2026.03.19 President Trumps och utrikesminister Rubios plan var att avsätta regeringen i Kuba. Men först skulle landet svältas ut genom att stoppa alla oljeleveranser från Venezuela. USA lägger beslag på oljefartygen på väg mot Kuba. Mexikos president Claudia Sheinbaum beslöt att komma Kuba till undsättning, men USA tvingade Mexiko att avsluta sina oljeleveranser. För att ytterligare understryka detta beslut utfärdade Trump den 30 januari en presidentorder. I den kräver han att varje land som säljer råolja eller oljeprodukter till Kuba ska beläggas med höga tullar. Retoriken i presidentordern är tillräckligt avskräckande för att inget land ska våga förse Kuba med olja.

I presidentordern hävdar Trump att "kubanska regeringens politik, praxis och åtgärder" är ett "existentiellt hot" mot USA.

Kubas regering reagerade kraftfullt mot presidentordern. Utrikesminister Bruno Rodríguez kallar den för en "brutal handling av aggression mot Kuba och dess folk… som nu hotas att utsättas för extrema levnadsförhållanden". Han anklagade också USA för både "utpressning och tvångsmedel i ett försök att tvinga andra länder att delta i den av hela världen fördömda blockaden mot Kuba". Rodríguez syftar på den ekonomiska blockad som USA införde redan 1962 mot Kuba. Den längsta ekonomiska blockad som något land har utsatts för i modern tid. Varje år sker en omröstning i FN i vilken alla länder, utom USA och Israel och ytterligare några få mindre stater, brukar rösta mot blockaden.

I slutet av februari lät president Trump förstå att samtal pågick mellan USA och Kuba. Den 13 mars förklarade Kubas president Miguel Diáz-Canel att han, tillsammans med Raúl Castro, ledde samtal med representanter för USA:s regering "med syftet att hitta lösningar genom dialog". Han hade förklarat att Kuba bara deltog "på grundval av jämlikhet och respekt för de båda staternas politiska system, och för våra regeringars oberoende och självbestämmande". På morgonen den 16 mars höjde Trump tonläget. Han hotade Kuba och sa att han förväntade sig "äran" av att ha "intagit Kuba på något sätt" och att "jag kan göra vad jag vill" med grannlandet."

Dessa hotfulla uttalanden kom, trots att Kuba och USA har öppna samtal med syfte att förbättra deras mycket antagonistiska relationer", skriver den kanadensiska nyhetsbyrån Reuters på morgonen. På kvällen meddelar Reuters att Kuba bjuder in exilkubaner till att investera i Kuba. "Det finns inga begränsningar", säger Kubas vice premiärminister Oscar Perez-Oliva Fraga som också är utrikeshandelsminister, i en intervju med Kubas television. Han fortsätter:

"Vi har vid flera tillfällen upprepat att Kubas dörrar står öppna för investeringar från den kubanska gemenskapen utomlands. … vi avser inte bara små projekt. Vi syftar också på investering i större projekt."Perez-Oliva Fraga förklarade att Kuba var särskilt intresserat av investeringar i jordbruket, liknande de vietnamesiska företag som har producerat ris i Kuba på statlig jord.

USA förväntade sig att Kuba släpper in exilkubaners kapital i landet. Något bilateralt avtal mellan USA och Kuba har ännu inte undertecknats. Vilka gangstermetoder som väntar härnäst från USA:s president vet vi ännu inte.

Eva Brita Järnefors