2024.10.03 För över åtta år sedan, i december 2015 i Paris, kom världens länder överens om att om klimatmålen ska kunna uppnås så måste konsumtionen av fossila bränslen fasas ut och ersättas av fossifria energikällor, som vind- och solenergi.

Produktionen av energi från vindkraftverk och solceller har växt kraftigt sedan 2015 till 2023, med hela 48 procent. Men denna gröna energi har inte ersatt de fossila bränslena utan enbart bidrag till den totala ökningen av världens energikonsumtion. Konsumtionen av fossilolja, fossilgas och fossilt kol har nämligen också ökat.

Mätt i förbrukad energi ökade de fossila energikällorna med 32 exajoule från 2015 till och med 2023. Under samma period ökade vind- och solenergi med 26 exajoule, vattenkraft med 3 exajoule samt övriga fossilfria energikällor med 4 exajoule, Tillsammans ökade alltså de fossilfria energikällorna för första gången mer än de fossila, om än mycket knappt. Totalt sett ökade världens energiförbrukning med 12 procent på dessa åtta år.

Trots den kraftiga utbyggnaden av vindkraftverk och solenergipaneller, så fortsätter alltså ändå utsläppen av växthusgaser att öka. Under 2023 ökade de med 2 procent.

Och de fossila bränslena kommer att fortsätta att växa. När klimatavtalet slöts i Paris 2015 beräknades konsumtionen av fossila bränslen fortsätta att öka under åtminstone 50, 60 år, alltså minst fram till på slutet av 2060-talet.

Parisavtalet vilar nämligen på orealistiska förhoppningar om att kunna lagra koldioxidutsläppen i marken, trots att det ännu inte finns någon effektiv teknik för att genomföra en massiv lagring av koldioxid till rimliga kostnader. Det handlar alltså om ”att sopa avfallet under mattan och lämna kostnaderna till kommande generation.

Detta beslut innebar att de förnyelsebara energikällorna inte bara ska ersätta dagens fossila energianvändning utan även den förväntade ökningen av fossila energikonsumtionen under ytterligare ett halvt sekel.

I Paris firade politikerna, inte att de löst problemet med de ökade utsläppen av växthusgaser eller frågan om världens framtida energiförsörjning; de firade att de lyckats få bort de besvärliga frågorna från dagordningen.

Det är alltså uppenbart att dagens energipolitik inte leder till minskade koldioxidutsläpp under de närmaste decennierna. Ju mer konsumtionen av energi ökar ju svårare blir det dessutom att ersätta de fossila energikällorna.

När solen inte skiner och vinden inte blåser så måste de finnas komplement för att energiförsörjningen ska fungera. I framtiden måste system för lagring och distribution av energin byggas ut. Det behövs en helt ny infrastruktur när vi går från ett system som domineras av lagrad energi till ett som domineras av energikällor som är beroende av solens strålning och vindarnas kraft.

De är nu som ett helt fossilfritt energisystem måste börja byggas upp, det vill säga ett system som inte är beroende av fossil energi. Målet måste vara att de fossila bränslena fasas ut i takt med att energiförsörjningen från icke fossila bränslen ökar.

Tabell: Förändringar i energikonsumtion åtta år efter Parisavtalet, (exajoule*)

All fossilfri energi växte med 33 exajoule, medan all fossil energi växte med 32 exajoule på 8 år. Tillsammans utgjorde all fossilfri energi 10, 9 procent av den totala energiförbrukningen 2015 och 15,1 procent 2023.

*1 exajoule = 277 777 777 777 kWh