Jemen

Saudiarabien och Förenade arabemiraten i strid om inflytande

 

Katarina Moberg
.

 

2026.02.16 Konfliktens bakgrund och internationella sammanhang: Helen Lackner ger i en artikel i Jacobin en historisk bakgrund till de motsättningar som nu lett till militära sammandrabbningar. Hon skriver att för att förstå det som sker är det nödvändigt att ha kunskap om såväl regionens historia som det bredare internationella sammanhanget - särskilt den allt hårdare rivaliteten mellan Förenade Arabemiraten och Saudiarabien.

Enligt Helen Lackner avgör de förhandlingar som nu förs inom IRG, den s k sydliga dialogen, hur framgångsrik IRG-regeringen kan bli. I Jemens södra regioner finns såväl fler separatistorganisationer än den nu upplösta STC som anhängare av jemenitisk enighet. Hon betonar att få tvivlar på att Saudiarabiens röster, den saudiske försvarsministern Khalid bin Salman (bror till kronprins Mohammed bin Salman) och den saudiske ambassadören Mohammed al Jaber, väger tyngst i besluten om Jemen. "IRG:s ekonomiska beroende av Saudiarabien för allt från bränsle för drift av kraftverk till medel för utvecklings- och rehabiliteringsaktiviteter ger Riyadh en exempellös makt."

Hon skriver också att saudierna visserligen inte bryr sig mycket om miljontals fattiga och hungriga jemeniter, men att eftersom de vill undvika fortsatta oroligheter i Jemen "kan vi vänta oss en viss grad av kompromisser och investeringar i offentliga tjänster".

Arab Digest har också publicerat ett samtal med Helen Lackner på sin pod.

Förenade Arabemiratens konkurrens med den saudiska regimen har förvandlats till öppen rivalitet. UAEs relation med Somaliland som 1991 bröt sig loss från Somalia, tillsammans med Israels nyliga unika erkännande av staten, uppfattas rimligen som ett hot mot Saudiarabiens säkerhet. Att STC, som en anpassning till Förenade Arabemiratens politik och ett försök att blidka USA och andra västerländska stater, tillkännagivit att de ska erkänna Israel och ansluta sig till Abrahamsavtalen (det s k normaliseringsavtal med Israel som bl a UAE ingått) stärker inte deras ställning inrikespolitiskt.

För Ansar Allah/Huthirörelsen som inte varit inblandade IRG-regeringens kris, skulle ett starkare, mer enat IRG inte vara goda nyheter. Om Ansar Allah/Huthierna anser att tiden nu är inne att avsluta den grundläggande konflikten mellan dem och IRG-regeringen kan det finnas en chans till framgång för de samtal FN genom sitt särskilda sändebud Hans Grundberg för med IRG och internationella parter, under de kommande månaderna.

Katarina Moberg

.