Ersätt
avskräckning med konfliktkunskap! SIPRI, Stockholms fredsforskningsinstitut,
rapporterar att USA nu står för 42 procent av den globala vapenexporten.
38 procent av dess vapenexport har gått till Europa. Rustningarna
hotar och undergräver välfärden.
USA:s
president Trump har sagt att upprustningen är ett mycket litet pris
att betala för världens säkerhet. Det leder tvärtom till motsatsen:
krigshot och krig.
Avskräckning är en grundbult i den rådande maktpolitiken. Det ses
som en självklarhet att med hot om våld, till och med våld, skydda
sig mot angrepp. Teorin att avskräckning ger fred har visat sig inte
hålla. Stora krig rasar trots enorma rustningar.
Genom
kärnvapnens tillkomst har situationen förändrats dramatiskt. Kärnvapen
utgör ett konstant hot mot livet på planeten så som vi känner det.
FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte det 2022: "Vi är
bara ett missförstånd eller en felräkning från en förintelse".
Avskräckningsdoktrinen
ger inte säkerhet. Nu förs krig i förebyggande syfte, något som
inte är tillåtet enligt FN-stadgan. USA:s och Israels krig mot Iran
är ett exempel.
Ett
annat är anfallet på Ukraina. Enligt ryskt perspektiv skedde det för
att hindra Väst från att angripa via Ukraina. Detta är stött av en
omfattande forskning som hållits tillbaka av media som inte släppt
fram diskussion om bakgrunden till anfallet.
Krigsretoriken
och mängden vapen i omlopp skapar misstroende, feltolkningar och anfall.
Krig planeras och människor vänjs vid rustningar till enorma kostnader.
Vi lär oss se fiender. De traditionella medierna ger nästan uteslutande
regeringens perspektiv och släpper sällan igenom alternativa tänkesätt.
Samhället polariseras. Vi ser hur demokratin hotas och människor tystas.
Fredsforskaren
John W. Burton (1915-2010) sade att avskräckning inte fungerar
när "djupt rotade" grundläggande behov hotas eller inte blir tillgodosedda.
Exempel på sådana behov är säkerhet, identitet och erkännande. När
själva existensen upplevs hotad väljer människan metoder "oberoende
av omständighet och konsekvenser". Då tar hon till hot om våld och
våld. För
att skapa fred måste konflikter analyseras och förebyggas med hjälp
av diplomati och tillitsskapande åtgärder, och fred inte tvingas fram
genom hot om våld.
Konsekvenser
måste beaktas, något vi ser dagens maktpolitiker skrämmande nog förbiser.
Kommunikation
med motparten är viktig för att gemensamt söka lösningar. Det gäller
att se till allas behov och känslor. Säkerhet är ett existentiellt
behov. Ett land kan inte skapa säkerhet på ett annat lands bekostnad.
Säkerheten är odelbar. Palmekommissionen 1982 uttryckte det som "gemensam
säkerhet". Sanktioner är endast berättigade i undantagsfall såsom
mot Israel där det handlar om folkmord.
Burton
fann också (liksom Johan Galtung och andra fredsforskare) att
det finns stora likheter mellan konflikter på lokal och global nivå.
Som nämnts kan konflikter mellan stater upplevas existentiella eller
"djupt rotade". Likaså på lokal nivå kan orsaker till konflikter ligga
i otillfredsställda behov såsom säkerhet/trygghet, identitet/eget
värde och autonomi. Även där är det viktigt att orsaker undersöks
och hänsyn tas till konsekvenser av ens handlingar. Likheterna mellan
konflikter på lokal och global nivå gör att erfarenheter av konflikthantering
på lokal nivå kan utnyttjas vid hanteringen av övergripande politiska
frågor.
Gängvåld
kan hanteras utifrån Burtons tänkande: Se till orsaker och bakgrund
samt känslor och behov hos parterna. Förebygg och skapa goda förutsättningar
för liv! Ungdomar behöver sammanhang där de betyder något.
Avskräckningsteorin
leder till en säkerhetstävlan som innebär att ett land ser ett
annat land som fiende som rustar för anfall medan ens eget land ser
sig som försvarare av sin säkerhet. Båda tänker likadant. Avskräckning
måste ses som trovärdig för att ha effekt. Därför leder det till en
ständig rustningsspiral så länge fiendskapen och misstron finns.
Det
som krävs är att ersätta traditionell maktpolitik med samarbete och
fredliga medel utan tvång eller hot om våld och våld, se till människors
behov samt undvika att skapa rädsla. Utmaningen ligger i att tänka
nytt från kamp om makt och kortsiktig vinst till problemet som behöver
lösas - och konsekvenser av att inte göra det. Kunskaper finns hos
psykologer, sociologer och andra beteendevetare.
7
april 2026
Karin
Utas Carlsson, Göteborg, fil. dr. fredsundervisning, Lena Jarlöv,
Hamburgsund, arkitekt och Lisbeth Henricsson, Linköping, fil. dr.
leg. psykolog