2025.02.26 När israeliska soldater under vapenvilan tar paus från attackerna mot Gaza intensifieras våldet på Västbanken. Vapenvilan i Gaza inleddes 19 januari. Två dagar senare inledde Israel Operation Iron Wall som nu nästintill tömt flera av Västbankens ”läger”, bostadsområden med namn som Jenin, Tulkarem, Nur Shams, dit palestinier fördrivits under tidigare årtionden av krig. De palestinska invånarna fördrivs, dödas och fängslas. Livet görs omöjligt genom fysisk förstörelse av läger, byar och städer. (Se notiser nedan…)

Basel Adra skriver på +972 om den förvärrade vardagen på Västbanken när den efterlängtade vapenvilan äntligen kommit till Gaza. Han inleder med ett exempel på hur Israels försök att få kontroll över Jenin kan gå till och hur det drabbar en palestinsk familj: Bassam Assous åt middag hemma med sin familj när skottlossningen började. Klockan var runt åtta på kvällen och utan att de visste det hade israeliska soldater tagit sig in i byn Muthalath Al-Shuhada, nära Jenin. När Assous och hans fru Ghada hörde skottlossning nära flyttade de sig från fönstren och deras vuxna döttrar, Shaimaa och Teema, gömde sig i ett sovrum med Teemas 2-åriga dotter, Laila.

Plötsligt hörde Assous sina döttrar skrika. När han tar dotterdottern i sin famn fylls hans händer av blod. "Det kom från hennes huvud - hon hade blivit träffad med en kula."

Assous sprang ut på gatan med sitt blödande medvetslösa barnbarn, och fann den full av israeliska soldater och pansarfordon. ”Soldaterna riktade sina vapen mot mig och sa åt mig att inte komma närmare.”

När ambulansen kom fick mormodern och döttrarna, som båda var skadade, följa med Laila, men inte morfadern. Han tvingades med till sin farbrors hus, där soldaterna hade fängslat fyra söner.

Bassam Assous fick inte använda sin telefon och släktingarna fick inte ens prata med varandra. Han hölls fängslad till närmare midnatt när soldaterna drog sig tillbaka från området utan att vare sig gripit någon eller konfiskerat något. Först när soldaterna gått kunde grannarna komma för att se hur det var med dem. "Det var då jag fick veta att Leila hade gått bort, när de började framföra sina kondoleanser."

Fördrivna, döda, fängslade UNWRA uppskattar attackerna som de värsta sedan den andra intifadan (2000–2005). Antalet fördrivna i år är hittills ca 40 000. Hus rivs ner. Gator, vatten- och elledningar rivs upp. Transporter till sjukhus blockeras. Enligt UNRWA har hittills 40 personer dödats efter 21 januari.

Några av de döda är barn. Den yngsta hittills ett ofött barn som dog tillsammans med sin mor, den näst yngsta en 2-årig flicka hemma med mamma och morföräldrar. Båda skjutna av den israeliska armén, inte av bosättare.

Enligt Palestinian Prisoners Society har 380 palestinier gripits fram till 13 februari, fler än de som frisläppts i fångutväxlingen.

Nybyggnad för de judiska ockupanterna Samtidigt som Israel lägger stor kraft på att förstöra hus och infrastruktur för Västbankens palestinska invånare planerar staten för nybyggen för judiska ockupanter. Hus och hem med tillhörande infrastruktur för etniskt utvalda invånare.

Ockupationsmaktens angrepp på bokhandel Som ett tecken på den syn på demokrati och kultur Israels regering företräder attackerade civilklädda poliser en bokhandel i Jerusalem i veckan. Bokhandeln säljer inte bara skol- och barnböcker utan har också böcker för vuxna. Bokhandlarna greps. De har nu släppt, men sitter i husarrest. I en intervju med Sveriges radio beskriver bokhandlaren Mahmoud Muna attacken som ett angrepp på palestinsk kultur och identitet och ser den i ett samband med den etniska rensningen i Gaza. Han varnar också för att det som nu drabbar ockuperade palestinier snart också kommer att drabba judiska kulturinstitutioner.

Före oktober 2023: Våldet på Västbanken ökade redan 2022 Israels eskalering av våldet ökade redan före oktober 2023. I januari 2023 skrev kommentar en sammanfattning av 2022-

Mustapha Barghouti ”Vi måste överleva genom vår kamp” I en intervju med DropsiteNews 23 januari talar Mustapha Barghouti, ledare för partiet Palestinska nationella initiativet och medlem i det palestinska lagstiftande rådet, om den oerhörda betydelsen av att Gazas befolkning till sist kunde återvända till norra Gaza, något han ser som ett bevis för att Israel misslyckats. Han talar också om upptrappningen på Västbanken och om USAs president Trumps försök att genomdriva den s k normaliseringen, att Saudiarabien öppnar förbindelser med Israel.

Mustapha Barghouti anser att om saudierna normaliserar förbindelserna med Israel och överger frågan om palestinsk stat som ett villkor, kommer det inte att förändra kampen för nationell befrielse och självbestämmande.

Efter att ha följt situationen många år och sett nedgången i stöd till den palestinska saken, en fruktansvärd brist på stöd under attacken mot Gaza, säger Barghouti att även om alla arabländer normaliserar sitt förhållande till Israel, kommer detta inte att stoppa den palestinska kampen. ”Vi kommer att fortsätta för det finns ärligt talat inte mycket att förlora. Vi måste överleva genom vår kamp."

Han anser att den palestinska frågan inte längre är en ren arabisk eller islamsk fråga utan en fråga om mänskligheten. En fråga för alla krafter i världen som stödjer människors rättigheter att vara fria. Som Nelson Mandela en gång sa – "… vår frihet är ofullständig utan palestiniernas frihet" – att palestinsk frihet är avgörande för hela världens frihet. Det är ett synsätt Mustapha Barghouti stödjer.

– Vi vill inte ha normalisering, vi kommer att kämpa mot det tills vi får vår frihet. Men om det händer kommer det inte att stoppa vår kamp.”

Katarina Moberg