2024.03.10 Två nya militära överenskommelser gör Sverige till en farligare plats att leva på och ger i praktiken USA överhöghet över vårt land. Båda har hastats igenom utan folklig förankring.

Det handlar dels om det omdiskuterade men välkända inträdet i kärnvapenalliansen Nato, dels det mindre kända militäravtalet DCA (Defence cooperation agreement) som låter USA fritt disponera Sveriges viktigaste försvarsområden.

Medan ett ryskt militärt hot mot Sverige oupphörligen varit fokus i debatten, ska amerikanska trupper nu släppas in i det tysta. Protester verkar dock komma igång: ” …villkorslös upplåtelse av 17 svenska försvarsområden till USA. Varav 6 ligger i Norrland & Sapmi. Och det utan föregående fritt informerat samtycke från landets medborgare. Bara management by fear/skrämselpropaganda utan täckning. Ännu finns tid för motstånd, avtalet ska behandlas i riksdagen under våren.” Så skriver insändarskribenter i Sydöstran i en protest mot militäravtalet DCA med USA.

Författaren Jan Guillou kallar DCA-avtalet ”en av de största politiska skandalerna i min livstid.” Och frågar sig om Sverige har legat i krig med USA och nu förlorat, eftersom amerikansk överhöghet och total underkastelse blir en följd…. Överenskommelsen ”… är unik i vår historia och obegripligt långtgående. Det handlar om total underkastelse.”

En namninsamling som uppmanar riksdagens partier att rösta nej till DCA-avtalet, dvs amerikanska vapen och trupper på svenska mark, har dragits igång. (Avtalet skrevs under i december av respektive försvarsminister, men börjar gälla först när riksdagen röstat ja.)

”Osäkerheten i närområdet och världen ökar med amerikanska baser och vapenlager i Sverige och vi riskerar att bli ett kärnvapenmål" heter det i uppropet.

Vad innebär då DCA-avtalet? I korthet: USA får tillgång till 17 regementen och rätt att där fritt och utan svensk insyn lagra vapen och stationera personal – och ingen undantagsbestämmelse finns för kärnvapen.

Artikel 3: punkt 1: ”Amerikanska styrkor, amerikanska leverantörer, svenska leverantörer, anhöriga och andra som parterna kommit överens om ska få obehindrad tillgång till och användning av överenskomna anläggningar och områden för besök; utbildning; övningar; manövrar; transitering; stöd och därtill kopplad verksamhet; tankning av luftfartyg; bunkring av fartyg; landning och hämtning av luftfartyg; tillfälligt underhåll av fordon, fartyg och luftfartyg; inkvartering av personal; kommunikation; uppställning och utplacering av styrkor och materiel; förhandslagring av utrustning, förnödenheter och materiel; säkerhetsstöd och säkerhetssamarbete; gemensam och kombinerad utbildning; ..." osv. Avtalet finns här.

Amerikanerna får röra sig fritt på hela det svenska territoriet med flyg, fartyg, ubåtar, tanks med mera, konstaterar Tidningen Syre. ”Sammanlagt i Norge, Sverige och Finland finns 44 DCA-baser. Baserna tillhör ett nätverk av mer än 700 liknande baser runtom i världen som USA:s militär bemannar, där USA har liknande DCA-avtal. USA har redan kärnvapen placerade på sex baser i Europa!”

Danmark, Norge eller Island tillåter inte att kärnvapen stationeras på deras mark i fredstid. Ingen sådan bestämmelse finns alltså för Sveriges del, vilket ökar risken att en motståndare attackerar vårt land i tron att kärnvapen kan finnas här.

Avtalet innebär också att den amerikanska militären lyder under amerikanska lagar och inte svenska. De får tull- och skattefritt importera egna ägodelar.. De undantas från bestämmelser som reglerar registrering och kontroll av utlänningar.

När det gäller den andra överenskommelsen, Natomedlemskapet, där det efter Ungerns ja står klart att Sverige blir 32:a medlemmen, beskriver Svenska Freds följderna så här:

”Nato är uteslutande en militär organisation vars kärna vilar på avskräckning, kärnvapen och kollektivt självförsvar. USA, ett land som bryter mot folkrätten och bedriver en impulsiv och nyckfull utrikespolitik, har en tongivande roll i Nato. Turkiet och Ungern är ytterligare två medlemsländer vars utveckling är djupt problematisk. Svenska Freds anser att ett svenskt Natomedlemskap riskerar att begränsa Sveriges utrikespolitiska självständighet, att det kan bidra till att öka spänningarna i närområdet samt ökar risken för att Sverige tvingas in i en väpnad konflikt.”

Enligt SVT kostar Natomedlemskapet ca en halv miljard årligen, bl a för lokaler och personal. Sverige förväntas också lägga minst två procent av BNP på försvaret och skicka hundratals personer att jobba för Nato.

Svenskarna kommer att märka av större närvaro av utländsk militär och delta i fler militärövningar. Kan värnpliktiga som genomfört grundutbildningen krigsplaceras utomlands? Frågan utreds för närvarande. Anställda hos försvarsmakten kan skickas iväg. Bl a ska Sverige sända en bataljon till Lettland 2025.

Sverige omfattas av artikel 5, dvs att en attack på ett land ses som en attack på alla i alliansen. Om den aktiveras ska Sverige bidra med stöd, till exempel soldater.

Rustningarna fortsätter. Utgifterna har ökat från 59,8 miljarder 2020 till det drygt dubbla, 119,1 miljarder 2024. Därmed läggs de två procent av BNP på försvaret som krävs.

Många kommuner påverkas och vissa planerar redan för den ökade militära närvaron i Sverige. Kommunstyrelsens ordförande i Östersund Niklas Daoson (S), sade till Dagens Industri: "Vi ligger geografiskt i centrum för den försvarsplanering som finns i Sverige." Han berättade att "kommunen planerar hur man ska husera från 5 000 ända upp emot 100 000 Nato-soldater i en krigssituation..."

Även Boden har märkt att den amerikanska närvaron ökat.

På Utrikespolitiska institutet, UI, finns viss information om Natos aktiviteter. De benämns genomgående i nedtonade ordalag. Under fliken Fredsfrämjande operationer hittar man beskrivningar - men inga uppgifter om effekten av krigen – i Afghanistan, Irak och Libyen.  https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/nato/

Nato bryter mot sina egna fördrag. Det konstaterar Filip Hallbäck, Fempers nyheter, i en genomgång. Kärnvapen nämns inte i Natos fördrag, men utgör dess fundament. Detta beroende hindrar medlemsländerna från att underteckna FN-fördraget om förbud mot kärnvapen (TPNW) som trädde i kraft 2021. Kärnvapen är inte defensiva och därför är försvarsallians fel ordval. Nato är en kärnvapenallians, skriver han. Fördraget reglerar heller inte militära operationer utanför medlemsländernas gränser, vilket t ex skedde i forna Jugoslavien 1999 och i Libyen 2011.

Så har Nato expanderat Nato har blivit betydligt större sedan bildandet och kommit allt närmare den ryska gränsen. Kartan nedan – tydligare i original – visar hur.

USA satsar mest av alla på militären USA lägger ner mer än tio gånger så mycket på militära utgifter som Ryssland och står för 40 procent av världens samtliga militära utgifter. Det framgår av aktuella uppgifter från Sipri. USA satsar mer än Kina, Ryssland, Indien, Saudiarabien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Sydkorea, Japan och Ukraina tillsammans, dvs de tio länder som efter USA lägger ner mest pengar. Sverige ligger på 32:a plats, med knappt åtta miljarder USD.

Sammanlagt uppgick världens militära utgifter till 2 200 miljarder USD, år 2022 (i svenska kronor: 22 500 miljarder), varav USA 877 miljarder USD, Kina 292; Ryssland 86; … Sverige 8.

USA långa historia av militära interventioner – och de blir fler För den som tror att Sverige går med i en frihetsförening när vi utan seriös debatt om för- och nackdelar ansluter oss till Nato kan det vara intressant att påminna sig vad den dominerande makten där; USA, ägnat sig åt på senare år.

Förutom dagens massiva och förödande stöd till Israels krigsbrott och misstänkta folkmord i Gaza finns en lång historia om våld eller hot om våld för att främja amerikanska ekonomiska och strategiska intressen, också omdöpta till den fria världens intressen.

Enligt en ny bok av Monica Duffy Toft, professor i internationell politik, verksam vid The Fletcher School, är USA oftare engagerat i militära operationer idag än tidigare, och av olika anledningar. Sedan kalla krigets slut ökar insatserna: ”Vi ökar vår grad av fientlighet medan andra länder trappar ner. För mig som amerikansk medborgare och akademiker, som bryr mig om fred och vill minska det mänskliga lidandet, är det verkligen upprörande”, säger hon i en intervju i Tufts Now.

Boken ”Dying by the Sword: The Militarization of U.S. Foreign Policy” tillsammans med Sidita Kushi, baseras på fem års forskning som bedrivits av 40 forskarstuderande vid The Fletcher School.

Resultatet sammanfattat: Vapenmakt framför diplomati: USA använder ofta maktmedel före andra diplomatiska verktyg. Militärerna har fått mer att säga till om och statstjänstemännen mindre. Försvarsdepartementets budget har ökat medan statsdepartementets budget – som finansierar diplomati – är oförändrad och utgör ca fem procent av vad som går till försvaret.

Allt fler militära interventioner: Enligt projektets data har USA varit inblandad i 393 militära interventioner i andra länder sedan 1776. Mer än 200 av dem har ägt rum sedan 1945, och 114 efter 1989. Bara sedan år 2000 har 72 interventioner dokumenterats inom projektet. Sett till regioner har USA varit inblandat i 77 militära interventioner i Mellanöstern och Nordafrika, merparten sedan 1940-talet. Projektet avser med militär intervention både hot om att använda vapen och att militärt går in i andra länder. Det förra kan t ex handla om att krigsfartyg sänds till Medelhavet eller Karibien. USA deklarerar sällan officiellt krig. Historiskt har uppvisning av vapenmakt varit vanligare än användning. På senare år har dock användning av vapen blivit vanligare. Enligt Toft engagerar sig USA i militära aktioner som inte längre är så centrala för dess nationella intressen, med lägre odds att vinna än tidigare. Under 1800-talet vann stormakterna nio gånger av tio. Från 1950 gäller det hälften av fallen. Varken Vietnam eller Afghanistan var segrar, argument för att istället satsa på diplomati, menar hon. De stora försvarsutgifterna slukar resurser från civila ändamål.

Här redovisas alla amerikanska interventioner 2000–2019 enligt projektet med uppgifter om uppdrag, antal döda mm.

Bombningar i 25 länder, valfiffel i 23 Fredsforskaren Johan Galtung har redovisat 67 amerikanska militära interventioner mellan 1945 och 2000 i On the ongoing decline and fall of the US empire. Bombningar i 25 fall: Kina 1945-46, Korea/Kina 50-53, Guatemala 54, Indonesien 58, Kuba 60-61, Guatemala 60, Vietnam 61-73, Kongo 64, Peru 65, Laos 64-73, Kambodia 69-70, Guatemala 67-69, Grenada 83, Libanon-Syrien 83-84, Libyen 86, El Salvador 80-, Nicaragua 80-, Iran 87, Panama 89, Iraq 91-, Kuwait 91, Somalia 93, Sudan 98, Afghanistan 98, Jugoslavien 99. Mordförsök mot utländska ledare, bland dem statsöverhuvuden förekom i 35 länder, kombinerat med tortyr i 11 länder. Det tillkommer 23 länder där USA blandad sig i val eller förhindrat val. Italien 48-70s, Libanon 50s, Indonesien 55, Vietnam 55, Guayana 53-64, Japan 58-70-, Nepal 59, Laos 60, Brasilien 62, Dominikanska Republiken 62, Guatemala 63, Bolivia 66, Chile 64-70, Portugal 74-5, Australien 74-5, Jamaica 76, Panama 84, 89, Nicaragua 84,90, Haiti 87-88, Bulgarien 91-92, Ryssland 96, Mongolien 96, Bosnien 98.