2018.11.07 Kriget i Jemen och det lidande den jemenitiska civilbefolkningen medvetet utsätts för fortgår. Svält, död och kolera. Fredssamtal har hittills inte lett till framgång, inte ens kommit till stånd, men nu spirar plötsligt ett svagt hopp om samtal i Sverige under november.

Ingen av de stridande parterna förefaller ha något intresse av att avsluta kriget. Deras uppbackare såväl i regionen som i de så kallade västliga demokratierna delar antingen deras intresse och/eller ser den ekonomiska vinsten som väsentligare än den skam de borde känna över avgrundsdjupet mellan deras ord om människovärde och de brottsliga handlingar de utför eller stöder.

USAs utrikesminister Pompeo hävdade den 12 september att Saudiarabien och dess allierade vidtar ”tydliga åtgärder” för att föra kriget med minimal risk för civilbefolkningen. Dessa åtgärder har inte hjälpt de tusentals civila dödsoffren, men han har varit långt ifrån ensam om att försvara såväl USAs som Storbritanniens och andra vapenhandlares roll. Möjligen har journalisten Jamal Khashoggis öde gett några av dem kalla fötter, flera skribenter har påpekat skillnaden mellan reaktionen på Saudiarabiens grymma hantering av den egna medborgaren Khashoggi och den inte mindre grymma hanteringen av tusentals jemeniter.

Möjligen är det en del av förklaringen till att utrikesminister  Pompeo den 30 oktober kommer med ett brådskande meddelande: det är dags för vapenstillestånd och fredssamtal i ”tredje land” vilket visat sig betyda Sverige. Samma dag uttalar också den franska försvarsministern att det är dags för fred i Jemen.

Saudiarabien har lanserat detta krig som den jemenitiska regeringens försök att försvara sig mot Irans förlängda arm. Saudikoalitionen har dock under hela kriget haft svårt att visa på några större insatser från Iran, medan Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens, UAE, insatser är både syn- och kännbara. Saudiarabien mål att dominera alla grannländer på halvön är gammalt, men har förnyats av kronprins Mohammed bin Salman, MBS, som föreställt sig en seger i Jemen, inte bara som ett säkert sätt att hindra Jemens självständighet, utan också som en väg till kungamakten för honom själv. Ett sätt för honom att elda på krigsviljan är att utmåla alla motsättningar som shia mot sunni, houthirebellerna blir i den bilden Irans verktyg. Saudiarabien verkar också för att få kontroll över Jemens gränsprovins mot Oman, al Mahra, och hamnen där. Även UAE har starka geopolitiska intressen i området med försök att etablera alternativ till handel via Hormuzsundet.

Sverige har export till såväl Saudiarabien som UAE, däribland både vapen och luftvärnssystem (Den emiratiska partnern del 1,  del 2). Svenska freds har framfört stark kritik mot denna handel, bland annat inför ett möte om FNs vapenfördrag i Tokyo.

Jemens avsatte, men av Saudikoalitionen stödda, ”internationellt erkände” president Hadi har haft stöd i södra Jemen. Nu vacklar stödet och det finns tecken på att utvecklingen i södra Jemen kan få avgörande betydelse för utgången av kriget. Demonstrationer har förekommit i Aden, huvudstad i PDRY (People´s Democratic Republic of Yemen) då södern var en egen stat före 1990.

Författaren och journalisten Tanja Holm har i nättidningen Feministiskt perspektiv publicerat en intervju med Zahra Saleh, en känd aktivist för separatisterna i södern. För Zahra Saleh är nord och syd två skilda länder och syd ockuperat av nord. Hon sitter i Södra övergångsrådets provisoriska parlament Nationella  föreningen. På Tanja Holms hemsida kan man läsa mer om bakgrunden till indelningen i nord och syd.

Humanitära organisationer har länge och i allt enträgnare tonfall larmat om nöden i Jemen, hur livsmedelsförsörjningen hindras av krigshandlingar, hur undernäring och dåligt vatten bildar grogrund för kolerans spridning och härjningar, och hur återigen krigshandlingarna hindrar medicin och vård att nå de sjuka. De flesta källor, ett exempel är Patrick Cockburn i Independent, anser att dödssiffrorna är mycket högre än de 10 000 FN uppger. Ett statistiskt center har bildats för att samla de sorgliga siffrorna över hur några av världens rikaste länder tillsammans tar död på ett av världens fattigaste.

Världen kan inte säga att man inget visste. På openDemocracy skriver Helen Lackner, författare och forskare som i många års studerat och levt i Saudiarabien och Jemen, om hur svälten byggs upp och vår reaktion på den. Svälten bygger på både rena krigshandlingar och på ekonomin med enorma prishöjningar på livsmedel. Hon pekar på Trump som säger rakt ut att han inte tänker förlora jobb och inkomster för USA genom att minska vapenhandeln med Saudiarabien, men också på Mays beroende av vapenhandeln för att klara kommande Brexitkostnader.

Katarina Moberg