped Our World som nu publiceras i flera tidskrifter. Bevins anser att dessa händelser ledde till ett internationellt nätverk för kuppförsök och avrättningar, särskilt i Latinamerika, och han nämner särskilt Brasilien. Tidskriften Kommentar har tidigare dokumenterat denna masslakt i Indonesien. Se Indonesien, Filippinerna och Singapore: Viktiga brickor i USAs strategi, nr 11-12 1975 (Olle Törnquist) och USA-hjälp till blodbad i Indonesien, nr 4 1990 (Sven Ekberg). Mellanöstern Sverige är en liten spelare. Störst är USA – i sanning great – som under åren av krig i Jemen och långt innan dess låtit Saudiarabien hålla USAs ekonomi under armarna med vapenköp. Minns hur president Trump med svärsonen (han som läst 22 böcker) och deras respektive fruar gjorde sitt första statsbesök i Saudiarabien och sedan trumpetade ut sin triumf över vapenköp för hundra miljarder dollar. (Även Obama sålde vapen till Saudiarabien.) Fredsaktivisten och författaren Kathy Kelly har i magasinet progressive.org gjort en lång ambitiös tillbakablick på Jemenkrigets historia och USAs roll i det. Artikeln pekar framförallt på USAs förhållande till Saudiarabien och vapenhandelns betydelse. Texten har också publicerats på counterpunch.org Cuba,
USA Det fattiga Kuba bedriver å andra sidan biosolidaritet. Trots USAs blockad mot teknologi, utrustning med mera, har landet lyckats framställa en rad läkemedel, bland annat ett mot diabetes II, som har minskat antalet amputationer med 80 procent. Tack vare kubanska vacciner är miljontals latinamerikanska barn skyddade mot hjärnhinne- och lunginflammation. Kuba har också kommit långt i forskningen kring interferoner, som stärker försvaret mot olika virus, till exempel hepatit B och C. Samtidigt delar Kuba med sig av ny teknik så att fattiga länder kan producera läkemedel själva i stället för att köpa till höga marknadspriser. Riskkapitalet Redan under 2019 reagerade regeringen i Finland mot Attendos och andra privata aktörers underbemanning på äldreboenden i landet. Regeringen ställde skärpta krav på personaltäthet. Attendos verksamheten i Finland gick därför med förlust. Både Ambea och Attendo ägs av riskkapitalet. Ambeas största ägare är KKR, ett av USAs mäktigaste riskkapitalföretag. Attendos största ägare är Nordstjernan AB vid Stureplan. Latinamerika
och Karibien Ekonomiska maktmedel används för att uppnå utrikespolitiska mål. Länder som utsätts för sanktioner har regeringar som anses vara ”avvikande”. De har inte valt en strikt nyliberal ekonomisk bana. Kuba, Venezuela och Nicaragua hör till dem som under senare år har straffats hårt ekonomiskt. Den Interamerikanska utvecklingsbanken (MDB) har arbetat hårt med att förändra ekonomierna i Latinamerika. Länder, som tidigare har försökt skapa en diversifierad och planerad inhemsk industri, inriktar sig i dag på att locka till sig utländskt kapital för att producera varor för export med litet eller inget inhemskt överskott. De utländska företag som importerar varorna gör profiter och bidrar inte mycket till att förbättra livet för latinamerikanerna. Riskkapitalbolag, med säte i USA, utnyttjar dessa exportorienterade industrier, men drar tillbaka sitt kapital om risker uppstår. USAID är ytterligare ett verktyg för att förstärka den öppna marknaden. Organisationen har stött privatisering av statliga företag samt expansionen av privata skolsystem och sjukvård. Olika hjälpprogram och lån har även använts av USA till att manipulera politiska val i länder som Argentina och Haiti, skriver Alexander Main. Sydamerika Surinam är, som följd av dess naturtillgångar – bauxit och vattenkraft, som möjliggjort nationell aluminiumproduktion – ett intressant och för vissa folkgrupper tragiskt exempel på koalitioner mellan internationella bolag och regionala ledare; Surinams folkmängd är knappt 600 000. Journalisten D S Battistoli beskriver i Nacla den historiska bakgrunden till kampen om makten i landet. Mänskliga
rättigheter Mellanöstern 2002 hade Israel börjat bygga en mur, inte på 1949 års vapenstilleståndslinje till det Israel som upprättades 1948, utan inne på de palestinska områden Israel ockuperar sedan 1967. För att försöka förstå vad som hände vandrade han längs murbygget och pratade med de människor vars liv slits sönder av muren. Mats Svensson beskriver hur han förlorat tron på den tysta diplomatin och lägger ansvaret inte så mycket på tjuven som alltmer öppet stjäl bit efter bit av Palestina som på alla som låter det ske, mediehus, stater, internationella organisationer. Han beskriver hur Trumps och hans enväldiga svärson - en man vars kvalifikation för att lösa Mellanösterns problem är att han enligt egen utsago läst 25 böcker - nu har bråttom att genomföra sin plan under Trumps tid vid makten. Mats Svensson har publicerat två böcker om sina erfarenheter. Crimes, Victims and Witnesses – Apartheid in Palestine och Apartheid is a Crime – Portraits of Israeli Occupation, den senare presenterad på Palestine Chronicle:
Latinamerika Dominikanerprästen Frei Betto, ledande person i Latinamerika inom befrielseteologin och författare, skriver att det fanns många faktorer som bidrog till Bolsonaros raketkarriär. Samtidigt går han igenom Arbetarpartiets framgångar och misslyckanden. Han kritiserar korruptionen inom partiet, ointresset för politisk skolning av folket och bristen på nya reformer. Arbetarpartiet måste göra självkritik och bygga upp det på nytt, skriver Frei Betto. USA
och narkotikahandeln Idag stöttar USA Colombia, som är världens största kokainproducent, liksom Honduras och andra centralamerikanska länder som tjänar som huvudled för smugglingen till USA. Av all kokain som förs in i USA kommer cirka 85 procent in den vägen. USA
80 procent av USAs urinnevånare lever under fattigdomsgränsen och många lider redan av diabetes, TBC och andra kroniska sjukdomar. I vissa reservat är medellivslängden lägre än i Bangladesh. Ytterst få har någon sjukförsäkring och Indian Health Service disponerar bara över 71 respiratorer och 33 intensivvårdsplatser i hela landet. Ur regeringens landsomfattande stödpaket på 2 000 miljarder dollar har 8 miljarder dollar avsatts för indiannationerna, men pengarna dröjer. Valet
i Bolivia Ett avgörande ögonblick i kampen om makten i Bolivia var när den preliminära rösträkningen avbröts i presidentvalet 2019, sedan röster från knappt 84 procent av valkretsarna räknats i en första vända på valdagen. Då ledde Morales över motståndaren och förre presidenten Carlos Mesa med 7,87 procent, medan 10 procent i den officiella och bindande räkningen krävs för att vinna valet. När alla röster räknats var Morales försprång 10,56 procent. OAS – det USA-dominerade policyforumet Organization of American States – hävdade att trenden till Morales fördel i slutet av rösträkningen var oförklarlig, utom som följd av fusk med röstresultaten från de mest avlägsna valdistrikten. Dock utan bevis, enligt den analys som företagits inom forskarnätverket CEPR – Center for Economic and Policy Research, Nätverket har också vänt sig till statistikerna John Curiel och Jack R. Williams vid MIT:s Election Data and Science Lab för ytterligare analys. De skriver i Washington Post att OAS anklagelse saknar grund (se också New York Times). Den har dock utgjort en pådrivande faktor i den statskupp som sedan ägde rum, ledde till Morales exil och som hotar att göra Bolivia till ett apartheidsamhälle. Venezuela Globetrotter ger en bakgrund till president Donald Trumps försök att destabilisera Venezuela vilket inleddes 2017. Då lät han förstå att ”demokrati skulle återställas” i Venezuela med hjälp av en kupp eller intervention. I januari 2019 förklarade USA att politikern Juan Guaidó var Venezuelas nye president, men Guaidó lyckades inte etablera sig som sådan. Samma år försökte USA skapa en falang av allierade militärer inom Brasilien och Colombia för att förbereda en invasion i Venezuela. Men Brasiliens vicepresident satte stopp för USAs planer att använda landets territorium för en sådan invasion. Ett mindre kuppförsök gjordes redan i april 2019 av underrättelsefolk från USA, paramilitärer i Colombia och folk från drogvärlden. Detta kuppförsök är dokumenterat av Joshua Goodman vid Associated Press. USAs
svar till Venezuela ”De nya anklagelserna mot president Maduro saknar trovärdiga bevis”, skriver Philip Luke Johnson i Nacla. Han är doktorand i statskunskap vid City University i New York. Trots att narkotikahandeln i Venezuela enligt USAs egen undersökning består av konkurrerande nätverk och saknar karteller, beskyller USAs regering nu Maduro för att leda ”the Cartel of the Sun”. Philip Luke Johnson skriver att det är andra länder som dominerar inflödet av kokain i USA, framför allt Mexiko. Philip Luke Johnson tar upp att det funnits bevis för korruption inom Maduros regering. FNs kommitté för mänskliga rättigheter visade i en rapport 2019 på regeringens förtryck mot den politiska oppositionen och mot yttrande- och pressfrihet. Men de förenklade påhitten om karteller är något annat: De är ”användbara förevändningar för att militarisera säkerheten och för USAs intervention i länderna i Amerika”, sammanfattar Philip Luke Johnson. Riskkapitalet Stordalen har i snabb takt expanderat sin hotellkedja. Men de flesta hotellen äger han inte. Han har praktiserat det ekonomiska systemet just-in-time, att inte vilja binda pengar utan låta dem flöda. Jämför det med oviljan att lagra läkemedel och skyddsutrustning som i dag drabbar de coronasmittade och sjukvårdspersonalen! - Att inte binda pengar i hotell och fastigheter, utan låta andra kapitalstarka fonder och bolag stå för placeringen, har gett Stordalen möjligheten att ägna sig åt denna flexibla ackumulation av kapital, skriver Eva Brita Järnefors i en essä: ”När solen gick upp och ner för Stordalen” i dagensarena.se Kuba
och Covid-19 Brasilien Enligt Human Rights Watch saboteras satsningarna för att stoppa smittspridningen av president Bolsonaro, som till en början kallat coronaviruset för ”en liten flunsa”. Den 17 april konstaterades totalt 30 891 smittade och 1 952 dödsfall i Brasilien.. Energi 13 april slöt Opec tillsammans med Opec+ ett avtal om att minska utbudet och priset har nu gått upp, men är långt från vad det var innan coronaviruset påverkade Kinas import. Och frågan är hur länge det varar. En tänkvärd detalj är att USAs intresse av att avtalet gick igenom är så stort att de täckt upp för den sänkning Mexiko inte anser sig ha råd att genomföra. 20 mars skrev Gregory Brew på MERIP, Middle East Research and Information Project, om hur covid-19 påverkade Kinas oljeimport och därmed fick betydelse för konflikten mellan Opec och Ryssland vilket ledde till en global oljekris. Gregory Brew gör en historisk tillbakablick och diskuterar vilken betydelse krisen kan få, inte bara för Saudiarabien utan också för den globala energipolitiken. Hans slutsats är att ”Saudiarabiens senaste manöver är långt ifrån att bevara oljans värde, den kan istället signalera slutet på oljans dominans och början på ett helt nytt energiparadigm". USA Men klanen KKK och den vita högernationalismen hade också en tredje våg på 1970- och 80-talen då antalet klanmedlemmar växte från omkring 1 500 till mer än 10 000. Den återuppväckta klanen skapade paramilitära grupper, brände kors och organiserade demonstrationer. Klanen, det amerikanska nazistpartiet, skinheads och olika kristna nationalistmiliser beredde vägen för terror mot afroamerikaner, judar och immigranter från Mexiko och Vietnam. Brandbomber kastades mot bostäder, kyrkor, synagogor och skolor. Mellan 1979 och 1980 mördades 24 afroamerikaner och två vita kvinnor som levde tillsammans med afroamerikaner. Denna period glöms ofta bort när Trumperan ska förklaras. Boken No Fascist USA! Av Hilary Moore och James Tracy, bidrar till en förståelse av den vita överhöghetens snabba tillväxt under 1970-talet. Författarna menar att klanens tillväxt var en reaktion på 60-talets rörelser för demokrati och social omvandling. Robin D G Kelleys anmälan av boken på CounterPunch ger en komprimerad historielektion om kampen mot fascism, rasism och rasförtryck i USA under mer än ett sekel- Zimbabwe Samtidigt har bolagsskatten sänkts, och utländska investerare åtnjuter total skattebefrielse under de första fem åren, medan befolkningen får betala 14,5 procents moms. I jordbruket gynnar regeringen exportgrödor som tobak, bomull och sojabönor, till förfång för livsnödvändig matproduktion, och landets livsmedelsförsörjning kan komma att hotas. Internationella Valutafonden har applåderat 2019 års nedskärningar av program som gynnat befolkningen i stort. Klimat George Monbiot, journalist med zoologisk bakgrund, varnar i Guardian för kommande matbrist i klimatförändringens spår; redan gör torka, översvämningar, bränder och gräshoppor odling omöjlig på tidigare odlingsbar jord. Många basgrödor kommer inte att kunna odlas om temperaturen stiger tre à fyra grader eftersom temperaturgränsen för deras livskraft överskrids då. Då blir det också för varmt för all boskap Frestelsen kommer att vara stor att återskapa en bubbla av föregivet oberoende av naturen, när coronaepidemin är över, skriver George Monbiot. Men ”aldrig mer borde vi lyssna till lögnare och förnekare. Aldrig mer borde vi tillåta en tröstande falskhet att besegra en smärtsam sanning”. USA Den sorgliga sanningen är att olja och gas utvinns på rekordnivåer. Hur ska den kapitalistiska tillväxtlogiken, jakten på vinst och benägenheten att exploatera de återstående naturtillgångarna stoppas? Frågan undviks. De ledande industriländerna kan inom några decennier lätt fördubbla sin BNP. Det är illusioner att tro att känsliga ekosystem skulle klara sådan "utveckling" länge till. Inget storföretag kommer att lägga ner sin verksamhet för att rädda planeten. Vi måste hitta en väg mot ett postkapitalistiskt ekologiskt samhälle. Libyen FN beräknar att sedan april förra året har 220 skolor stängts bara i Tripoli, liksom flera universitet och sjukhus, till följd av den permanenta krigssituationen. I slutet av januari intog LNA två oljefält som står för en tredjedel av landets olja, och oljeproduktionen rasade från 1 miljon fat per dag till knappt 300 000 fat. Europa vill ha olja, men inga flyktingar, och EU har betalat GNA och milisgrupper för att hindra dem från att ge sig ut på Medelhavet. Latinamerika Båda sätter in den nuvarande brutala behandlingen av papperslösa i USAs långa raspolitiska historia av vit överhöghet. Böckerna presenteras i Nacla (North American Congress on Latin America). John Carlos Frey visar i sin bok också att president Obama – trots sitt rykte som mer humanitär – deporterade mer än fem miljoner människor och tog emot stora bidrag från företag som tjänade på gränsövervakningen till sin presidentvalskampanj. Todd Miller har skrivit om gränspolitiken i tjugo år och belyst sambandet mellan klimatförändringar och papperslös immigration. Hans nya bok Empire of Borders handlar huvudsakligen om gränsförstärkning och klimatflyktingar och han inleder med att citera en klimataktivist som beskriver Honduras, Guatemala och El Salvador som klimatförändringarnas “ground zero” i Amerika. Han behandlar också Washingtons världsomfattande gränssäkerhetsapparat..
Indien Målet för den nyliberala regimen under premiärministern Modi är att ersätta ett arbetsintensivt jordbruk med storskaligt, kemikalieintensivt, fossildrivet och mekaniserat jordbruk, styrt av några livsmedelsjättar. Det riskerar att göra hundratals miljoner småbönder arbetslösa och driva dem till städernas slum för att - om det alls finns jobb - bli billig arbetskraft i multinationella hopsättningsfabriker och stormarknader. Det handlar i så fall om en av de största folkförflyttningarna i historien. Pådrivande är bl a Världsbanken som gett Indien stora lån. Bara marknaden för bekämpningsmedelsföretagen beräknas till 800 miljoner US-dollar. Jätteinvesteringar i Indiens jordbruk skulle kunna spela en viktig i roll för att lindra kapitalismen kris. Bristen på lönsamma investeringsobjekt gör att kapitalet söker sig till ständigt nya marker, slår sönder inhemska produktionssätt, sliter sönder samhällsgemenskaper och förstör de sista gröna lungornar. Gig-ekonomin Företaget Uber äger exempelvis varken de fordon som används eller de varor som distribueras. Nära en tredjedel av arbetskraften i USA deltar i den så kallade delnings- eller plattformsekonomin. Här saknas lönekontrakt, pensionsförsäkringar, arbetstidsregler och företagshälsovård. Politikerna måste ta itu med den nya oreglerade arbetsmarknaden, skriver den peruanska sociologen Alejandra Dinegro Martinez i artikeln App Capitalism. Ecuador I oktober skedde en våg av protester, som brutalt slogs ned – 11 dödade, 1 340 sårade och 1 192 godtyckligt arresterade enligt ombudsmannamyndighetens officiella siffror – men händelserna censurerades nästan fullständigt i massmedia, skriver Fabio Resmini i NACLA. Mellan 2006 och 2016, då Rafael Correa var president, minskade fattigdomen från 36,7 till 22,5 procent, BNP-tillväxten steg från 0,6 till 1,5 procent, samtidigt som de ojämlika levnadsförhållandena enligt Gini-index minskade från 0,55 till 0,47 Israel Sedan staten Israel bildades för drygt 70 år sedan har andelen kristna krympt till ungefär en tiondel, siffrorna varierar. I staden Betlehem har andelen kristna sjunkit från 86 procent till 12 procent enligt stadens borgmästare. Den mur Israel byggt på palestinskt land omringar Betlehem så att staden numera bara har tillgång till 13 procent av sitt landområde. Staten Israels företrädare som gärna betonar en religiös förklaring till konflikten med Palestina har märkligt nog stöd för sin politik av många kristna, framför allt i USA, men även i Europa. I Sverige talar det parti som har ordet ”krist” i sitt partinamn gärna om förtryckta kristna minoriteter i Mellanöstern - så länge de lever under ett muslimskt dominerat styre. När det gäller kristna under judiskt styre råder tystnad från det hållet. Evo
Morales i FNs generalförsamling På tal om de många hoten mot ”moder jord”, nämnde han att Bolivia tvingats spendera över 15 miljoner dollar på att bekämpa de omfattande bränderna som bröt ut i landet i början av hösten. Han berättade också att Bolivias BNP vuxit från 9.574 till 40.885 miljoner dollar sedan 2005, samtidigt som arbetslösheten sjunkit från 8,1 till 4,2 procent. Den extrema fattigdomen har krympt från 38,2 till 15,2 procent på 13 år, livslängden har ökat med 9 år och barnadödligheten har minskat med 56 procent. År 2008 förklarades Bolivia fritt från analfabetism Chile Nya generationer har politiserats och det är en ny rörelse som uppstått helt vid sidan om samhällsorganisationerna och de politiska partierna, skriver Noam Titelman i NACLA. Partierna har få aktivister, samtidigt som inte många är anslutna till facken. Vad vi nu ser ute på gatorna är mycket unga människor, studentrörelser, många kvinnor och en medelklass som ser sin sociala trygghet gå förlorad.. Bolivia Överbefälhavaren för Bolivias armé William Kaliman ”föreslog” att presidenten skulle stiga åt sidan, strax före Evo Morales tog beslut om att avgå den 10 november. ”Kaliman var toppen på en militär och polisiär kommandostruktur som på ett betydande sätt har formats av USA”, skriver Jeb Sprague, docent i sociologi vid University of California, Santa Barbara. Han berättar om nyligen läckta inspelningar där bolivianska militärer, poliser och oppositionsledare diskuterar sina kupplaner. Läs artikeln på Jeb Spragues blog: jebsprague.blogspot.com eller på nyhetssidan: thegrayzone.com ”Top Bolivian coup plotters trained by US military´s School of the Americas, served as attachés in FBI police programs”. Se även bilderna i hans artikel, från SOA och APALA som utbildat bolivianska och andra latinamerikanska befälhavare. Noam
Chomsky om USAs politik Noam Chomsky är djupt kritisk till USAs politiska system och säger att det är så bristfälligt att ett land med ett sådant skulle nekas inträde i EU. Han anser att USA i praktiken står inför en konstitutionell kris när 20 procent av väljarna – ”vita, ofta vita nationalister, kristna, ofta evangeliska, traditionella, äldre, lågutbildade, landsbygdsbor” – kan styra landet. Han är inte bara oroad av den bristande demokratin i USA utan anser att hela mänskligheten står inför sin värsta stund. ”Inom några år måste vi fatta beslut om de två hot som avgör det mänskliga samhällets överlevnad – miljökatastrofen som får viss om än inte tillräcklig uppmärksamhet och risken för kärnvapenkrig som ökat under Trumpregeringen. Om vi inte snabbt tar itu med dessa hot finns det inget att prata om.” Och USAs trupper i Syrien? Noam Chomsky anser att i detta fall var USAs styrkor i Syrien för få för att hindra Turkiets invasion av Syrien – och för att störta den syriska regimen – men tillräckliga för att ge kurderna ett visst skydd mot den turkiska invasionen.a Jemen Här kommer en text till, fasansfull i sin tydlighet. MintPressnews, MPN, visar hur attackerna driver ett helt land i svält, såväl kortsiktigt som långsiktigt. Yemen Data Project redovisar siffror över flygräder, skadade och döda. År efter år, region för region. Läs mer Social
rörlighet ”Fördelarna för barn med möjlighet att gå i sådana skolor är oerhörda”, skriver läraren och pedagogen Daniel Maxwell i Sinews. Han framhåller att symbiosen mellan de förmögna familjerna och de internationella skolorna innebär en skadlig inverkan på social rörlighet och jämlikhet och att den befäster samhällsklyftorna. Denna kan motverkas genom nationella satsningar på det allmänna skolsystemet, genom stipendier och andra stöd för elever utan familjeresurser i bakgrunden och genom partnerskap mellan internationella och lokala skolor. Jordens
framtid Information om program finns här. Låt folkliga rättigheter gå före investerares och storföretags vinstjakt och krav på straffrihet, står det i uppropet, som konstaterar att nyliberal globalisering har öppnat dörrarna för en brutal exploatering av världen. I uppropet heter det bland annat: Megaprojekt, agribusiness och militarisering innebär en attack på livet självt. Jorden och dess resurser plundras och förgiftas medan storföretag begår ekonomiska och ekologiska brott utan att straffas. De har kastat in oss i en miljö- och klimatkris av okända proportioner utan att ta ansvar. Miljoner människor drivs på flykt från sina marker av transnationella storföretag, aktivister dödas. En ny internationell handels- och investeringsöverenskommelse som är på gång skulle ge fler rättigheter till investerarna än till de berörda människorna och samhällena. Global Campaign to Reclaim Peoples Sovereignty, Dismantle Corporate Power and Stop Impunity är ett nätverk som samlar 250 sociala rörelser, civilsamhällen, fackföreningar m fl som påverkas av transnationella företags aktiviteter. De motsätter sig landgrabbing, exploaterande gruvdrift, låga löner och miljöförstörelse i framför allt Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Under veckan som inleds 12 oktober i Genève är syftet att mobilisera mot de transnationella företagens maktställning. Nätverket vill få till ett bindande fördrag för transnationella företag, som skulle slå fast att mänskliga rättigheter står över handelsöverenskommelser, liksom uppföranderegler som transnationella företag måste följa, se www.stopcorporateimpunity.org/binding-treaty-un-process/ Det pågår förhandlingar om denna fråga i FN. Jordens
framtid Budskapet till politiker och makthavare under veckan är att: · Begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader över förindustriella nivåer. · Följ Parisavtalet och bevisa det. · Lyssna på klimatforskningen. · Skapa mer miljö- och klimaträttvisa för alla. Fridays för Future uppmanar de vuxna att delta i ungdomarnas strejk den 27 september. I Stockholm är det samling på Medborgarplatsen kl 13 00 för marsch till Mynttorget, program med forskare, artister m fl. Mer info om strejker på andra platser, se https://klimatsverige.se/kampanjer/global-week-for-future-20-27-september-2019/ Organisationer som vill engagera sig mot klimatkrisen kan gå med i nätverket Klimatsverige. Över 600 städer runt om i världen, nu senast jättestaden New York, har uttalat att det råder ett klimatnödläge och att klimatpolitiken behöver utformas utifrån detta. Det finns ännu tid att hejda en katastrofal utveckling som hotar livet på jorden. Palestina
I juli förstörde jublande soldater flera hus i Sur Baher i Jerusalems utkanter med sprängmedel och bulldozer inför ögonen på invånare, grannar och internationella vittnen. Husrivningar som straff för ockupationsmotstånd är inget nytt, men nu har det skett i det område (A) som enligt Osloavtalet ska kontrolleras av den palestinska myndigheten i väntan på den palestinska staten. Tidigare har sprängningarna ägt rum i C-området, som Israel skulle kontrollera under övergångsskedet och istället för att överlämna fyllt med allt fler israeliska nybyggare. Prickskyttar skjuter mot obeväpnade demonstranter. Journalister och observatörer från Human Rights Watch, HRW, utvisas eller hindras på annat sätt från att rapportera. Läs mer: Jonathan Cook på Counterpunch och på HRWs hemsida. Apropå de allt frekventare försöken att sätta likhetstecken mellan antisionism och antisemtism har Kenneth Hermele skrivit en artikel i Göteborgs-Posten om begreppet sionism, dess historiska bakgrund och tolkning. Han skiljer på politisk och kulturell sionism Nättidskriften MERIP har skrivit om kampen mot kristen sionism i USA USA,
Brasilien Donald Trump har talat om att tjäna som president inte bara nästa mandatperiod utan också senare, helt i strid med USA:s konstitution. Han har åberopat sin väljarbas som kan kräva att han fortsätter. Trump har vidare, enligt administrationens pressekreteraren Hogan Gidley sagt till sina rådgivare att han inte är skyldig att åtlyda domstolsbeslut. I Brasilien lyckades Jair Bolsonaro vinna presidentposten genom oetiskt maktspel från politiska fiender till Luiz ”Lula” da Silva, som med stor sannolikhet skulle vinna valet 2016. Påhittade anklagelser om korruption fällde Lula i en rättegång. Detaljer kring hur rättegången riggades framgår av dokument som läckts till nättidningen The Intercept. Här rör det sig alltså om sabotage av demokratiska institutioner. Peter Bolton, frilansjournalist, har mer att berätta här. USA
i Mellanöstern Det är sant att USA inte längre är beroende av importerad petroleum. Tack vare ”fracking-revolutionen” får landet numera omkring 75 procent av sin olja från inhemska källor. Allierade i Nato och rivaler som Kina däremot fortsätter att vara beroende av olja från Mellanöstern. ”Genom att fortsätta tjäna som den huvudsakliga övervakaren av flödet, erhåller Washington ett påfallande geopolitiskt övertag som dess utrikespolitiska ledarskap inte kommer att överge, lika lite som landets ledande kärnvapenställning”, hävdar Michael Klare. Tidigare var Europa och Japan mest beroende av olja från Mellanöstern. De tvingades därför hjälpa till att betala för president Bush den äldres krig mot Irak. I dag är flera av dessa länder på grund av klimatkrisen upptagna med att minska sitt oljeberoende. Iran utmanar USA:s privilegierade status i Gulfen genom att helt dominera den norra landremsan, både längs Persiska viken och Hormuzsundet. Vid flera tillfällen har Iran hotat att stoppa oljetrafiken genom Hormuzsundet. President Trump har i sin tur bland annat infört ekonomiska sanktioner mot Irans oljeexport. Om konflikten mellan USA och Iran triggar igång en ”direkt militäraktion från USA:s sida”, kommer vi inte att få höra ordet ”olja” från Vita huset. Då heter det ”ledarskapets illvilja i Teheran”, skriver Michael Klare. Hotade
floder Vattennivåerna i Eufrat och Tigris i Irak är så låga att dessa vitala livlinor för jordbruk och fiske kan vara helt uttorkade vid 2040, enligt en studie från Unesco. Fiskbeståndet minskar i floderna och fiskarna har svårigheter med sin försörjning. I november 2018 drabbades även fiskeodlingarna av en kris. Miljontals karpar dog. Spekulationerna var många om vad massdöden kunde bero på. Var orsaken det ofta förorenade vattnet, den ökande vattentemperaturen eller det minskade regnet? Nu uppger en forskargrupp vid Jordan University att den har löst gåtan. Ett virus (koi herpesvirus, KHV), som är vanligt i många länder men nytt för Irak, har antagligen förts in i landet via importerad fisk. Väl i Eufrat och Shatt-al-Arab-floderna har den utländska fisken smittat karpen i odlingarna längs floderna./ Läs mer: Water-Shortage Crisis Escalating in the Tigris-Euphrates Basin, Iraq's Dying Rivers, The Mystery of Dead Fish in Iraq Indien Samtidigt har Indien under BJPs styre ramlat ner från plats 155 år 2014 till 177 av 180 undersöka länder i Yale-universitetets ”Environmental Performance Index”. Ursprungsfolk och bondesamhällen tvångsförflyttas till förmån för miljöfarliga dammbyggen, gruvor och kraftverk, och protesterande miljöaktivister klassas som terrorister. Dessutom finns hälften av världens 50 mest förorenade städer i Indien, med New Delhi som nummer ett. Det uppskattas att 1,24 miljoner människor dör i Indien varje år på grund av luftföroreningarna, som också spiller över på grannländerna och växthusgasutsläppen kan drabba hela jordklotet. USA Skattebetalarna har även finansierat forskningen bakom Pentagons projekt Maven. Det lanserades 2017 för att lära drönare skilja människor från föremål. Teknik och experter kom från Google. Många i personalen slutade dock i protest sedan det uppdagats att resultatet använts för att döda irakier och syrier. De jättelika IT-företagen är nära länkade till USA:s militärindustriella komplex, skriver T.J Coles, direktör för Plymouth Institute for Peace research, i Counterpunch. Media ”I dag är det USA och Nato som driver upp rustningsspiralen. Att överdriva Rysslands militära rustningar är ett instrument för att driva på den egna upprustningen”, skriver journalisten Hans Foste Hjälte. Kuba
1996 utökades blockaden ytterligare med den kontroversiella Helms-Burton-lagen, där företag och organisationer från tredjepartsländer som bedrev handel med Kuba kunde bestraffas enligt amerikansk lagstiftning. Lagen möttes av fördömande runt om i världen, eftersom den inkräktar på andra länders suveräna rätt att på egna villkor bedriva handel med Kuba. President Obama försökte normalisera förbindelserna med Kuba, men president Trump drar åt skruven. USA-medborgare måste numera besöka Kuba i grupp med särskilt tillstånd. De får till exempel inte bo på statsägda hotell eller äta på statsägda restauranter, skriver den irländske konstnären Caoimhghin Ó Croidheáin i nättidningen Counterpunch. Utländska
investerare kan bli stämda i USA Kubas regering satsar nu på att förbättra landets ekonomi. Det är tänkt att utländska investerare ska bidra med 2,5 miljarder dollar om året till olika projekt. Frågan är om de nu vågar riskera att bli stämda i USA. Växthuseffekten Men till 1 200 ppm är det väl långt? Nej, mindre än många föreställer sig. På arctic-news.blogspot.com redovisar klimathistorikern Andrew Glikson att tillsammans med en metangashalt nära 1 900 ppm är den ekvivalenta koldioxidhalten nära 460 – att jämföra med 270 före industrialismen och 335 under 1900-talet. Koldioxidhalten fortsätter att accelerera och om stora mängder koldioxid och metangas frigörs som resultat av uppvärmningen av arktiska områden (som forskningen också befarar) kan processer som utlöser varandra leda till en ytterst snabb och oanat hög global uppvärmning. Samtidigt planeras världen över nya kolkraftverk medan de som redan är i bruk avger koldioxid i mängder som är oförenliga med 1,5-gradersmålet Mediegrupp
i Schweiz: Mediegruppen Swiss Propaganda Research har i sin rapport (The Propaganda Multiplier: How Global News Agencies and Western Media Report on Geopolitics) undersökt hur byråernas nyheter sedan landar i europeisk press. I studien granskar de hur nio ledande europeiska dagstidningar bevakat kriget i Syrien. Den visar: 78 procent av alla artiklar baseras helt eller delvis på byråmaterial, noll procent på undersökningar. Dessutom, 82 procent av åsiktsartiklarna och intervjuerna stödjer USAs och Natos inblandning, medan propaganda tillskrivs helt och hållet den andra sidan i kriget. Centralamerika I globaliseringens och nyliberalismens tecken har privatiseringar, åtstramningar och avreglering av arbetsmarknader påbjudits. Skattebefriade monteringsfabriker brer ut sig, och Walmart och snabbmatskedjor har slagit ut tusentals småhandlare. Transnationella bolag har lätt kunnat lägga under sig rika naturtillgångar och bördiga marker, där man nu odlar oljepalmer och bofast befolkning tvingas på flykten. Nya transnationella turistanläggningar tränger också undan ursprungsbefolkningar och gör deras kultur till handelsvaror Samtidigt som investeringskapital flyter in, har Centralamerikas utlandsskuld vuxit från 33 miljarder dollar 2005 till ohållbara 79 miljarder dollar 2018. En livlina har dock varit de 20 miljarder dollar som centralamerikanska migranter har skickat hem, pengar som i El Salvadors fall stod för 78 procent av BNP-tillväxten. Jemen Haiti Det skriver Vijay Prashad, journalist, författare och historiker, i Globetrotter, ett projekt inom Independent Media Institute i USA. Han berättar också om Venezuelas generösa oljeleveranser till Haiti sedan 2007. Migration I och med dessa nya gränser, och behovet att upprätthålla dem, öppnar sig lukrativa tillfällen för företag inriktade på bevakning och internering, och utrustning för detta, samtidigt som andelen omkomna på väg till Europa, i förhållande till dem som anlänt, femfaldigades mellan 2015 och 2017. Också slavmarknaden i Libyen och övergrepp på flyktingar av Sudans EU-utbildade gränspoliser redovisas av Nick Buxton och Mark Akkerman som effekter av de nyupprättade gränserna. De är knutna till Transnational Institute, Nederländerna. Inte
bara Panama Skatteparadis snedvrider ekonomin mer än väntat. De viktigaste är Irland, Singapore, Schweiz, Holland, Luxemburg, Hongkong och Bermuda. De tjänar två syften: Dels att underlätta individers skatteflykt, något som är olagligt: tänk korrupta mångmiljonärer från Ryssland eller Nigeria som flyttar tillgångar för att undkomma skatt, dels att låta multinationella företag undvika skatt, något som är lagligt om juristerna gör sitt jobb; tänk IT-företaget Apple som hävdar att miljarder av deras vinster från hela världen i själva verket gjorts i Irland, där Apple har avtalat om att betala bara två procent i skatt. Företagens skatteflykt har eskalerat kraftigt: 1970 hävdade amerikanska storföretag att tio procent av deras vinster gjorts i skatteparadis, nu hävdar de, uppenbarligen bedrägligt, att hela 50 procent har skapats så. Hälften av deras aktiviteter skulle alltså ske på platser som Cayman-öarna. Skälet? De betalar 27 procent utanför skatteparadisen, mot sju procent i dessa, genomsnittligt. Europeiska multinationella företag är mer blygsamma, de hävdar att 20 procent av vinsterna görs i skatteparadis. Skatteparadisen får stora återverkningar på ekonomin, skattesatsen som transnationella företag (utom oljeföretagen) betalar har sedan 90-talet sjunkit från 35 till 20 procent på vinster gjorda utomlands. Oljeföretagens skatter har sjunkit från 70 till 45 procent – att de betalar mer beror på att utvinningen är svår att flytta, av uppenbara skäl. Skatteparadisen har stor betydelse för USA:s internationella maktställning. USA har i decennier köpt mer från utlandet än tvärtom. Landets utlandsskuld är större än något annat lands. Pengar borde strömma ut ur USA, men i själva verket strömmar mer pengar in. En förklaring är amerikanska företags låga skatter. Venezuela
Nu hotas de landvinningar i form av lokal direktdemokrati och fattigdomsbekämpning som den bolivarianska revolutionen gett. Fortfarande är 70 procent av landets ekonomi i privata händer, varför pratet om misslyckad socialism inte är rimligt, sett till de faktiska landvinningarna. Snarare är det en misslyckad kapitalism som försatt landet i ekonomisk och politisk kris, vilket författaren Pete Dolack gör klart i sin artikel Sorting through the lies about Venezuela i nättidningen Counterpunch.org. Ekonomiska
sanktioner dödar fler än massförstörelsevapen FN uppskattar att det har lett till att 1,7 miljoner irakier dött. I augusti 2011 konfiskerade president Obama 30 miljarder dollar från Libyens centralbank, som var öronmärkta för att bilda en afrikansk centralbank, och repressalierna mot Iran har förorsakat ett enormt lidande bland civilbefolkningen. USAs ekonomiska sanktioner har tagit livet av fler oskyldiga människor än samtliga biologiska och kemiska vapen samt kärnvapen som använts till dags dato och måste betecknas som massförstörelsevapen, skriver forskaren vid Harvard University, Garikai Chengu, i Counterpunch.org. Oljan
bakgrund till märkliga turer kring presidentvalet Oppositionen, påhejad av USA och Kanada, kräver 2017 att valet skulle flyttas till april. När Venezuelas regering går med på det förklarar USA, Kanada och EU att det är alldeles för kort tid. Venezuelas regering flyttar då valet till slutet av maj. USA, Kanada och EU förklarar samstämmigt att det spelar ingen roll. Den sittande presidenten Nicolas Maduro vinner valet med 6,2 miljoner röster (67 procent av lagda röster) medan de tre motkandidaterna samlade över 30 procent. Valprocessen sker med dubbla verifieringar av röstningen och övervakas av internationella valobservatörer. ”Så varför denna valbojkott”, skriver Rolf Bergkvist? De imperialistiska regeringarna ”är inte intresserade av att utöka demokratin eller folkstyret i Venezuela”. Deras ”strategiska målsättning är att låta de egna, privatägda, olje- och gruvbolagen ta kontrollen av Venezuelas olje- och mineralrikedomar”. Syrien För den som vill veta mer om hur det kunde gå så, vilka krafter som varit verksamma och vilka som inte lyckats verka alls, har Totalförsvarets forskningsinstitut FOI gett ut en rapport av Aron Lund som sedan krigets början varit en trägen rapportör, i Sverige, men oftare rapporterat via olika internationella tankesmedjor. Aron Lund refererar i Syria’s Civil War: Government Victory or Frozen Conflict till vad han själv och andra skrivit genom åren, men har också gjort ett antal nya intervjuer för denna rapport. Frankrike Samtidigt har president Macron nära nog avskaffat förmögenhetsskatten, företagen har fått skattesänkningar på 41 miljarder euro och de rikaste betalar 10 miljarder mindre i skatt. Arbetare och lägre tjänstemän har drivits ut ur storstäderna på grund av alltför dyra bostäder och det har bildats ett periferins Frankrike, som nu ställer krav på höjda pensioner, höjda minimilöner, maximilöner, förbättringar av service utanför storstäderna och bättre transporter. Kärnvapen ”Det är förfärande”, skriver Birger Schlaug i en ledare i ETC, ”att Sverige skulle kunna bli ett av de länder som vägrar skriva på”. Den finska riksdagen har skrivit under, utan ”patetiska” påstående om att en underskrift skulle kunna hota andra nedrustningsavtal, påpekar han. Klimat
”I de avancerade kapitalistiska ekonomierna består större delen av produktionen av avfall i form (…) av produkter som är oproduktiva, överflödiga och destruktiva, medan de mest grundläggande mänskliga behoven inte uppfylls”, förklarar John Bellamy Foster. Han säger att ny teknik är oumbärlig för att kunna hantera dagens problem, men anser att ”det stora misstaget” är att betrakta tekniken som en magisk lösning på alla problem. Faktum är att en enkel teknisk lösning som skulle göra det möjligt för kapitalismen att fortsätta existera ”trotsar fysikens lagar”. Klimat
Studien, utfördes genom en gemensam insats av australiensiska och italienska forskare från Flinders University i Adelaide och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter. Studien visar att det snabbaste sättet att döma hela livet på jorden är att först ta bort de mest ekologiskt viktiga arterna. Och dessa arter är i allmänhet de som sannolikt kommer att försvinna först på grund jordens uppvärmning, skriver tidskriften Truthout, som har gjort en sammanfattning av rapporten. Klimat
Till exploateringen av Amazonas bidrar svenska pensionsfonder och banker, som investerat totalt 350 miljoner kronor i sojaodling på röjd regnskogsmark. De har också investerat i hittills CO2-absorberande ryska och kanadensiska barrskogar. Handelsbanken, SEB och Swedbank Robur samt AP-fonderna exponeras i en artikel i Dagens Arena. Kapital
kollaps Det finns samtidigt en övertro på att vind- och solkraft inom överskådlig tid ska ersätta de fossila bränslena. Nej, de bidrar bara till att öka energikonsumtionen i världen, skriver Hans Hjälte, journalist och ledarskribent på eFolket.se. När klimatavtalet slöts i Paris 2015 beräknades konsumtionen av fossila bränslen att fortsätta öka under åtminstone 50, 60 år. Avtalet vilar på orealistiska förhoppningar om att kunna lagra koldioxidutsläppen i marken. Hans Hjälte reder ut scenariot RCP2.6, med massiv kolinlagring, något som allt fler börjar tvivla på att det är möjligt. Latinamerika Arbetarpartiet PTs populäre kandidat, Luiz Inácio da Silva (Lula), ledde opinionsmätningarna, men han satt fängslad efter att ha blivit dömd utan bevis, och hans kandidatur olagligförklarades strax innan valet. Bolsonaros framgångar beror framför allt på att han lyckades hetsa väljarna mot arbetarpartiet PT och vänstern i allmänhet, skriver Pablo Stefanoni. Även i andra länder i Latinamerika går en ny ”trumpifierad” höger med starkt stöd från kristna fundamentalister på offensiven mot framstegsvänliga partier, som befinner sig i en djup politisk, intellektuell och moralisk kris, anser Pablo Stefanoni. Jemen Ingen av de stridande parterna förefaller ha något intresse av att avsluta kriget. Deras uppbackare såväl i regionen som i de så kallade västliga demokratierna delar antingen deras intresse och/eller ser den ekonomiska vinsten som väsentligare än den skam de borde känna över avgrundsdjupet mellan deras ord om människovärde och de brottsliga handlingar de utför eller stöder. Miljökriser Hans Hjälte, journalist och ledarskribent på eFolket.se, presenterar här rapporten och granskar två av de fyra alternativa handlingsplaner, som IPCC har tagit fram. Miljökriser En rapport till FN:s dokument Global Sustainable Development Report har väckt världsvid uppmärksamhet i sin kritik av vårt ekonomiska system, som inte tar hänsyn till resursbegränsningarna på en ändlig planet. Ändlös ekonomisk tillväxt är inte möjlig. De ökande klyftorna mellan rika och fattiga är ohållbara. Att se på miljön och atmosfären som en gigantisk soptipp leder oss i fördärvet. Katolska
kyrkan Till påvens fiender hör advokaten och affärsmannen Timothy Busch, vän till Vaganò och medlem av Opus Dei. Buschs familjestiftelse har donerat 15 miljoner dollar till Catholic University of USA i Washington och därmed fått universitetet omdöpt till Tim and Steph Busch School of Business. Ytterligare fem donationen, bland annat från Koch Family Foundation, har tillfört 47 miljoner dollar. Bröderna Koch har stora intressen i fortsatt användning av fossila bränslen, medan man i påvens encyklika ”On caring for our Common Home” kan läsa att kapitalism är en primär orsak till klimatförändringen. Gary Olson, professor emeritus i politisk vetenskap, tecknar påvens väg till medvetet ställningstagande mot fattigdomens grundorsak och hur de agerar som känner hotet från hans inflytande på katoliker i allmänhet. Han är verksam vid Moravian College, Bethlehem, Pennsylvania, USA. Israel Sedan tidigare finns åtminstone 65 andra lagar som diskriminerar arabiska palestinier, skriver det indiska juristkollektivet The Lawyers Collective i sin nättidning The Leaflet. De går igenom den nya grundlagen och säger att den ytterligare befäster apartheidsystemet i Israel. Den nya grundlagen innehåller en rad kontroversiella beslut som ”Jerusalem är Israels huvudstad”. Staden har varit delad i en judisk och palestinsk del, men 1967 ockuperade Israel även den östra palestinska delen. ”Det är tydligt att sionisterna inte bara är emot ”två-stats-lösningen” utan även att ett enat demokratiskt Palestina skapas”, skriver The Lawyers Collective. De tillägger: ”Palestinier, utan medborgerliga rättigheter, blir instängda i 165 fristående öar. Israel har tidigare haft två officiella språk: hebreiska och arabiska. ”Hebreiska är statens språk”, enligt den nya grundlagen och arabiska degraderas till ett språk med ”speciell status”. Judiska immigranter är fortsatt välkomna till Israel, men inte de palestinier som fördrevs 1948 och 1967. Nya judiska bosättningar ses i den nya grundlagen som ”nationellt värdefullt”. Palestinier däremot har, enligt The Lawyers Collective, ”effektivt nekats tillgång till stora delar av sin jord” Syrien Området har fyllts på med internflyktingar och olika delar av oppositionen har bussats dit från områden som regimen tidigare erövrat. Assadregimens erövring av Aleppo och Ghouta bådar inte gott. Till detta krigs sorgliga ironier hör att många av de nu belägrade i Idlib har evakuerats därifrån. Ett svagt hopp för Idlib invånare är att ett totalanfall inte tjänar Turkiets intresse och att Ryssland av omtanke om sitt förhållande till Turkiet därför kanske inte ger Syrien fullt flygunderstöd. Mot denna bakgrund av detta och med Amnestyrapporten (se notis nedan) om hur den USA-ledda koalitionen (USA, Storbritannien och Frankrike) hanterade sina förmodade fiender i Raqqa och de civila som råkade bo i närheten, förefaller Syriens ”segrarmakter” tävla om jumboplatsen vad gäller respekt för krigets lagar.
Syrien ”Rapporten motsäger USAs, liksom Storbritanniens och Frankrikes, påståenden att de precisionsbombade Isis-soldater”, skriver Patrick Cockburn, korrespondent för brittiska The Independent. Han besökte Raqqa i början av året och instämmer i att han ”aldrig sett en liknande förstörelse”. Rapporten är baserad på 112 intervjuer och 42 besök. Människor som sett stora delar av sina familjer dö, trodde att de skulle skyddas av koalitionen. Enligt en militär talesman var syftet med denna ”kampanj” att ”hålla Storbritannien säkert från terroristangrepp”. Amnestyrapportens titel syftar på ett uttalande från USAs försvarsminister James Mattis i maj förra året då han sa att USA trappar upp från ett ”utnötningskrig” till ett ”utrotningskrig”. Det påpekar Brett Wilkins, redaktör för US news at Digital Journal. Han tillägger att sedan bombningarna 1945 av Hiroshima och Nagasaki har den amerikanska militären dödat betydligt fler oskyldiga civila än någon annan stat i världen. Läs mera
Centralamerika Samarbetet mellan de vanliga gränsbevakningspatrullerna, med polisiära befogenheter, och de militära styrkorna, som saknar sådana men satts in på presidentens order, syftar till att ”kontrollera potentiellt upproriska civilbefolkningar”. Det har också fått till följd att de som försöker passera gränsen gör det på alltmer riskfyllda sätt, med alltfler dödsoffer som följd. Sedan tidigt 1990-tal har 7 000 kroppar hittats utmed gränsen och ”en rimlig skattning av det verkliga antalet offer är att tre gånger så många omkommit”. Den
ryska inblandningen i USA-valet Läs mer här: https://williamblum.org/aer/read/156 Klimathotets
ursprung Ett miljömässigt hållbart samhälle är oförenligt med kapitalism, anser alltså John Bellamy Foster, redaktör för Monthly review och professor vid universitetet i Oregan, USA. Han är mest känd för sina bidrag till en marxistisk ekologi och har lyft fram begreppet ”metabolic rift”, den kosmiska revan, Marx uttryck för att beskriva den destruktiva karaktären i människans relation till naturen under kapitalismen. Forsters insats har fått stor betydelse för att förena marxism med ekologi. Han påtalar också: det är inte kapitalismen som system som står bakom vår tids stora teknologiska framsteg, något som brukar framhållas för att betona systemets oundviklighet. Genombrottet för ex IT är en följd av militär forskning under förhållanden skyddade från privat ackumulation. När det gäller att läka den ”kosmiska revan” hjälper dock IT och andra framsteg föga. Vi kan inte rädda kapitalismens mål: gränslös ekonomisk tillväxt på en ändlig planet med hjälp av mer avancerad teknik, är hans slutsats. Och kapitalister som fruktar miljö- och klimatrörelsens krav har rätt, kampen för miljön är med nödvändighet en kamp för radikal förändring. Irak
efter 15 år I en första artikel, som endast tar upp offren i Irak, resonerar Davies kring det ytterst begränsade värde som spontan, passiv rapportering av dödsoffer har. Används epidemiologiska metoder kommer fem till 20 gånger fler dödsoffer fram än vad som rapporterats passivt. Det brott som USA-alliansens invasion i Irak utgör är betydligt större än vad allmänheten får veta, säger Davies, och det ligger i de ansvarigas intresse att dölja detta. I en andra artikel om offer till följd av USAs interventioner i Afghanistan och Pakistan håller Davies det för rimligt att 1,2 miljoner dödsoffewr krävts där. USA
Har USA med dessa pengar åstadkommit något som ens liknar målet: att minska terrorhotet?, frågar rapportören Stephanie Savell, och hävdar att kriget mot terror föder ny terror och nya kostnader – ekonomiska, mänskliga, sociala och politiska. Att en liten grupp – och inte enbart amerikanska kapitalister – berikar sig på fortsatt krig mot terrorn tas däremot inte upp i artikeln. Landgrabbing
och tvingad migration Hastigheten med vilken städer som Dhaka, Kinshasa och Lagos växer saknar motstycke i historien – befolkningen har ökat 40 gånger mellan 1950 och 2000, utan ökande antal industrijobb. Jämför detta med London som ökade sin befolkning sju gånger under hela 1800-talet och där tillväxten i hög grad styrdes av industrialisering. Tredje världens fattiga drivs till slumstäderna främst på grund av landgrabbing. Hållbar
välfärd Costa Rica visar att omfördelning av tillgångar är viktigare än tillväxt och att bygder som inte slås sönder av industriell expansion kan ha höga livsvärden. En lärorikt exempel för politiker runt om i världen som ser ökad tillväxt som enda väg framåt, skriver Jason Hickel i Adverting the Apocalypse: Lessons from Costa Rica. Sveriges
vapenexport Svenska Freds har riktat skarp kritik mot förslaget i ett pressmeddelande där de framhåller att den föreslagna formuleringen öppnar för fortsatt export till icke-demokratier. De kräver ett skarpt demokratikriterium samt påpekar att vapenexport till icke-demokratier bidrar till fattigdom och förtryck. Den jemenitiska journalisten Afrah Nasser pekar i sin artikel Is Sweden complicit in war crimes in Yemen på opendemocracy.net - också publicerad på hennes blogg - på de krigsbrott som begås i hennes land. Hon noterar att Norge nyligen stoppat sin vapenexport till Förenade arabemiraten, UAE, med hänvisning till krigsbrotten och anser Sverige bör göra detsamma. Också i SIPRIs årsbok 2017 kan vi läsa att den saudiarabiska interventionen, med stöd av bland andra UAE, i det jemenitiska kriget är förenad med en stor humanitär kris. Vad gäller demokratistatus hamnar Saudiarabien på lägsta möjliga nivå och UAE på näst lägsta på tidningen Economists lista. Hur de nya reglerna kommer att tillämpas återstår att se. Hur ISP, Inspektionen för Strategiska Produkter, resonerar offentliggörs inte, men vapenfabrikanten Saab är desto tydligare. I slutet av 2017 öppnade Saab en fabrik för utveckling och produktion i Förenade arabemiratens huvudstad Abu Dhabi och på direkt fråga från Sveriges Radio om Saab beaktar mänskliga rättigheter i sitt val av marknad och samarbetspartner svarar kommunikationsdirektören ”Varför skulle vi göra det?”. Katarina Moberg Läs även https://www.amnesty.org/en/countries/ Mexiko Initiativet kommer ursprungligen från den upproriska Chiapas-provinsen i södra Mexiko, Zapatista-gerillans och Subcomandante Marcos’ hemvist, där det sedan länge finns självstyrande skolor och bondekooperativ. Rådets taleskvinna, Maria de Jesús Patricio Martínez från nahuatl-folket, ställer nu upp som oberoende kandidat i årets presidentval, trots att de etablerade politikerna har gjort allt för att stoppa insamlingen av de 860 000 namnunderskrifter som lagen kräver för att hennes namn ska få stå på valsedlarna. Tunisien När den ”arabiska revolutionen” 2011 pågick, passade särskilt IMF (International Monetary Fund) i Washington på att erbjuda landet lån med åtföljande åtstramningspolitik. Syftet var att hindra Tunisien, Marocko, Jordanien, Jemen och Egypten från att ifrågasätta den nyliberala ekonomiska modellen. Beslutet togs av västerländska regeringar och banker vid G8-mötet i Deauville i Frankrike samma år. Stora lån erbjöds länderna i utbyte mot reformer som att låta värdet på den tunisiska dinaren falla, höja skatterna på konsumtionsvaror och öka importen. -Detta har inneburit mindre pengar i fickorna för de fattigaste liksom för medelklassen som bär skattebördan, skriver Jihen Chandoul, delägare i Tunisinan Observatory of Economy. Ojämlikhet De perifera ländernas skuldsättning – en följd av långvarigt handelsunderskott – har lett till en enkel inkomstkälla för banker. De lånar från Europeiska Centralbanken (ECB) till en procents ränta, och lånar ut samma miljarder, till fyra procents ränta, åt skuldsatta länder, som behövt lösa tidsbegränsade lån. Gekland och Portugal är redan drabbade, Spanien och Italien står på tur. Utlåningen från ECB strider mot Lissabonfördraget, enligt Eric Toussaint, talesperson för CADTM (ommittee for the abolition of illegitimate debt. Åtskilliga EU-fördrag behöver avskaffas. Världens
livsmedel I
växthuseffektens spår: Syrien
och Irak Den USA-dominerade koalitionen har hävdat att i de 14 000 luftangrepp som gjorts i Irak sedan 2014 har bara ett av 157 – det blir vid 89 tillfällen – medfört civila dödsoffer. Men undersökande journalister har kommit fram till andra förhållanden: var femte sådant angrepp slutar med civila dödsoffer. Cockburn igen: ”Det bekväma påståendet från amerikanska och brittiska flygvapenchefer att smarta vapen gör det möjligt att skona civila liv är helt enkelt osant.” The
electronic intifada Några exempel från de senaste månadernas reportage Miljö
och migration Artikelförfattaren, Parastou Hassouri, har arbetat med migrantintervjuer för UNHCR i Marocko, som gått från att vara ett emigrationsland till att vara ett transitland. Alltför många migranter fastnar mellan ett återvändande de ser som omöjligt och ett liv i ett nytt land. De kommer inte vidare, vare sig legalt eller på andra vägar. De ser sig inte som frivilliga migranter. Artikeln finns i Merip - Middle East Report and Information Project. Latinamerika Latinamerikas 600 ursprungsfolk befinner sig ofta i frontlinjen i dessa konflikter. Staterna tenderar att skydda affärintressen, bl a mulitnationella gruvföretags, på bekostnad av folkliga behov och vill skrämma till tystnad. Brasilien Samtidigt arbetar aktivister med att utveckla ekologiska favelas med sikte på hållbar stadsutveckling. I den över 200 år gamla favelan Vale Encantado har invånarna byggt miljövänliga avlopps- och komposteringssystem och enkla solenergipaneler och de serverar besökande ekoturister närodlat. Sydostasien Dödandet spred sig även till andra grupper som ”kineser, studenter, fackföreningsmedlemmar... Tiotusentals andra stängdes in i tropisk gulag.” Hannah Beech påminner om att USA vid denna tid redan hade tågat in i Vietnam. Indonesien, som då leddes av president Sukarno och som hade ett av världens största kommunistiska partier, ”sågs av Washington som den dominobricka som stod på tur att falla.” General Suharto tog efter blodbadet över makten och ”den amerikanska hjälpen började flöda in”. Livsmiljö Livsmiljö Hunziker refererar till studier som påvisar en 75-procentig minskning av de flygande insekternas biomassa. Minskning av syreproduktionen i havet till följd av fytoplanktons temperaturkänslighet. Regnskogars förändring från att ta hand om till att avge koldioxid. Att bläckfisk på 1000 famnars djup innehåller syntetiska gifter. Att vi själva också gör det kan ligga bakom ett förändrat sjukdomspanorama. Effekten på hälsan är inte undersökt för särskilt många av de kemikaler som nu används i stor skala. Särskilt utglesningen av insekterna oroar forskare, eftersom 80 procent av alla växter, och en tredjedel av jordens livsmedelsförsörjning, hotas av utebliven insektspollinering. Jemen Biologisk
mångfald Margi Prideaux, författare och Badrul Azhar, biolog, underkänner dessa monokulturer och kräver ett erkännade av fördelarna med och nödvändigheten av småskalig odling. En sådan kan företas i samklang med sin omgivning, Den tillåter också odling av andra födoämnen, för lokal konsumtion eller avsalu, liksom djurhållning, samtidigt som omgivande växt- och djurarters fortbestånd och spridning inte hejdas av monokulturella hinder. ”Konsumenter av palmolja borde medvetet kunna välja sådan från småbrukare … Detta är inte möjligt för närvande,” skriver artikelförfattarna. Det behövs en certifiering av sant uthållig och socialt rättvis produktion av palmolja. Venezuela Syftet med valet att finna lösningar på landets ekonomiska och politiska kris, bland annat genom att grundlagsfästa den folkmakt och de sociala framsteg som gjorts i form av landsomfattande projekt som kallas ”missioner”. Inom dessa har 1,7 miljoner nya bostäder byggts. Utbildning har blivit gratis för alla. Butiker med subventionerade priser har öppnat. Det nya grundlagsförslaget ska sedan underställas en folkomröstning. Utländska medier har enstämmigt hävdat att valet var ett trick som gick ut på att ge president Maduro mera makt. De har helhjärtade stött en opposition som med våldsamma metoder försökt stoppa valet. Kvällen före valet mördades en av kandidaterna i sitt hem, och på valdagen anfölls 200 vallokaler för att hindra väljare från att gå och rösta.. Nykolonialism Ryssland
-Visste du att Ryssland, Kina, Japan, Nordkorea och Sydkorea har förhandlat i Vladivostok om omfattande ekonomiska samarbetsavtal? -Visste du att Ryssland och Kina nu utvecklar samarbetet med en ny sidenväg på järnvägsräls? Pepe Escobar, frilansskribent från Brasilien, rapporterar i Russia Insider om Eastern Economic Forum som hölls i Vladivostok 6-7 september 2017. 1917,
1947 och 1967 *Richard Falk utsågs 2008 av FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) till FN:s särskilde rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i de sedan 1967 ockuperade palestinska områdena. Nordkorea
Sverige
– USA – Nato Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och landets ÖB Micael Bydén vill inte ha någon diskussion om dessa militära övningar. Samtidigt varnar USAs försvarsminister James Mattis Sverige för att underteckna FNs konvention om kärnvapenstopp. Sveriges neutralitetspolitik och alliansfrihet avvecklas mot svenska folkets vilja, skriver Kommentars medarbetare Eva Brita Järnefors. Naturresurser Trycket ökar mot Afrikas jordar. Befolkningsökningen är kraftigast i världen – inom 70 år väntas det finnas fyra miljarder afrikaner mot dagens en miljard. Fattigdom och svält är redan ett utbrett problem. Därtill kommer klimatförändringar, jordförstörelse, brist på investeringar i jordbruket, utländska uppköp av jord, tjuvjakt, korruption och överhetens luxuösa livsstil. Så här tar sig konflikten ut i Laikipia, Kenya: Främmande herdar stjäl byns djur. Vår
tids spöke När kapitalismen alltmer bröt sig ut ur efterkrigstidens välfärdskonsoliderande nationalstater, med 1970-talet som brytpunkt, började också de lögner om globaliseringens välsignelser och nyliberalismen som den enda vägens politik att produceras och spridas för att passivisera och pacificera arbetarklassen och en intet ont anande medelklass. Det var en mycket effektiv propagande. Dock har de som alltmer kuvats av globaliseringen till slut insett hur de svalt lögnerna och börjat återvända till den politiska arenan, synligt framför allt i det amerikanska presidentvalet och den brittiska folkomröstningen om Brexit. De nya protektionisterna kommer inte att reda ut kapitalismens kris, men blåsa liv i politiken och påminna om vilka som förlorat på globaliseringen. Vad vi kan vänta oss efter detta fortsatta interregnum är oklart, men så länge det pågår måste vi acceptera ”en stor variation av sjukdomssymtom” skriver Streeck. Artikeln går djupt och brett in i efterkrigstidens ekonomiska utveckling, av och till med bitande ironi. Naturresurser
på avvägar Terrorismens
rötter Venezuela Av Venezuelas vänster och dess sympatisörer fordras tre saker, som bidrag till att sätta den chavistiska revolutionen på rätt spår: att regeringens oförmåga att lösa samhällets sociala och ekonomiska kris beskrivs sanningsenligt, att varje appell till imperialistiskt ingripande förkastas och att solidariteten inte urholkas med den majoritet av venezuelaner som kläms mellan den oansvariga regeringen och den hänsynslöst hämndlystna oppositionen. Mellanöstern Läs mer i Patrick Cockburns artikel Råvaror Noam
Chomsky: Då hade den nyvalde USA-presidenten Donald Trump redan hävdat att klimatförändringen är en ”bluff”. Ett annat växande hot är kärnvapenkriget. Kärnvapenstaterna Indien och Pakistan ligger redan nästan i krig, och varje reellt krig skulle omedelbart övergå i kärnvapenkrig, varnade han. Samtidigt noterade Noam Chomsky att USA blir alltmer isolerat i världen, särskilt på västra halvklotet, där USA inte har några militärbaser kvar. Latinamerikas länder har sparkat ut den USA-styrda Internationella Valutafonden. Världen vänder sig nu mot Kina för ledarskap. Läs, se och hör Noam Chomsky på Democracy Now! Mellanöstern
och Nordafrika Mera troligt är det, menar han, att syftet var att skapa fritt tillträde och garantier mot nationalisering inte bara för USA-baserade oljebolag i ett framtida Irak, utan också motsvarande villkor för USAs övriga multinationella företag, men det gör inte priset mindre. Idag har Exxon koncessioner i delar av Irak, men också ryska, kinesiska och indonesiska operatörer är på plats i landet, som står fast vid den nationalisering av oljetillgångarna som Baath-partiet genomdrev 1972. Arthur MacEvan är professor emeritus på ekonomiinstitutionen vid Massachusetts universitet, Boston. Läs artikeln. ”Arabvärlden har blivit Putins favoritarena för att vidga den ryska influenssfären”, skriver Zainab Calkuttawala i artikeln How Russia Is Using Oil Deals To Secure Its Influence In The Middle East. Ett exempel hon ger är det intresse för ryska Rosneft som Glencore, ett Qatar-baserat företag visat, genom att köpa minoritetsandelar för 11,3 miljarder dollar, en affär som USA vill se som otillåten och i strid med sanktionerna mot Ryssland efter Krim-annekteringen. Zainab Calkuttawala är amerikansk journalist baserad i Marocko. Läs artikeln. Jemen Saudiarabien kan hålla kriget igång genom massiv vapenhandel med såväl USA som Storbritannien, en vapenhandel värd mer än tio gånger så mycket som dessa länders nödhjälp till Jemen. I kontrollrummen där flygattackerna styrs sitter personal från USA och Storbritannien. Obama var inblandad i detta krig, Jemen var ett av de länder där drönare användes istället för att riskera livet på egna män på plats eller dras med långa internationella rättsprocesser för att ställa misstänkta ”terroristledare” till svars. Trump nöjer sig inte med drönare. Han hade inte varit president många dagar innan han var ”great” nog att skicka 30 elitsoldater, till en liten jemenitisk by för att ”samla information”. Några timmar senare var en av amerikanerna och 29 bybor döda. Byn Ghayil är liten och ligger långt från Washington, men i nättidningen the Intercept rapporterade Iona Craig. Patrick Cockburn refererar Iona Craigs artikel och skriver om varför Trump inte borde vara i Jemen. I Open democracy har Helen Lackner skrivit flera artiklar om kriget i Jemen, varför det pågår, vilka som vinner på det och vilka som förlorar. Helen Lackner har bott och arbetat i Jemen i många år, på 70-talet i Aden som lärare och skribent, senare på andra platser. Hon är verksam som landsbygdsrådgivare och författare. I oktober kommer Yemen in Crisis: autocracy, neo-liberalism and the disintegration of a state ut på Saqi books. Klimatet Alltmer pekar på att det är en medicin till döds, se t ex en artikel av Christopher Wright och Daniel Nyberg, som med begreppet creative self-destruction anger den inslagna vägen. Att vi redan gått för långt på den framgår av temperaturer uppmätta i arktiska områden, som förvånar till och med de forskare som specialiserat sig på detta. Latinamerika Attentatet sätter stopp för en progressiv utveckling i Colombia. Och sparkar igång ett allmänt uppror – Bogotazo - som följs av förtryck under en period, kallad La Violencia. Denna erfarenhet ger Fidel Castro insikten om de demokratiska rörelsernas politiska begränsningar i Latinamerika och han förstår behovet av revolutionärt våld, skriver Ernesto Semán i artikeln Democracy in the Americas, the Revolutionary Way. Ernesto Semán är lärare i historia vid University of Richmond´s Jepson School of Leadership Studies i USA. Artikeln är publicerad av Nacla – nacla.org - som har rapporterat om Amerika sedan 1967. Läs mera (på engelska) . Dags
för självkritik Kritik mot kapitalismen är inte i förgrunden. I Frankrike upprörs t ex vänstern ständigt över att få invandrare sitter i parlamentet. Att mycket få ledamöter kommer från arbetarklassen kan däremot passera. Imperialism De fördelar för nationen och dess befolkning som kolonialväldena förde med sig saknas i den nyimperialistiska eran, bland annat blir de krig för dyra som tidigare slagit ner motståndet mot kolonialväldena. Vidare måste, i den koloniala krigs- och ordningsmaktens ställe, hot mot nationens säkerhet uppfinnas, för att fortsatt säkra de intressen som det militär-industriella komplexet har, i förening med ett omfattande säkerhets- och undersättelseväsende. En tredje skillnad är att i en nyimperialistisk regim sker plundringen mer globalt utspritt och riktar sig också inåt nationen, mot dess befolkning. Fjärde väsentliga skillnaden är att metoderna för att underkuva nationer som sätter sig till motvärn inte behöver bygga på militär makt: författaren nämner ”demokratiska” statskupper, fabricerade inbördeskrig och ekonomiska sanktioner. Botemedlet mot nyimperialismen, i vilken arbetare i olika länder ställs mot varandra, är mellannationellt fackligt samarbete – koncern- och branschvis – förutan vilket kapitalets maktövertag kommer att bestå och befästas. Maktbalansen Det skriver journalisten Hans Hjälte som med hjälp av Fredsinstitutet Sipris statistik ifrågasätter Totalförsvarets Forskningsinstituts argument att Ryssland rustar upp. Mellanöstern Befolkningen saknar mat, trygghet och frihet. Samhället fungerar inte, så där finns ingen hjälp att få. Frivilligorganisationer har allt svårare att arbeta. Epidemier sprider sig. Kriget pågår för att det tjänar de krafter som utsett Jemen till en av spelplatserna för maktkampen mellan de regionala makthavare som säger sig företräda shiya respektive sunnimuslimer. Och för att ingen global stormakt är intresserad av att stoppa det. Den enda av krigets parter som kan flygbomba – och gör det –, Saudiarabien, är samtidigt de s k västmakternas allierade i kampen mot IS. En obegriplighet i sig, en makt som terroriserar såväl sin egen befolkning som grannländernas i islams namn, är en samarbetspartner mot annan terrorism i islam namn. Läs den jemenitiska författaren och historikern Bushra al-Maqtaris artikel i Feministiskt perspektiv. Miljardärerna
och miljarderna ”Vårt ekonomiska system har lett till att dessa extrema ekonomiska skillnader kan förekomma, och vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma”, skriver Oxfam. Rapporten visar också att många av världens rikaste inte har tjänat sina pengar själva. Så många som hälften av världens dollarmiljardärer har fått sin förmögenhet på grund av arv eller priviligierade relationer med regeringar. Oxfam listar också ett antal felaktiga uppfattningar om ekonomi: att marknaden alltid har rätt, att företag måste maximera vinst och att BNP är ett bra mått på framgång. Rapporten kommer också med en rad lösningar. På Oxfams sajt kan du också hitta listan över de värsta skatteparadisen. USA-valet Kurdisk
framtid USA-valet C
H Hermansson: Vi återpublicerar C H Hermanssons artikel Sverige och det imperialistiska systemet – En lång historia av utsugning (Kommentar nr 5-6/83). Då kallades ekonomisk utsugning för imperialism. Idag talar man om ”globalisering” i syfte att dölja storbolagens tävlan om att dominera världsmarknaden. C H Hermansson analyserar här i ett historiskt perspektiv den svenska kapitalexporten och det internationella beroendet för Sverige som en imperialistisk stat fram till början av 1980-talet. En utveckling som fortsätter än i dag, oavsett styrande regering.. Tunisien
Fiske är öbornas huvudnäring. Deras fredliga protester gäller såväl den påverkan olje- och gasexploateringen haft på havsmiljön och därmed deras försörjning, som företagets försök att dölja problemen. Protesterna har mötts med polisbrutalitet. Fem år efter Tunisiens revolt för bröd, frihet och social rättvisa orsakar det brittiska olje- och gasbolaget Petrofac folkligt missnöje. Tunisiens konstitution kräver såväl statlig suveränitet över naturtillgångar som transparens i kontrakt som gäller utnyttjande av dem. Trots det gör olje- och gasföretag enorma vinster och åtnjuter straffrihet. Artikeln är skriven av Hamza Hamouchene för ROAR Magazine. Puerto
Rico Puerto Rico är så beroende av import från USA, att om den upphörde, skulle landet bara kunna försörja sig med livsmedel i uppskattningsvis två veckor. Hälften av landets befolkning lever under fattigdomsstrecket. Puertoricanerna är USA-medborgare, men får inte delta i presidentval. Max Haiven beskriver en spirande proteströrelse i form av muralmålningar på San Juans gator. Ryssland
och Nato: ”Ryssland har två baser i Mellersta Östern och en handfull i Centralasien. USA har 662 baser runt om i världen och specialstyrkor grupperade i mellan 70 och 90 länder hela tiden. Förra året var specialstyrkor engagerade i 147 länder. USA är aktivt inblandat i fem krig och överväger ett sjätte i Libyen. Rysslands militära utgifter ska minska nästa år, och USAs kommer att överträffa Moskvas tiofalt. Vem verkar i denna jämförelse hotfull?”, frågar Conn Hallinan. I artikeln ”Baiting the Bear: Russia and Nato”, Counterpunch 4 maj 2016, tar han upp de båda sidornas, Ryssland och Nato, argument för fortsatt konflikt. Värdlandsavtalet
granskat Conn
Hallinan apropå Påskupproret 100 år: Islamistisk terror är vidrig och söker man förklaringar kan det framstå som om man ursäktar det oursäktliga. Men diskussionen om varför den sker bör ta en utgångpunkt i följderna av amerikansk utrikespolitik, skriver han och påminner om hur USA var med och skapade Osama bin Laden av dåtidens strategiska skäl. USA I samband med finanskrisen 2008 ökade hungern kraftigt i USA för att sjunka något 2013. Det visar statistik som World Hunger Education Service har sammanställt i en rapport. År 2014 levde 46,7 miljoner människor i landet i fattigdom. De utgjorde 14,8 procent av befolkningen. Av dem var 15,5 miljoner barn. ”Det politiska systemet i USA, som borde syssla med invånarnas främsta problem” är ”inte inriktat på de fattigas angelägenheter”, skriver rapportförfattarna och nämner att: Hälften av statsbudgeten går i stället till utgifter för militär och säkerhet. Brasilien
Hon är nu tills vidare ersatt av vicepresidenten Michel Temer, med starka band till Wall Street och vars nybildade regering består enbart av vita män. Samtidigt utreds Temer själv för mutor och korruption, vilket också är fallet med över hälften de senatorer som röstade för riksrätt. Temer och hans högerparti PMDB har aviserat en politisk högersväng och nedskärningarna inleddes omedelbart. Tack vare Dilma Roussef och hennes arbetarparti PT hade tiotals miljoner fattiga och utsatta fått bättre livsvillkor, livslängd och skolor genom olika program som haft som mål att utrota fattigdom och ojämlikhet, skriver Andre Vltchek i nättidningen Counterpunch. Han berättar bl a om stora framsteg i slumområdena och bland ursprungsbefolkningen, snabba förbättringar i infrastruktur och ett blomstrande kulturliv. På detta har högern reagerat med välorganiserade kampanjer för att misskreditera PT-regeringen och destabilisera landet, skriver Vltchek och drar paralleller till Venezuela och Ecuador. Syrien
”Ju sämre levnadsvillkoren blir, desto tydligare uppenbarar sig den socio-politiska dimensionen av Syriens ekonomiska ruin”, skriver Aron Lund från Carnegie Endowment for International Peace. ”Assads styre har vilat på existensen av en centralstat som organiserat det allmänna och sörjt för service, löner och pensioner till miljoner syrier. Det systemet existerar fortfarande och upprätthåller ett väsentligt stöd för regeringen, men det urholkas av ekonomisk förfall.” Även om Assadregimen har framgångar i kriget kan regimen ”utvecklas från en institutionell statsapparat till en koalition av krigsherrar” vilket underminerar dess möjlighet att framställa sig som ”den sista barriären mot en permanent kollaps i Syrien”. Mellanöstern
Patrick Cockburn beskriver i Counterpunch hur USA och dess allierade alltsedan 11 september (2001) har misslyckats med att bekämpa terrorismen eftersom de prioriterat att bevara sin allians med Saudiarabien och andra kungadömen på arabiska halvön även när deras politik slagit hela länder – som Jemen – i spillror. Denna politik har istället skapat säkra tillflyktsorter för al Qaeda och ISIS. Saudiarabien ingrep i Jemens inbördeskrig mellan Houthistyrkorna och president Abd Rabbo Mansour Hadi eftersom de såg Houthi som shiamuslimer och därmed allierad till Iran. Och för att de anser att hela arabiska halvön bör stå under saudiskt herravälde. Som alltid kunde de räkna med stöd från USA och Storbritannien. Patrick Cockburn skriver: ”… sedan USAs och Storbritanniens invasion i Irak 2003 har jag slagits av hur deras hela strategi bygger på önsketänkande om deras lokala allierades styrka och popularitet som vanligtvis tvärtom är fruktad och hatad…” Se även dessa artiklar från Läkare utan gränser. Mellanöstern
Mellanöstern
Kina
och världsekonomin Moldavien
och Ukraina Jämlikhetskrisen 62 individer äger lika mycket som den fattigaste hälften av jodens befolkning: 3,6 miljarder människor. 542 miljarder dollar Så mycket har de rikaste 62 individerna på jorden ökat sin förmögenhet sedan 2010. 1 000 miljarder dollar Så mycket har den fattigaste halvan förlorat i förmögenhet sedan 2010. 1 % Så stor del av tillväxten har den fattigaste halvan av jordens befolkning fått av tillväxten sedan år 2 000. 50 % Så stor del av tillväxten har gått till den rikaste procenten sedan år 2 000. 3 dollar Genomsnittlig årlig löneökning för jordens 10 procent fattigaste. Venezuela Syrien
Aron Lund har på Syria in Crisis, Carnegie Endowment, skrivit två texter, Syria’s Opposition Conferences: Results and Expectations och Riyadh, Rumeilan, och Damascus: All You Need to Know About Syria’s Opposition Conferences. Texterna inger inte hopp om en nära fred, men ger kunskaper och är kompetenta sammanfattningar av såväl resultaten av konferenserna som deras sammansättning. Västra
Sahara »Läs mera (engelska) originalartikeln Jemen
Samtidigt pågår i Jemen ett minst lika brutalt krig där IS ideologiska kusin (eller pappa?) Saudiarabien leder en front som utan nämnvärda protester bryter mot de flesta internationella regler för krig. Saudifronten bombar civila och använder klusterbomber. Houthirebellerna, en av deras huvudmotståndare, anklagas också för angrepp mot civila, men saknar flygvapen. Världen
i stort Puerto
Rico Ukraina Ett telefonsamtal strax före kuppen i Kiev i februari 2014, som ständigt hänvisas till i amerikanska journalisters och historikers artiklar, är det mellan Victoria Nuland och Geoffrey Pyatt, USAs ambassadör i Kiev. Samtalet har troligen läckts ut av den ryska underrättelsetjänsten, men har aldrig förnekats av amerikanska regeringen. I artikeln Ukraine: The Truth återger Gary Leupp, amerikansk professor i historia vid Tufts University, delar av samtalet. Där avslöjas hur Nuland har handplockat den nu sittande premiärministern Arseniy Yatsenyuk till posten. Han var förespråkare för Nato-medlemskap och åtstramningspolitik. Rivalerna var Oleh Tyanybok, ledare för det nyfascistiska Sloboda-partiet och Vitali Klitschko, tidigare boxare och antikorruptionsaktivist. I samtalet nämner de hur de lyckats manövrera ut Klitschko. Nuland förklarar dock att premiärministern kommer att behöva prata med de båda utsorterade ”fyra gånger i veckan”. Mot slutet av samtalet sammanfattar Nuland: ”Det här kommer att bli jättebra. Jag tror, för att få det här på papper och få FN att hjälpa till med det och, du förstår: Åt helvete med EU.” Victoria Nuland uttrycker med: ”Fuck the EU” att det finns motsättningar mellan USA och EU men att EU får lov att följa USAs åsikter om Ukraina, förklarar Gary Leupp. Spanien Mellanöstern Venezuela Venezuela Avprivatisering Oljan i globala konflikter När
oljekapitalet går dåligt blir det krig i Mellanöstern
Globaliseringens
anarki Kuba USA-ISIS USAs historia med stöd till olika mer eller mindre islamistiska grupper i Mellanöstern ger inte hellre anledning till optimism. Mike Whitney skriver i artikeln Amerika´s ”Terrorist Academy” in Iraq Produced ISIS Leaders (6 oktober, CounterPunch) om hur USA bidragit till att bygga upp det IS de nu söker stöd för att slå ner utan att själva behöva sätta in marktrupper. Det är ett nytt kapitel i en gammal – ond – saga och bygger på de två grundprinciperna härska genom att söndra och min fiendes fiende är min vän. För USA är en viktig fråga i Mellanöstern att hindra Irak från att växa sig starkt och på det viset utgöra ett hot mot USAs kontroll över oljan i regionen och Israels ställning. Ett sätt har varit att föda vissa oppositionsgrupper bland dem reaktionära islamister. Detta har enligt författaren lett till att amerikanska vapen gått till IS, ibland via syriska oppositionsgrupper. Mer intressant läsning i detta ämne finns i artikeln nedan, samt i Tariq Alis and Patrick Cockburns The Rise of ISIS and the Origins of the New Middle East War och Patrick Cockburns From Syria to Iraq; Why US Middle East Policy is Fraught with Danger Mellanöstern Land
för liv Mellanöstern Energi Mellanöstern NATOs
expansion Syrien Ukraina Mellanöstern Kina
i Afrika USA
på kollisionskurs med Kina i Sydsudan Vapenslag
ifrågasätts Ukraina
Afghanistan
USA,
EU och IMF i Ukraina Vem var på frihetstorget i Ukraina? På frihetstorget i Kiev agerade flera mörkblå krafter. Emmanuel Dreyfus beskriver nya regeringspartiet Svobodas fascistiska förflutna och försök att bli rumsrent. Ukrainas nynazister. USA:s och EU:s påtryckningar för att närma Ukraina till väst har destabiliserat landet och berett marken för extrema högerkrafter, skriver Paul Craig Roberts. EU och IMFs agenda för Ukraina. EU och IMF har bestämt Ukrainas framtida ekonomiska politik, USA valde den nya premiärministern, skriver Jeff Mackler. Rättslöshet
och civila offer Länkarna nedan leder till aktuella rapporter om folkrättsliga aspekter på drönarattacker, europeiska anskaffningsplaner m.m. »Heather Linebaugh, ex-pilot: Allmänheten bör få veta sanningen (engelska) » Laglöshetens nya ansikte i namn av anti-terrorism (engelska) » EU-länder ska bygga egna drönare (engelska) USA Klimat » Läs mer Syrien Business
as usual » Läs mer Kapitalism
i kris? » Läs mer Fossila
bränslen Läs Michael Klares genomgång och bistra slutsatser. Oljebolagen förväntas göra allt för att skjuta upp övergången till förnyelsebar energi. USA
- makt och vanmakt » Läs mer Pressen
och oljeintressen » Läs mer Nordafrika Chomsky
om USA och världen - tre artiklar » Läs m er Washingtons
dilemma i en "förlorad" värld » Läs m er Kan
civilisationen överleva kapitalismen? USA:s
ojämlikhet Kuba USA,
Canada USA al
Qaeda-spåret i Afrika Mellanöstern Krisens
rötter Kapitalet
eller klimatet? Arabisk
vår Kina » Läs mer USA-Kina-mellanöstern Afghanistan Sydamerika » Läs m er Livsmedelskris Vi har ännu bara sett början på en global svältkatastrof, skriver journalisten Ian Angus, som också pekar på den akuta livsmedelskrisen som exempel på kapitalismens misslyckande. » Läs mer Irak » Läs mer Mellanöstern USA » Läs mer Afrika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Latinamerika » Läs mer Iran » Läs mer Latinamerika » Läs mer Afganistan » Läs mer Toppmötet
i Havanna » Läs mer KOREA » Läs mer FREDSPRISET » Läs mer USA » Läs mer USA-Israel-Turkiet » Läs mer USA » Läs mer Kuba » Läs mer Iran » Läs mer EU
- Afrika » Läs mer USA » Läs mer Bolivia » Läs mer Irak USA Irak Uruguay En gloria åt Lars Hillersberg
» Läs mer Valet
i USA James
Petras Sara
Lidman
Författaren
och fredskämpen Sara Lidman gick bort den 17 juni 2004. Huggsexa
om Latinamerikas vatten Tortyr
som rutin Indien: Michael
Moore: James
Petras: Noam
Chomsky: Haiti
Latinamerika Vietnam
frigör sig Ekvatorialguinea Alternativa
Nobelpriset Walden
Bello om USA Colombia 30
år efter militärkuppen i Chile Noam
Chomsky om WTO Våldet
härskar åter När
marknaden utplånas Irak
- |
||
|
Konflikten
mellan islam och väst - en chimär Trots
medias bild av politiskt våld |
|