Den gamla klyschan "de rika blir rikare och de fattiga fattigare" är bokstavlig sanning i USA. Nu saknar närmare 47 miljoner sjukförsäkring..

Inkomstorättvisorna har inte varit större sedan 1960-talet. Fattigdomen ökar, hälsovårdssystemet är inte bara dåligt och ineffektivt, det är dessutom dyrt och den amerikanske genomsnittsarbetaren har en arbetsdag som blivit längre och möjligheten till vila allt mindre. Samtidigt uppger den federala regeringen att mellan 2004-2005 blev ytterligare en miljon medborgare i USA utan sjukvårdsförsäkring. Det innebär att sammanlagt 46,6 miljoner personer får lita till högre makter om de blir sjuka och bl a betala för stora delar av sin sjukvård själva. Det konstaterar det ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska institutet EPI, Economic Policy Institute i en rapport som publicerades i augusti 2006. Uppgifterna bekräftas av John Sweeney, ordförande för USAs landsorganisation AFL-CIO.

-USAs ekonomi växer bara för dem däruppe. De fördjupade ekonomiska orättvisorna har nästan medfört ett ekonomiskt sammanbrott för arbetarfamiljer. De får inte ta del av de rikedomar och den återhämtning av ekonomin de bidragit till att skapa för vår nation.

Löner och vinster

Koncentrationen av rikedomarna i USA under de senaste 15 åren har nästan uteslutande tillfallit en liten grupp rika, enligt en analys av BNP. Där utgör löner den post som minskat mest sedan regeringen började registrera dessa uppgifter 1947. Det kan jämföras med vinstandelen av BNP som är den största sedan åren på 1960-talet, uppgav New York Times nyligen.

En federal undersökning från 2005 uppgav att genomsnittsinkomsterna för hushållen hade ökat. EPI invänder att detta beror på att inkomsterna för personer över 65 år har ökat, medan genomsnittsinkomsterna för arbetarfamiljerna minskat med 0,5 procent. Den federala undersökningen medger att den förmenta inkomstökningen också beror på det kända förhållandet att amerikanen arbetar mycket mer än åtta timmar per dag och dessutom oftast har ytterligare ett jobb. Enligt andra utredningar har real- och medianlönen för arbetarklassen minskat med två procent sedan 2003.

Reallöner och produktivitet

Även om de officiella uppgifterna inte visar någon ökning av antalet fattiga, har de fattiga blivit fattigare på grund av att regeringen ändrat beräkningsgrunderna för vem som ska anses fattig. Detta uppger Centret för politiska budgetprioriteringar, CBPP, i en rapport. Både EPI och CBPP fäster uppmärksamheten på att detta händer samtidigt som USA för fjärde året i rad genomgår en ekonomisk återhämtning. "För första gången", säger CBPP, "är fattigdomen den största, samtidigt som genomsnittslönerna är de lägsta under detta fjärde år av återhämtning."

USAs LO, AFL-CIO, uppger å sin sida att realinkomsterna under 2005 för en ordinär heltidsarbetare var de lägsta sedan 1973. Reallönerna har sammanlagt bara ökat med nio procent sedan 1979. Som en jämförelse har produktiviteten under samma period ökat med 67 procent. Facket understryker att det 2005 fanns fem miljoner fler fattiga än år 2000. Av dem är en miljon barn.

Vem tjänar då på krisen, fattigdomen och den påstådda "återhämtningen"?

- 50,4 procent av nationalinkomsterna återfinns hos de 20 procent rikaste hushållen, den högsta registrerade andelen sedan 1967.

- Inkomsterna i pyramidens mitt tillfaller 14,6 procent av hushållen, medan…

- 20 procent av hushållen med lägst inkomster bara får 3,4 procent av nationens inkomster, den lägsta andelen som någonsin har registrerats, enligt EPI.

Därför, säger utredarna, är det inte märkligt att USA redovisar de största ekonomiska orättvisorna i den industrialiserade världen, om man jämför med de 19 medlemmarna i Organisationen för samarbete och ekonomisk utveckling, OECD.

Förmögenhetsökning 1,25 miljoner dollar

Enligt EPIs utredning The State of Working America 2006-2007, koncentrerades 16,9 procent av de totala inkomsterna år 2004 i händerna på den rikaste procenten hushåll. De förfogar över en genomsnittsförmögenhet på 15 miljoner dollar var. För hushållen i mitten av pyramiden uppgick genomsnittsförmögenheten till 81 000 dollar.

För 30 procent av hushållen uppgick de sparade medlen till mindre än 10 000 dollar. Sjutton procent hade noll dollar sparade eller enbart skulder. EPI uppger också att ökningen av förmögenheten för den rikaste procenten steg tre procent eller ökade med 1,25 miljoner dollar. De fattigaste 20 procenten däremot fick ökade skulder, de ökade från 8 700 till 11 400 dollar i genomsnitt. Skillnaden i förmögenhet mellan den rikaste procenten hushåll och de i mitten av inkomstpyramiden var på 1960-talet 125 gånger. 2004 hade förmögenhetsgapet ökat till 190 gånger.

Minskad facklig organisering

Bush-administrationens ekonomiska politik och arbetsmarknadspolitik har inneburit ytterligare lättnader för de rika och välbärgade i form av skattelättnader, ekonomiska incitament och en i det närmaste total nedmontering av arbetsrätten. Det har förstärkt den växande ojämlikheten, menar fackföreningarna och andra kritiker. John Sweeney sätter sitt hopp till att demokraterna ska återta majoriteten i valen till kongressen i november 2006. USAs fackföreningar är starkt försvagade och den fackliga organisationsgraden har under den senaste 20-årsperioden sjunkit från 15 till 7,8 procent av de anställda inom den privata sektorn.

Dick Emanuelsson, frilansjournalist