2026.07.12 Att BDS-rörelsen påverkar Israel är uppenbart. Det räcker att se statens hätska kampanjer mot rörelsen. I flera av USA:s delstater har Israel och dess stödgrupper lyckats införa explicita förbud mot BDS. I Sverige pågår ett arbete med BDS-rörelsen inom Palestinagrupperna och medlemmar i Coop har lagt förslag om bojkott till årsstämmor.

En rapport som visar hur Israel fuskar med ursprungsmärkningen för att kunna sälja varor från ockuperade områden under sitt förmånliga avtal med EU har nyligen uppmärksammats internationellt, i bl a Dagens Nyheter, Dagens arena och Guardian. Elsa Persson skriver på Dagens Arena: "Av de drygt 5 000 försändelser som skulle till EU-länder visade sig 20 procent bestå av varor från illegala bosättningar. För hela Europa var andelen 17 procent. Undersökningen omfattar perioden oktober 2017 - februari 2026."

Israels ekonomin påverkas alltså också av att landets varor får svårare att hitta köpare utomlands på grund av den bild landet sprider av sig självt.

Arbetskraften Israels ständiga krig har orsakat viss brist på arbetskraft genom att allt fler i den arbetsföra befolkningen är inkallade i militärtjänst. Samtidigt driver arbetsköparnas önskan om billig arbetskraft upp arbetslösheten bland den egna befolkningen när de låglönearbeten inom till exempel bygg- och jordbrukssektorn, som tidigare utfördes av palestinier, nu i allt större utsträckning går till importerad arbetskraft från länder som Indien, Sri Lanka och Uzbekistan.

Detta slår hårdast mot det palestinska samhället, men påverkar också det israeliska.

I årtionden har sysselsättning inom låglönesektorer i Israel haft stor betydelse för den palestinska ekonomin. Före den 7 oktober 2023 bidrog sådana arbetare med uppskattningsvis 380 miljoner dollar per månad på de lokala palestinska marknaderna. I vissa städer på Västbanken var mer än 90 procent av männen beroende av jobb i Israel.

Allt fler välutbildade lämnar landet Israels arbetsmarknad och samhällets sammansättning påverkas också av att allt fler israeler, 150 000 medborgare under de senaste två åren, völjer att lömna Israel, och att de som gör det inte är ett tvärsnitt av landets befolkning utan de som har bäst möjlighet att emigrera. I stor utsträckning välutbildade västerländska judar med dubbla pass. Israeliska judar med arabiskt ursprung har oftast inte samma möjligheter. De har sällan ett extra pass, är som grupp lägre utbildade och har allmänt mindre resurser. I januari 2026 skrev +972mag om de israeler som väljer att lämna Israel.

Ironiskt nog, med tanke på historien, är Tyskland ett stort mottagarland, så stort att det finns särskilda grupper på sociala medier för israeliska invandrare och så betydande att den israeliska staten valt att finansiera vissa Facebook-grupper för israeler som valt att lämna Israel. En finansiering som i sin tur gör att en del av emigranterna medvetet undviker dessa organisationer.

Israels förhållande till omvärlden Ilan Pappe skrev i NLR Sidecar i mars om skillnaden mellan reaktionerna på Israels krig i Israel och världen utanför Israel: "Här är ett dilemma. Medan börser världen över reagerar nervöst på angreppet på Iran, blomstrar Tel Aviv-börsen. Här är ett annat: medan miljontals människor i regionen fruktar den amerikansk-israeliska militära operationen och dess konsekvenser, jublar det israeliska samhället. Enligt de senaste opinionsundersökningarna stöder 93 procent av den judiska befolkningen kriget."

På Al Jazeeras program Inside story diskuterar Gideon Levy, Ilan Pappe och Haim Bresheeth det israeliska samhällets förhållande till ett permanent krigstillstånd: Has Israeli society become conditioned to permanent war?

Katatina Moberg