2024.12.15 Samtliga personer på EU:s terrorlista kommer från muslimska länder, det gäller även merparten av organisationerna, ca 70 procent. Även USA:s terrorlista domineras av muslimer. Dilemmat med terrorlistor illustreras bl a händelserna i Syrien och Gaza.

Terrorlistor är förteckningar över personer och organisationer som länder eller EU och FN bedömer utför terrorhandlingar och som därför omfattas av olika slags sanktioner. Det finns ingen konsensus internationellt om hur terrorism ska definieras, länder ser olika på saken. Sverige har ingen egen terrorlista, utan går efter EU:s.

Antalet terrorlistor är oklart och det är svårt att få en aktuell överblick. Wikipedia har dels en översikt över terrorbetecknade organisationer, dels länderna som pekar ut dem.

Problemet med listorna är flera, exempelvis den ibland flytande gränsen mellan terror- och befrielsegrupp, något som kan göra dem godtyckliga. HTS (med rötter i Jabat al-Nusra), som nyligen störtat Syriens diktator, är terrorstämplad av bl a FN, USA och Storbritannien. Guardian rapporterar nu att bl a den brittiska regeringen kan tänka sig att stryka organisationen från sin lista.

Eftersom gruppen finns med där kan regeringen enligt sin policy inte ha någon kontakt, vilket i nuläget ses som problematiskt. Det är olagligt att t ex ordna ett möte. Även Ryssland, som stödde diktatorn Assad, funderar enligt medieuppgifter på att anpassa sig till nya realiteter och ändra synsätt.

Ett omtänk gjordes som bekant vad gäller Nelson Mandela och ANC. ANC var terrorstämplad av USA från 1980-talet ända till år 2008 för sin kamp mot den vita rasistregimen.

I samband med Sveriges inträde i Nato aktualiserades svårigheterna genom Turkiets önskan om att landets terroristutpekade även skulle bli Sveriges, bl a kurdiska organisationer som hjälpt till att slå ner IS.

Ett annat dilemma rör vad som betraktas som terror. Den pågående massakern på civila i Gaza är ett aktuellt exempel. Israels krigföring i Gaza är i linje med vad som kännetecknar folkmord, enligt en färsk FN-rapport och Israels premiärminister Netanyahu har en arresteringsorder hängande över sig för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Men Israels armé är inte terrorstämplad, till skillnad från organisationerna Hamas och PFLP. Inte heller bosättarligorna som överfaller och dödar civila palestinier på Västbanken är detta. Enligt FN har över 1400 attacker mot palestinska samhällen ägt rum sedan oktober 2023. Bl a Storbritannien har dock utfärdat sanktioner mot vissa extremistiska bosättare.

Det finns även exempel på hur våldsamma grupper som stöder västliga intressen inte terrorstämplas. I Jemen har till exempel FN bara Ansar Allah/Houthirörelsen på sin lista. De begår många brott mot den egna befolkningen, men rörelser på den s k erkända regeringens sida, dvs de som stötts av USA-vänliga krafter, finns inte med trots deras många brott. Med andra ord: Grupper som bedriver terror åt ”rätt” sida kan slippa stämplas, medan andra som gör uppror mot tyranniska regimer riskerar att utpekas. Hur strider och attacker uppfattas av dominerande makter har betydelse. Gruppernas framgång spelar också in. Därmed inte sagt att de på listorna skulle vara oskyldiga.

Sverige har ingen egen terrorlista. Det är EU:s lista som styr vilka personer och grupper som ska hamna där och som det följaktligen är ett lagbrott för svenskar och andra EU-medlemmar att stödja. EU:s lista uppdateras kontinuerligt, antalet kan alltså variera. Enligt Europarådets förteckning från början av 2024, rörde det sig då om 15 personer och 21 organisationer. Sedan dess har åtminstone en av personerna på listan dödats av Israel, Hamasledaren Yahya Sinwar. Listan finns här.

EU:s registrering av terrorister inleddes efter attackerna den 11 september 2001 i USA. En terroristhandling är enligt Europarådet: ”avsiktliga handlingar som allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation…” Det kan handla om att skapa allvarlig fruktan hos en befolkning, tvinga en stat att agera eller avstå från att agera eller destabilisera ett lands strukturer. Terrorlistade kan bl a straffas genom att få sina finansiella tillgångar frysta och det är förbjudet att förse dem med ekonomiska resurser.

Listan kan utökas när behöriga myndigheter i eller utanför EU så beslutar.

I januari 2024 kompletterade EU listan med en särskild ram med restriktiva åtgärder för alla som ”stöder, underlättar eller möjliggör våldshandlingar från Hamas och Palestinska islamiska jihad, PIJ”. Det skedde mot bakgrund av attackerna mot Israel den 7 oktober och innebär bl a reseförbud, frysning av tillgångar och förbud att finansiera dem.

EU straffar den som materiellt eller ekonomiskt stöder Hamas eller PIJ. Man får inte förse organisationerna med vapen, stödja åtgärder som undergräver eller hotar Israels stabilitet eller säkerhet i samverkan med Hamas och PIJ, kränker internationell humanitär rätt eller provocerar till våldshandlingar från organisationernas sida. Sanktionerna gäller 12 personer och tre enheter t o m den 19 januari 2025.

Det är oklart hur många länder utanför EU som solidariserar sig med EU:s syn på vem eller vilka som är terrorist/er.

USA har dels en lista över stater de anser stöder terrorism. Där finns: Kuba, Nordkorea, Iran och Syrien. Dels också en terrorlista över ett 70-tal organisationer, merparten förknippade med islam.

Den amerikanska underrättelsetjänsten ODNI har ett nationellt centrum för kontraterrorism som sammanställt en terroristguide med en förteckning över terrorgrupper, där ett 40-tal beskrivs, bl a Hizbollah. De presenteras med historia, mål, ledning och kända attacker.

Arabförbundet har terrorklassning. Enligt media har Hizbollah under 2024 tagits bort från dess lista. Turkiet terrorklassar bland andra PKK.

FN:s listor har en annan karaktär än t ex EU:s. Dels finns sanktionslistor innefattar allt från ekonomiska begränsningar till vapenembargo, reseförbud och finansiella restriktioner. Sanktionerna kan syfta till fredlig övergång, förhindra icke-konstitutionella förändringar, motverka terrorism, försvara mänskliga rättigheter och främja ickespridning av vapen. På listan finns fn (nov 2024) 671 individer och 193 grupper av olika typ, merparten förknippade med muslimska länder.

Dels har FN en ”terrorlista” där individer och grupper knutna till Al-Qaeda och Daesh omfattas av sanktioner.

Det är svårt att hitta aktuell debatt om terrorlistor. De kan försvåra fredsförhandlingar, påpekar Jonas Thunberg r edan 2012. Han skriver ”I strävan att lösa blodiga konflikter, som den på Nordirland till exempel, har det varit en förutsättning att i förhandlingar kunna sätta sig ned med av brittiska staten terroriststämplade organisationer som Sinn Fein, trots dess nära kontakt med IRA.”

Han konstaterar att terrorlistor gör att politiker i EU, som vill verka för fredliga lösningar av konflikter, räds all kontakt med registrerade. De riskerar att begå olagliga handlingar eller hudflängas av kvällstidningar.

Det är oklart hur många som drabbats av terrorrelaterade brott, bl a för att länders brottsliga aktiviteter inte räknas.

En bedömning från statista är att Somalia var landet med flest skadade i terroristattacker (2022), fler än 1000 utsatta. Därefter följde Afghanistan, Pakistan, Burkina Faso och Syrien.

Eva Berlin